Ämnesområdet för den här studien är matematik, mer specificerat mot området geometri. Syftet är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med det matematiska området geometri för att möjliggöra och utveckla elevers geometriska kunskaper. Sociokulturell teori ligger till grund för studien, eftersom social interaktion kan leda till kunskapsutveckling inom geometri. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lärare med varierande lång yrkeserfarenhet. Analys av material gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys och lärares resonemang ställs mot varandra för att urskilja likheter och skillnader i organisering av undervisning och arbetssätt. Lärares resonemang ställs också i relation till van Hiele ́s teori, för att urskilja likheter och skillnader av empiri och teori. Resultatet visade att geometriundervisning är ett återkommande område på lågstadiet och det ska därför inte ska ta upp för mycket tid. Undervisning baseras på läromedel och dess struktur följs genomgående i arbetsområdet. Genomförande av undervisning föredras att göra i mindre elevgrupper och konkret material och digitala verktyg inkluderas som stöd för elevers kunskapsutveckling gällande tvådimensionella och tredimensionella figurer. Avslutningsvis diskuteras föregående innehåll i relation till van Hiele ́s teori, sociokulturellt perspektiv och läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem. / The subject area for this study in mathematics, specified geometry. The purpose of the study is to investigate how teachers describe how they work with the mathematical field of geometry to enable and develop students' geometric skills. The underline theory is socio-cultural perspective, since social interaction can result in geometric concept understanding. The study was conducted through interviews with five teachers with varied long professional experience. Analysis of material was done through qualitative content analysis and teacher reasoning against each other in order to distinguish similarities and differences in the organization of teaching and working methods. Teachers' reasoning is also made in relation to Van Hiele's theory, in order to distinguish similarities and differences of empirical and theory. The result showed that geometry education is a recurring area at the lower stage and therefore should not take too much time. Teaching is based on teaching materials and its structure is monitored throughout the work area. Implementation of teaching is preferred to do in smaller student groups and concrete materials and digital tools are included as support for pupils' knowledge development regarding two- dimensional and three-dimensional figures'. Previous content is discussed in relation to Van Hiele's theory, socio-cultural perspective and curriculum.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om lärare använder sig av strategier och arbetssätt som möjliggör kommunikation i det matematiska klassrummet. Genom ett sociokulturellt perspektiv och ett matematiskt ramverk baserat på tio kommunikativa drag har vi besvarat vår forskningsfråga. Vi har observerat fyra olika klassrum i årskurs fem och sex och genom observationer samlat in kvalitativa data.  Resultatet belyser lärarens centrala roll och att lärarens val av arbetssätt påverkar antalet kommunikativa strategier som eleverna får tillgång till för att möjliggöra matematiska samtal. Observationerna understryker att olika kommunikativa arbetssätt gynnar elevernas aktiva deltagande och interaktion.  Slutsatsen av studien visar att ett av fyra klassrum möjliggör kommunikation mellan eleverna. Eleverna får tillgång till kommunikation när läraren väljer att använda sig av grupp och helklassdiskussioner med avslutande redovisning för varandra. För att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt att uppfylla läroplanens mål och syfte bör eleverna få tillgång till mer av denna typ av arbetssätt där eleverna får möjlighet att resonera kommunikativt tillsammans.