Sammanfattning Bakgrund: Palliativ vård har utvecklats för att lindra lidande och främja livskvalitet i livets slutskede. Den palliativa vården delas in i främst två faser; tidig och sen fas. Symtomlindring är en av hörnstenarna i palliativ vård och ofta utförs palliativ vård i hemmen av närstående. Detta kan innebära en påfrestning för de närstående då familjestrukturer kan komma att förändras. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara närståendevårdare till en person som vårdas palliativt i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där teorin om KASAM har använts. Elva artiklar har analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Närståendevårdarna upplevde att de inte fick tillräckligt med information eller kunskap från sjukvården samt att kommunikationen med denna var bristfällig. De upplevde att detta påverkade deras känsla av kontroll i situationen och att deras delaktighet i omvårdnaden av den sjuke individen inte togs på allvar. De saknade ofta stöd från sjukvården men tog sig ändå an uppgiften som vårdare och uttryckte tacksamhet över att ha kunnat finnas där för sin sjuke familjemedlem. Slutsatser: Närståendevårdarna behöver ett bättre stöd från sjukvårdens sida i form av information, fysiskt och psykiskt stöd och bättre kunskap. Sjuksköterskan kommer att spela en stor roll i mötet med dessa personer och det är viktigt att inse vilken stor roll närståendevårdarna spelar i vårdandet av den sjuke individen. / Summary Being a family carer at the end of life – a review focused on palliative home care Background: Palliative care was developed to ease suffering and improve quality of life at the end of life. The palliative care is divided into two phases; early palliative care and end-of-life care. The easing of symptoms is one of the palliative cornerstones and the palliative care is often conducted at home by family carers. This can become a burden for the family carers when family structures are changing. Aim: To describe the experience of being a family carer to a person within palliative home care. Method: A qualitative literature review was conducted, where the theory of KASAM was used. Eleven articles were reviewed and analysed using Friberg’s five step model. Results: The family carers felt like they didn’t receive enough information or knowledge from the health care and felt like the communication between them was lacking. The control they experienced in the situation was negatively affected by this and they felt like their involvement in the care of the sick individual was not taken seriously. They were often missing support from the health care but they still adapted the task of being the family carer and expressed gratitude of being able to take care of their sick family member. Conclusion: Family carers need better support from the health care in the shape of information, physical and psychological support and better knowledge. The role of the nurse is going to be important in meeting these individuals and it’s important to realise the potential these family carers have in nursing the sick person.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-35760 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Andersson, Adam, Malmquist, Gabriella |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds