Syftet med föreliggande undersökning är att studera hur en viss grupp flickor på gymnasiet upplever föräldrarnas stöttning i sin skolgång. Studien ämnar även studera en eventuell åtskillnad i hur stöttningen kan tas i uttryck beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Begreppet stöttning har i studien operationaliserats med utgångspunkt i motivations- och förväntansteorier och med hjälp av Bourdieus teori kring kapital ämnar studien att förklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos föräldrarna bidrar till. Studiens empiriska underlag består av kvalitativa intervjuer med sex flickor, varav tre har högutbildade föräldrar och övriga tre har icke utbildade föräldrar. Studien visar att eleven själv har en stor avgörande roll i huruvida föräldrarnas stöttning tillåts ha en framträdande roll eller ej. Eleverna med högutbildade föräldrar har en större benägenhet att tillåta föräldrarna att vara närvarande och dessa föräldrar har även en större tendens att ställa höga förväntningar på sina barn. Dock tenderar en allt för hög grad av föräldranärvaro att uppfattas som kontrollerande vilket leder till att dessa elever upplever en mindre grad av självständighet jämfört med eleverna vars föräldrar inte är högutbildade. Studien bidrar därmed till en förståelse för den rådande reproduktionen där barn till högutbildade föräldrar presterar bättre i skolan.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser gällande skolans förberedelser inför en nyanländ elevs skolstart, stöttning från ledningen i arbetet med nyanlända elever samt vilka läranderesurser som lärare anser fungerar bäst för nyanlända elever i årskurs F-3 på skolor runt om i Sverige. Vi valde att undersöka detta då vi båda upplevde att vi inte hade tillräckligt med kunskap om ämnet och ville få en större inblick i hur det fungerade och såg ut i verksamheten. För att undersöka detta använde vi oss av en enkät med både kvalitativa och kvantitativa inslag då den innehöll både öppna och stängda frågor. Vi valde att dela enkäten i diverse Facebook-grupper som specifikt riktade sig till lärare då vi ansåg att det var ett effektivt sätt att nå ut till så många lärare som möjligt, men även för att få en större inblick i hur arbetet med nyanlända ser ut runt om i Sverige enligt lärarna. Vi valde att använda oss av webbenkäter som metod på grund av de rådande omständigheterna (covid-19), då det inte krävde något möte med de svarande. Enkätsvaren sammanställdes i Excel och vi analyserade därtill svaren i relation till tidigare forskning samt till våra teoretiska utgångspunkter: det sociokulturella perspektivet, som belyser språket och samspel med andra som en viktig faktor i lärandet, samt ramfaktorteorin, där faktorer (ramar) påverkar hur skolan och undervisningen blir som den blir. Dessa teoretiska utgångspunkter valdes då de har en tydlig koppling till svaren i enkäten. Resultatet visade en varierad syn av vad lärarna tyckte gällande arbetet med nyanlända. Olika förberedelser visade sig förekomma på skolorna där kartläggning av den nyanlända eleven var den förberedelse som användes mest på skolorna. Vidare visade det sig att majoriteten (52% av 100 svarande) av lärarna ansåg att de inte fick tillräckligt med stöttning från ledningen i arbetet med nyanlända elever. 35% ansåg dock att de fick tillräckligt med stöttning, medan 13% inte visste hur de skulle ställa sig i frågan. Angående de läranderesurser som lärarna upplevde fungerade bäst konstaterade vi att bildstöd och stödet från exempelvis studiehandledaren på modersmålet ansågs som de bästa läranderesurser för nyanlända enligt lärarna i vår enkät. Genom resultatet kan vi dra slutsatsen att det generellt behövs mer kunskap och resurser kring hur skolor ska arbeta med nyanlända elever då lärarna i vår studie exempelvis beskrev att bristen på sva-lärare var stor. Både ledningen och lärarna på skolorna är i behov av mer utbildning i arbetet med nyanlända då många lärare visade på missnöje i stöttningen från ledningen.

Internationell och nationell forskning visar att högläsning är en viktig aktivitet i skolan som exempelvis gynnar elevers läsförståelse, ordkunskap och ordförståelse. Med detta examensarbete vill vi därför få kunskap om några lärares syn på arbetssätt i samband med högläsningen i klassrummet. Teoretiska perspektiv som vi valt är litteracitet, lässtrategier och stöttning i samband med högläsningen. Intervjuer med fyra lärare genomfördes där fokus låg på deras upplevelser av aktiviteterna de utför i samband med högläsningen. Det som framkom genom analys av intervjuerna var att tid och stöttning är två faktorer som spelar roll kring hur lärare utformar undervisning i samband med högläsningen. Något som framkom är att dessa lärare prioriterar olika gällande vilka aktiviteter de utför i samband med högläsningen och att många aktiviteter blir spontana. Det kan finnas ett samband mellan att lärarna inte hinner läsa i förväg den text, eller litteratur, som de ska använda i högläsningen vilket i sin tur leder till oplanerade eller uteblivna aktiviteter i samband med högläsningen. Samtliga lärare nämner att de ser en stor stöttning i samband med högläsningen, både i själva läsningen men också genom de olika aktiviteterna som stöttar för att leda eleverna vidare i deras lärande.

En stor utmaning som lärare står inför är att arbeta språkutvecklande i SO-undervisningen för att främja andraspråkselever. I allt större utsträckning ställs lärare inför tuffa utmaningar då elever inte behärskar kraven på språket som ställs. Språket har en betydande roll i elevernas utveckling och därför bör det prioriteras i undervisningen, för att eleverna ska kunna utveckla ämnesspråket tillsammans med ämnesinnehållet. Studiens syfte är att synliggöra hur lärare reflekterar kring planering och undervisning som gynnar andraspråkselevers språkutveckling i de samhällsorienterande ämnena. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som beskriver hur lärare reflekterar kring språkutvecklande arbete. Studiens resultat grundas på den empiri som har framgått under sex kvalitativa intervjuer med behöriga lärare och visar vilka utmaningar samt möjligheter dessa lärare möter. Studiens resultat visar att visuellt stöd, stöttning och grupparbeten är av stor vikt vid språk- och kunskapsutveckling för andraspråkselever. Resultatet påvisar även att nivåanpassning och tidsbrist är utmaningar som förekommer bland dessa lärare.