Ämnesområdet för den här studien är matematik, mer specificerat mot området geometri. Syftet är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med det matematiska området geometri för att möjliggöra och utveckla elevers geometriska kunskaper. Sociokulturell teori ligger till grund för studien, eftersom social interaktion kan leda till kunskapsutveckling inom geometri. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lärare med varierande lång yrkeserfarenhet. Analys av material gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys och lärares resonemang ställs mot varandra för att urskilja likheter och skillnader i organisering av undervisning och arbetssätt. Lärares resonemang ställs också i relation till van Hiele ́s teori, för att urskilja likheter och skillnader av empiri och teori. Resultatet visade att geometriundervisning är ett återkommande område på lågstadiet och det ska därför inte ska ta upp för mycket tid. Undervisning baseras på läromedel och dess struktur följs genomgående i arbetsområdet. Genomförande av undervisning föredras att göra i mindre elevgrupper och konkret material och digitala verktyg inkluderas som stöd för elevers kunskapsutveckling gällande tvådimensionella och tredimensionella figurer. Avslutningsvis diskuteras föregående innehåll i relation till van Hiele ́s teori, sociokulturellt perspektiv och läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem. / The subject area for this study in mathematics, specified geometry. The purpose of the study is to investigate how teachers describe how they work with the mathematical field of geometry to enable and develop students' geometric skills. The underline theory is socio-cultural perspective, since social interaction can result in geometric concept understanding. The study was conducted through interviews with five teachers with varied long professional experience. Analysis of material was done through qualitative content analysis and teacher reasoning against each other in order to distinguish similarities and differences in the organization of teaching and working methods. Teachers' reasoning is also made in relation to Van Hiele's theory, in order to distinguish similarities and differences of empirical and theory. The result showed that geometry education is a recurring area at the lower stage and therefore should not take too much time. Teaching is based on teaching materials and its structure is monitored throughout the work area. Implementation of teaching is preferred to do in smaller student groups and concrete materials and digital tools are included as support for pupils' knowledge development regarding two- dimensional and three-dimensional figures'. Previous content is discussed in relation to Van Hiele's theory, socio-cultural perspective and curriculum.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-40577 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Ek, Josefin |
| Publisher | Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0084 seconds