Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle och antalet nyanlända elever ökar årligen. Det har visat sig att mottagandet av nyanlända elever organiseras annorlunda inom och mellan kommunerna, vilket påverkar deras utbildning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla rätt till en likvärdig utbildning oavsett vilken kommun man är bosatt i. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka strategier tre olika kommuner i Sverige har vad gäller mottagandet av nyanlända elever. Vi studerade vad kommunerna hade för mål, hur de arbetade och om mottagandet skilde sig åt i de olika kommunerna. För att besvara syftet gjordes fallstudier som inkluderade kvalitativa intervjuer och textanalys. Det empiriska materialet analyserades utifrån de teoretiska utgångspunkterna integration och integrering. Studien visar att mottagandet av nyanlända elever skiljer sig åt både inom och mellan kommunerna. Tillvägagångssätten skiljer sig åt beroende på i vilken kommun den nyanlända eleven placeras, eftersom att det varierar i vad de tre kommunerna har för erfarenheter och kunskap inom detta område. Detta bidrar till att utbildningen inte är likvärdig för alla nyanlända elever.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser gällande skolans förberedelser inför en nyanländ elevs skolstart, stöttning från ledningen i arbetet med nyanlända elever samt vilka läranderesurser som lärare anser fungerar bäst för nyanlända elever i årskurs F-3 på skolor runt om i Sverige. Vi valde att undersöka detta då vi båda upplevde att vi inte hade tillräckligt med kunskap om ämnet och ville få en större inblick i hur det fungerade och såg ut i verksamheten. För att undersöka detta använde vi oss av en enkät med både kvalitativa och kvantitativa inslag då den innehöll både öppna och stängda frågor. Vi valde att dela enkäten i diverse Facebook-grupper som specifikt riktade sig till lärare då vi ansåg att det var ett effektivt sätt att nå ut till så många lärare som möjligt, men även för att få en större inblick i hur arbetet med nyanlända ser ut runt om i Sverige enligt lärarna. Vi valde att använda oss av webbenkäter som metod på grund av de rådande omständigheterna (covid-19), då det inte krävde något möte med de svarande. Enkätsvaren sammanställdes i Excel och vi analyserade därtill svaren i relation till tidigare forskning samt till våra teoretiska utgångspunkter: det sociokulturella perspektivet, som belyser språket och samspel med andra som en viktig faktor i lärandet, samt ramfaktorteorin, där faktorer (ramar) påverkar hur skolan och undervisningen blir som den blir. Dessa teoretiska utgångspunkter valdes då de har en tydlig koppling till svaren i enkäten. Resultatet visade en varierad syn av vad lärarna tyckte gällande arbetet med nyanlända. Olika förberedelser visade sig förekomma på skolorna där kartläggning av den nyanlända eleven var den förberedelse som användes mest på skolorna. Vidare visade det sig att majoriteten (52% av 100 svarande) av lärarna ansåg att de inte fick tillräckligt med stöttning från ledningen i arbetet med nyanlända elever. 35% ansåg dock att de fick tillräckligt med stöttning, medan 13% inte visste hur de skulle ställa sig i frågan. Angående de läranderesurser som lärarna upplevde fungerade bäst konstaterade vi att bildstöd och stödet från exempelvis studiehandledaren på modersmålet ansågs som de bästa läranderesurser för nyanlända enligt lärarna i vår enkät. Genom resultatet kan vi dra slutsatsen att det generellt behövs mer kunskap och resurser kring hur skolor ska arbeta med nyanlända elever då lärarna i vår studie exempelvis beskrev att bristen på sva-lärare var stor. Både ledningen och lärarna på skolorna är i behov av mer utbildning i arbetet med nyanlända då många lärare visade på missnöje i stöttningen från ledningen.

The purpose of the study is to contribute to knowledge about how preschool teachers work with inclusion with newcomers, who do not know the Swedish language. The study is based on the special education perspectives where the descriptors of the preschool teachers are analyzed on the basis of these perspectives. The study was conducted with semi structured interviews as a quality method for acquiring knowledge about preschool teachers’ descriptions about their inclusion and reception practices. The study shows that preschools are positive to accept newcomers and include those in the preschool. However, it appears that there are shortages in resources to offer the best opportunity for newcomers inclusion when the Swedish language is missing. Preschool teachers emphasize the importance of respectful relationships with parents in order to gain their trust. / Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare arbetar inkluderande vid mottagandet av nyanlända barn som saknar det svenska språket. Studien grundar sig på de specialpedagogiska perspektiven där förskollärarnas beskrivningar analyseras med stöd av dessa perspektiv. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer som kvalitativ metod för att få kunskap om förskollärares beskrivningar i deras arbetssätt gällande inkludering och mottagande. Studien visar att förskollärarna är positiva till att ta emot nyanlända barn och inkludera dem i verksamheten. Det framgår dock att det finns resursbrister för att kunna erbjuda de bästa möjligheterna för nyanlända barns inkludering när språket saknas. Förskollärarna framhäver betydelsen av respektfulla relationer till vårdnadshavarna för att få deras tillit.