Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna återigen en kontroversiell roll i några av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier säger att revisorer bäst studeras under kriser eftersom det är då deras funktion testas. I uppsatsen undersöks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och väsentlighet förändrades under den finansiella krisen. Detta genomförs genom en kvantitativ enkätundersökning där samtliga godkända och auktoriserade revisorer i Sverige har fått möjlighet att delta. Resultatet av studien visar att många av revisorernas arbete med risk och väsentlighet har påverkats, framförallt har revisorerna varit tvungna öka arbetsbördan för att inte missa väsentliga fel och hålla riskerna på en kontrollerbar nivå. Samtidigt har inte alla revisorers arbete påverkats av den finansiella krisen utan det är främst de revisorer som reviderar större företag och revisorer från Big four som påverkats. / Scandals that came into light as a result of the recent financial crisis revealed a controversial role played by auditors. Prior studies have shown that periods of crisis prove an apt time for the study of auditors, as it is often in such periods that their function is truly tested. This paper examines how auditors portrayed the notion of risk and materiality when performing an audit of financial statements during the financial crisis. All approved and authorized auditors in Sweden had the opportunity to participate in the quantitative survey that was carried out. Our study indicates that the significant number of auditors confirmed that managing of risk and materiality had been affected by crisis. Most notably, they declared that they had to increase their efforts in order not to overlook crucial misstatements and to maintain risk assessment at a controllable level. But not all of the auditors felt that their work had not been significantly influenced by the financial crisis and it was mainly auditors working for Big four audit firms and those who audit large corporations who felt that their work was influenced due to the financial crisis.

Introduktion Kritik har riktats mot utformningen av revisionsriskmodellenoch trots det är den en viktig del förbedömningen av revisionsrisken i planeringsfasen. Ioch med detta är det relevant att studera användarnas,det vill säga revisorernas, syn på revisionsriskmodellenoch dess användning. Syfte Uppsatsens syfte är att förklara revisorers uppfattningom användningen av de olika riskerna i revisionsriskmodellen. Metod Studien använder sig av en kvantitativ metod. Vigenomför en enkätundersökning med auktoriseraderevisorer. Data samlas in med hjälp av SurveyMonkeyoch analyseras med SPSS. Slutsatser Våra resultat visar att revisorer som medverkat iundersökningen upplever att inneboende risk varviktigast följt av kontrollrisk och därefter upptäcktsrisk.Vi ser dock att bedömningen av inneboende riskoch kontrollrisk sker sammanvägt och att de påverkasav varandra vilket stärker ett flertal tidigare studier. / Introduction Criticism has been leveled at the design of theaudit risk model, even though it is an importantpart of the assessment of audit risk in the planningphase. As a result of this, it is relevant to studyusers’, namely auditors’, approach to the audit riskmodel and its use. Purpose The purpose of this thesis is to explain auditors'interpretation of the use of the various risks in theaudit risk model. Method The study uses a quantitative approach. The datahas been collected through a survey usingSurveyMonkey and then analyzed with SPSS. Conclusions Our results show that the auditors who participatedin the survey felt that inherent risk was mostimportant, followed by control risk, and thereafterdetection risk. However, we see that theassessment of inherent and control risks iscombined and that they are influenced by eachother, which strengthens several previous studies.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för automatiseringens påverkan på revisionsprocessen idag och i framtiden med avseende på tillförlitlighet och revisionsrisk. Studien utgår från tre forskningsfrågor: Påverkar automatisering revisionsriskmodellen? Hur påverkar automatiseringen revisionens tillförlitlighet? Hur anser revisorer att automatiseringen kommer påverka tillförlitligheten och revisionsriskmodellen i framtiden? Metod: Då studiens syfte varit att öka förståelsen för ämnet har vi använt en kvalitativ metod. För insamlandet av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer utförts med elva respondenter. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att automatisering kommer påverka både revisionsriskmodellen och revisorns tillförlitlighet. Revisionsriskmodellen behöver ta hänsyn till den ökade användningen av automatiserade system. Det kan göras genom att introducera en automatiseringsrisk. Revisionsrisken överlag kommer sjunka i och med att större mängd data kan granskas och mänskliga revisorn kan lägga sin tid på bedömningsfrågor. Revisorns tillförlitlighet kommer öka och kommunikation kommer vara en bidragande faktor till det. Examensarbetets bidrag: Vår studies bidrag är att revisionsriskmodellen inte är tillräcklig för att estimera automatiseringsrisken och att de därför bör tillkomma en ny komponent i modellen för att estimera risken med automatisering. Studien skapar även förståelse för att kommunikation kommer vara av stor vikt för revisionsbyråer om de vill behålla sin tillförlitlighet när revisionsprocessen blir mer automatiserad.  