Följande studie syftar till att undersöka vilka möjligheter läromedlet Koll på matematik ger elever i mellanstadiet att arbeta laborativt inom taluppfattning. Studier och egna erfarenheter har visat att läromedel används i stor utsträckning i dagens matematikundervisning. Genom tidigare systematisk litteraturstudie framkom det att laborativa arbetssätt gynnar elevers taluppfattning om det är uppbyggt och utformat till ett tydligt syfte. I studien har läromedlet Koll på matematik valts ut för att undersöka totalt sex elevböcker. Studien baseras på en innehållsanalys ur ett konstruktivistiskt perspektiv om att elever i mellanstadiet kan ta till sig abstrakta operationer om dessa är konkreta i sitt utförande. Innehållsanalysen mynnar ut i tre kategorier; Konkreta tankeoperationer, Mentala scheman och Konkreta operationella stadiet. Läromedlet har intervjuats för att se om laborativa uppgifter gällande taluppfattning förekommer, och om det förekommer någon progression inom detta område. Resultatet visade på att möjligheter för laborativt arbete inom taluppfattning i läromedelsserien Koll på matematik ges i alla böcker. Däremot sker en regression gällande dessa uppgifter i de äldre årskurserna.

När en process innehåller variationer är riskerna stora att den producerar kvalitetsbrister och är ineffektiv. Variationer kan orsakas av att operatörer arbetar på olika sätt och därför tar det olika tid för operatörerna att slutföra uppgiften. Oftast finns det även variationer i att slutföra uppgiften för samma operatör.Fallstudien är utförd med syfte att skapa djupare förståelse hur en förbättrad upplärning kan förenkla hanteringen av interna och externa variationer. Detta genom att utforma TWI-JI på en monteringsprocess.Genom att observera, intervjua och föra tidsstudier på fallföretaget togs en nulägesanalys fram. Genom att analysera den teoretiska samt empiriska data noggrant har de positiva effekterna av en implementering av en förbättrad upplärning tagits fram och diskuterats.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna återigen en kontroversiell roll i några av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier säger att revisorer bäst studeras under kriser eftersom det är då deras funktion testas. I uppsatsen undersöks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och väsentlighet förändrades under den finansiella krisen. Detta genomförs genom en kvantitativ enkätundersökning där samtliga godkända och auktoriserade revisorer i Sverige har fått möjlighet att delta. Resultatet av studien visar att många av revisorernas arbete med risk och väsentlighet har påverkats, framförallt har revisorerna varit tvungna öka arbetsbördan för att inte missa väsentliga fel och hålla riskerna på en kontrollerbar nivå. Samtidigt har inte alla revisorers arbete påverkats av den finansiella krisen utan det är främst de revisorer som reviderar större företag och revisorer från Big four som påverkats. / Scandals that came into light as a result of the recent financial crisis revealed a controversial role played by auditors. Prior studies have shown that periods of crisis prove an apt time for the study of auditors, as it is often in such periods that their function is truly tested. This paper examines how auditors portrayed the notion of risk and materiality when performing an audit of financial statements during the financial crisis. All approved and authorized auditors in Sweden had the opportunity to participate in the quantitative survey that was carried out. Our study indicates that the significant number of auditors confirmed that managing of risk and materiality had been affected by crisis. Most notably, they declared that they had to increase their efforts in order not to overlook crucial misstatements and to maintain risk assessment at a controllable level. But not all of the auditors felt that their work had not been significantly influenced by the financial crisis and it was mainly auditors working for Big four audit firms and those who audit large corporations who felt that their work was influenced due to the financial crisis.

En stor utmaning som lärare står inför är att arbeta språkutvecklande i SO-undervisningen för att främja andraspråkselever. I allt större utsträckning ställs lärare inför tuffa utmaningar då elever inte behärskar kraven på språket som ställs. Språket har en betydande roll i elevernas utveckling och därför bör det prioriteras i undervisningen, för att eleverna ska kunna utveckla ämnesspråket tillsammans med ämnesinnehållet. Studiens syfte är att synliggöra hur lärare reflekterar kring planering och undervisning som gynnar andraspråkselevers språkutveckling i de samhällsorienterande ämnena. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som beskriver hur lärare reflekterar kring språkutvecklande arbete. Studiens resultat grundas på den empiri som har framgått under sex kvalitativa intervjuer med behöriga lärare och visar vilka utmaningar samt möjligheter dessa lärare möter. Studiens resultat visar att visuellt stöd, stöttning och grupparbeten är av stor vikt vid språk- och kunskapsutveckling för andraspråkselever. Resultatet påvisar även att nivåanpassning och tidsbrist är utmaningar som förekommer bland dessa lärare.

Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning lågstadielärare använder det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen samt deras upplevelse av det laborativa arbetssättet. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning där 21 lärare deltog samt fyra intervjuer med lågstadielärare.  Resultatet visar att lågstadielärare använder laborativt material dagligen men det laborativa arbetssättet används inte i lika stor utsträckning. De flesta lärarna upplever att det laborativa arbetssättet ger en positiv påverkan på elevernas kunskapsutveckling. Lärarna upplever också att det laborativa arbetssättet i många fall har en positiv inverkan på elevernas inställning till matematikämnet. Resultatet visar också att en del lärare upplever att arbetssättet gör klassrumsmiljön stökigare medan andra inte alls delar denna uppfattning. Det laborativa arbetssättet upplevs också av många lärare vara ett tidskrävande arbetssätt och en del lärare menar på att det blir bättre när det används kontinuerligt. Det visar sig även i resultatet att de intervjuade lärarna förespråkar en kombinerad undervisning, vilket innebär att matematikundervisningen inte endast kan innehålla ett laborativt arbetssätt.  I studien framkommer det att en del av lågstadielärarna har en felaktig uppfattning av vad det laborativa arbetssättet faktiskt innebär och studien är genomförd på ett begränsat geografiskt område. Detta kan ha påverkat studiens resultat och därför bör studien läsas med detta i åtanke.

Arbetslöshet bland unga vuxna är ett växande samhällsproblem. Anställda på arbetsmarknadsinsatser arbetar för att motverka denna problematik. Forskning påvisar att deltagande i arbetsmarknadsinsatser långsiktigt bidrar till komplettering av gymnasiestudier, inträde till arbetsmarknaden samt minskade symtom av psykisk ohälsa. Den tidigare forskningen presenterar även att studie- och yrkesvägledning är av relevans i arbetsmarknadsinsatserna. Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur det salutogena förhållningssättet tillämpas av de anställda på arbetsmarknadsinsatsen för övergångar (AFÖ) i mötet med deltagare. Studien grundar sig på begrepp ur Antonovskys teori KASAM. I studien analyseras de anställdas salutogena arbetssätt med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Kaosteorins begrepp stängda- och öppna system har bidragit till ett helhetsperspektiv på AFÖ. Studien utgår ifrån kvalitativ metod. AFÖs enkätundersökning samt två av deras resultatredovisningar har använts för att stärka samt stödja de svar som framkom från intervjupersonerna. Analysen visar att samtliga intervjuade arbetar på liknande sätt, med få undantag. En förutsättning för arbetet som bedrivs inom AFÖ är att fokusera på det friska i det sjukliga. En åtskillig del av arbetet fokuserar på att medvetandegöra deltagarna om deras inre- och yttre resurser, för att främja deras utveckling mot uppsatta mål. Det salutogena förhållningssättet bidrar till att förbättra individens kognitiva och fysiska förmågor. AFÖs mål är att deltagarna ska komma närmare sysselsättning och självförsörjning. Resultatredovisningar visar på att AFÖ når detta mål. / Unemployment among young adults is a growing problem for the society. Labor market efforts are working to counter this problem. Research shows that participation in labor market initiatives contributes to completion of high school studies, entry into the labor market and reduced symptoms of mental health. Previous research also shows that study and vocational guidance is of relevance in labor market efforts. The purpose of our study is to describe and analyze how the salutogenic approach is applied by employees in meeting with participants in the labor market effort for transitions (arbetsmarknadsinsatsen för övergångar, AFÖ). The study is based on selected concepts from Antonovsky's theory KASAM. The study analyzes the employee's salutogenic approach with the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. The Chaos Theory of Careers concept of closed and open systems has contributed to an overall perspective on AFÖ. The study is based on qualitative methodology. A survey and two result presentations from AFÖ have been used to strengthen and support the answers provided by the interviewees. Our analyzes shows that all interviewees work in a similar way, with some exceptions. A prerequisite for the work of AFÖ’s to focus on the healthiness in the sickness. An important part of the work focuses on awareness of participants about their inner and outer resources, in order to promote the development towards their set goals. The salutogenic approach helps improve the individual's cognitive and physical abilities. AFÖ’s goal is that the participants will come closer to employment and self-sufficiency. Result presentations show that AFÖ achieves this goal.