Förslag till fortsatt forskning: Vår studie fokuserar endast på revisorer, därför är ett förslag på framtida forskning att fokusera på andra parter som också påverkas av automatiseringen av revisionsprocessen. Andra förslag på vidare forskning är att jämföra stora och små företag för att se vilka som enklast implementerar ny teknik och att studera förändringen i efterfrågan på kunskapen hos nyanställda till följd av att mer ny teknik implementeras.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi, 4FE17E, VT2020.   Författare: Stina Holmesson och Linus Johansson Handledare: Christopher Von Koch Examinator: Andreas Jansson   Titel:Nätverkets påverkan på väsentlighetsbedömningen – ”Hade ni frågat 10 olika revisorer, skulle ni få 10 olika svar” -  B.M1   Bakgrund: Väsentlighetsbedömningen påverkas av kvantitativa, kvalitativa samt subjektiva faktorer. Med teorin att personer i likande nätverk agerar på likartat vis uppkommer antagandet om hur storlek på stad kan ha en inverkan på väsentlighetsbedömningen. Genom detta utgår studien från att revisorn i en småstad kan få mer information från sitt nätverk än revisorn i den större staden med utgångspunkt i Granovetters teori ”Styrkan av svaga band”. Detta kan i sin tur ge utrymme för nätverkseffekter att ha en inverkan på väsentlighetsbedömningen på grund av dess frånvarande standarder och riktlinjer.    Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för vad som kan påverka revisorns väsentlighetsbedömning med fokus på det nätverk som revisorn befinner sig i.   Metod: Med intervjuer som utgångspunkt och med ett deduktivt angreppssätt ämnar denna studie att öka förståelsen kring hur revisorns nätverk kan komma att påverka dennes väsentlighetsbedömning. Studiens utvecklade teoretiska modell kommer följa genom uppsatsen vilken berör revisorns nätverk, riskbedömning, komfort, väsentlighetsbedömning samt hur nämnda faktorer slutligen kan komma att påverka revisionsprofessionen.    Slutsatser: Studiens empiri styrker teorin om att väsentlighetsbedömningen påverkas av kvantitativa, kvalitativa samt subjektiva faktorer vilket kan leda till inkonsekventa bedömningar. Studiens resultat indikerar även att revisorns upplevda komfort och riskbedömning påverkar väsentlighetsbedömningen. Avseende hur revisorns nätverk påverkar väsentlighetsbedömningen påträffas indikationer att revisorn i den lilla staden får till sig samt tar till sig mer information från sitt nätverk än revisorn i den större staden. Således indikerar studien att väsentlighetsbedömningen kan skilja sig beroende på storlek på stad där revisorn är belägen där skillnader antyds komma från revisorns nätverk. / Abstrakt  Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University, 4FE17E, VT-2020.   Authors: Stina Holmesson and Linus Johansson Supervisor: Christopher Von Koch Examiner: Andreas Jansson    Tile: The networks impact on materiality assessment – “If you would have asked 10 auditors, you would receive 10 different answers”-  B.M1   Background:The materiality assessment is influenced by quantitative, qualitative and subjective factors. With the theory that people in similar networks act in a similar way, the assumption arises how the size of a city can have an impact on the materiality assessment. This study assumes that the auditor in a small town can get more information from his network than the auditor in the larger city based on Granovetter's theory "The strength of weak ties". This allows room for network effects to have a great impact on the materiality assessment due to its absent standards and guidelines.   Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of what may affect the auditor’s materiality assessment with focus on the network in which the auditor is located.     Method:Based on interviews as a starting point and with a deductive approach, this study aims to increase the understanding of how the auditor's network may affect his/her materiality assessment. A working model will be followed through the thesis which includes the auditor's network, risk assessment, comfort, materiality assessment and how these factors may ultimately affect the audit profession.   Conclusions:The study emphasizes the theory that the materiality assessment is affected by quantitative, qualitative and subjective factors which can lead to an inconsistency in the assessment. The study also shows that there are indications that the auditor's perceived comfort and risk assessment influence the materiality assessment. Whether the auditor's network influences the materiality assessment, indications are found that the auditor in the small town receives and utilize more information from his network than the auditor in the larger city. Thus, the study shows that the materiality assessment may differ depending on the size of the city where the auditor is located. Also these differences are indicated to come from the auditor's network.