I lärarutbildningen har det funnits möjlighet att tillägna sig olika tillvägagångssätt för hur undervisning i klassrummet planeras och struktureras. Detta har utvecklat ett starkt intresse hos mig för att söka vidare kring hur elever i koncentrationssvårigheter hanteras i klassrum. Inom området koncentrationssvårigheter och läsinlärning fattas det forskning. Därmed är området i behov av vidare forskning. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i skolans tidigare år beskriver läsinlär- ning hos elever som bedöms vara i koncentrationssvårigheter. Detta gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex lärare från tre olika skolor och intervjumaterialet analysera- des genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de lärare som blev intervjuade har en överensstämmande syn på elever i koncentrationssvårigheter. Lärarna anser att undervisningen bör vara strukturerad och väl planerad, men även att undervisningen bör variera inom det igenkända. Möjligheterna att dela på gruppen och att fler lärare arbetar tillsammans ses som mycket positivt. Men att nivåanpassa de texter som eleverna stöter på anses vara en utmaning. Studien visar att koncentrationssvårigheter påverkar läsinlärningen till viss del, men att andra faktorer kan påverka läsinlärningen. / In the teacher education, there has been the opportunity to adopt different approaches to how classroom teaching is planned and structured. This has, for me, developed a strong interest to investigate further how students in concentration difficulties are handled in classrooms. However, in the area of concentration difficulties and reading learning, research is scarce. Thus, the area is in need of further research. The purpose of this study is to investigate how teachers in the earlier years of the school describe reading learning among pupils who are considered to be in concentration difficulties. This was done through semi-structured interviews with six teachers from three different schools and the data was analyzed through a qualitative content analysis. The result shows that the teachers who were interviewed have a consistent view of pupils in concentration difficulties. The teachers believe that the teaching should be structured and well planned, but also that the teaching should vary within what is familiar to the pupils. The opportunities to divide the group of pupils and the fact that more teachers work together are seen as very positive. Adapting the level of texts that pupils encounter, though, is considered a challenge. The study shows that concentration difficulties affect reading learning partially, but that oth- er factors also affect reading learning.

Denna studie har utgångspunkt i den trend där allt fler organisationer, såväl privata som offentliga, idag inför aktivitetsbaserade kontor. Studiens syfte är att undersöka de anställdas upplevelser av den förändringsprocess som genomförts till aktivitetsbaserat kontor och deras upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat. Dessa upplevelser har belysts utifrån teorier rörande meningsskapande. En kvalitativ studie har genomförts på en myndighet i Stockholmsregionen genom åtta semistrukturerade intervjuer. Därefter har en tematisk analys gjorts. Intervjuerna visade på varierade upplevelser hos de anställda gällande förändringen och det aktivitetsbaserade arbetssättet. De huvudresultat som framkommit i studien visar att de flesta anställda upplever att förändringen av kontorsmiljö har lett till att deras relation till sina chefer har förändrats, att hemarbetet har ökat och att samhörigheten kollegor emellan har förändrats. Utifrån studien drogs slutsatserna att de anställda idag upplever kontoret som mindre hierarkiskt och att vissa fysiska faktorer i arbetsmiljön påverkar. Vidare verkar en hög grad av hemarbete hämma skapandet av en gemensam förståelse för förändringen. De anställdas upplevelser tycks även påverkas av personliga och arbetsrelaterade aspekter, något som gör att det aktivitetsbaserade arbetssättet inte är för alla. / This study explores the growing trend of switching to activity-based offices, something organizations in Sweden are increasingly implementing today. The aim of the study was to examine the employee experience of the organizational change process as well as how the employees experience the new, activity-based office. These experiences have been analysed using sensemaking theories. A qualitative study was conducted at a governmental organization in Stockholm through eight semi-structured interviews and the data was then organized using a thematic analysis. The study shows that after the change of office employees experience better relationships with their managers, changes in their relationships with colleagues, and an increased number of employees began working from home. The study’s conclusions are that the activity-based office is less hierarchical while at the same time there are factors in the physical work environment that affect the employees experience. In addition, increased levels of working from home seems to hinder a common understanding for the change into an activity-based office. Furthermore, the experience of the activity-based office seems to be affected by both personal traits and work-related aspects which means that the activity-based working is not suitable for everyone.

Studien syftar till att få kunskap om hur laborativt material och arbetssätt framhålls och behandlas inom området bråk i olika läromedel. Vidare undersöker vi även hur lärare undervisar laborativt utifrån dessa läromedel. För att samla in data har vi använt oss av metodtriangulering i form av granskning av läromedel och intervjuer. De läromedel som har granskats är Favorit matematik, Eldorado och Prima matematik. För att bredda kunskapen inom området intervjuades lärare som var aktiva användare av dessa läromedlen i sin undervisning. Med hjälp av variationsteorin har vi även analyserat de laborativa inslagen i läromedlen för att se på dess relevans i relation till variationsmönstrena kontrastering och generalisering och därmed hur elevers lärande främjas genom läromedlens föreslagna arbetssätt. Resultatet visar att de tre granskade läromedlen skiljer sig åt samtidigt som de har många likheter. Samtliga läromedel har tagit i beaktning att det laborativa materialet behöver ta plats i undervisningen på ett eller annat sätt. Dessa läromedel ger eleverna möjlighet att utforska med något slags laborativt material. Studiens slutsats blir således att vi kan se att läromedlen, på ett eller annat sätt, bidrar med laborativt material och arbetssätt. Utifrån variationsteorins sätt att se på lärande passar Eldorados laborativa arbetssätt bäst in på de variationsmönster vi granskat. / The study aims to gain knowledge about how laboratory material and working methods are highlighted and treated in the field of fraction in different teaching materials, and how teachers describe that they teach based on this. In order to collect data, we have used method triangulation in the form of examination of teaching material and interviews. The teaching materials that have been examined are Favorite Mathematics, Eldorado and Prima Mathematics. To broaden the knowledge in the field, teacher 's who were active users of these teaching materials were interviewed in their teaching. Using the theory of variation, we have also analyzed the laboratory elements in the teaching materials to look at its relevance in relation to the variation patterns of contrast and generalization and thus how pupils' learning is promoted through the proposed teaching methods. The result shows that the three study materials examined differ at the same time as they have many similarities. All teaching materials have taken into account that the laboratory material needs to take place in the teaching in one way or another. These teaching materials allow students to explore with some kind of laboratory material. The study's conclusion thus becomes that we can see that the teaching aids, in one way or another, contribute with laboratory material and working methods. Based on variation theory's approach to learning, Eldorado's laboratory approach fits best with the variation patterns we examined.

För att ett företag idag ska uppnå effektivitet krävs konkurrenskraftiga priser och hållbar produktion. Att detta ska vara möjligt krävs en tydlig målsättning och definierat nuläge för verksamheten. Processen eller momentet som har sämst flödesinverkan i tillverkningen kallas för flaskhals. Syftet med studien var att skapa förståelse hur arbetssätt kan effektiviseras i en flaskhalsprocess som kallas Chiron. För att uppnå målet som var att skapa förbättringsförslag baserade på interna faktorer för en flaskhalsprocess, studerade författarna olika teorier som sedan analyserades tillsammans med empiriska data. Genom analysen kunde författarna presentera en simulering till förbättringsförslag. Resultatet blev att tillgängligheten för maskinen kunde öka i och med simuleringen. Författarna utförde en kritisk analys på förbättringsförslagen där olika synpunkter på vidare aspekter diskuterades.