Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser gällande skolans förberedelser inför en nyanländ elevs skolstart, stöttning från ledningen i arbetet med nyanlända elever samt vilka läranderesurser som lärare anser fungerar bäst för nyanlända elever i årskurs F-3 på skolor runt om i Sverige. Vi valde att undersöka detta då vi båda upplevde att vi inte hade tillräckligt med kunskap om ämnet och ville få en större inblick i hur det fungerade och såg ut i verksamheten. För att undersöka detta använde vi oss av en enkät med både kvalitativa och kvantitativa inslag då den innehöll både öppna och stängda frågor. Vi valde att dela enkäten i diverse Facebook-grupper som specifikt riktade sig till lärare då vi ansåg att det var ett effektivt sätt att nå ut till så många lärare som möjligt, men även för att få en större inblick i hur arbetet med nyanlända ser ut runt om i Sverige enligt lärarna. Vi valde att använda oss av webbenkäter som metod på grund av de rådande omständigheterna (covid-19), då det inte krävde något möte med de svarande. Enkätsvaren sammanställdes i Excel och vi analyserade därtill svaren i relation till tidigare forskning samt till våra teoretiska utgångspunkter: det sociokulturella perspektivet, som belyser språket och samspel med andra som en viktig faktor i lärandet, samt ramfaktorteorin, där faktorer (ramar) påverkar hur skolan och undervisningen blir som den blir. Dessa teoretiska utgångspunkter valdes då de har en tydlig koppling till svaren i enkäten. Resultatet visade en varierad syn av vad lärarna tyckte gällande arbetet med nyanlända. Olika förberedelser visade sig förekomma på skolorna där kartläggning av den nyanlända eleven var den förberedelse som användes mest på skolorna. Vidare visade det sig att majoriteten (52% av 100 svarande) av lärarna ansåg att de inte fick tillräckligt med stöttning från ledningen i arbetet med nyanlända elever. 35% ansåg dock att de fick tillräckligt med stöttning, medan 13% inte visste hur de skulle ställa sig i frågan. Angående de läranderesurser som lärarna upplevde fungerade bäst konstaterade vi att bildstöd och stödet från exempelvis studiehandledaren på modersmålet ansågs som de bästa läranderesurser för nyanlända enligt lärarna i vår enkät. Genom resultatet kan vi dra slutsatsen att det generellt behövs mer kunskap och resurser kring hur skolor ska arbeta med nyanlända elever då lärarna i vår studie exempelvis beskrev att bristen på sva-lärare var stor. Både ledningen och lärarna på skolorna är i behov av mer utbildning i arbetet med nyanlända då många lärare visade på missnöje i stöttningen från ledningen.

Nuvarande Financial Accounting Standard Board (FASB) och International Accounting Standard Board (IASB) har gemensamt utvecklat en ny leasingstandard. Syftet är att skapa konvergens på en internationell nivå samt förbättra finansiella rapporter som ska underlätta användarnas ekonomiska beslut. Tidigare studier visar att den nya leasingstandarden medför effekter på företagens redovisningen och finansiella nyckeltal. Emellertid finns lite kunskap om hur företagen på Large Cap förbereder sina investerare på en ny leasingstandard. Följaktligen är syftet med studien att beskriva hur svenska Large Cap företag väljer att förbereda sina investerare med upplysningar om IFRS 16 i sina finansiella rapporter. Vidare syftar studien till att förklara hur graden av förberedelse påverkas av leasingintensitet, antal bevakande analytiker och vilken implementeringsmetod företagen väljer vid införandet IFRS 16. För att satisfiera syftet användes agentteorin och teorin om frivilliga upplysningar för att analysera och förklara företagens val att lämna förberedande upplysningar. Upplysningarna kvantifierades genom att upplysningarna i företagens fjärde kvartalsrapport och årsredovisning 2018 kodades med en diskret variabel. Resultatet visar att företagen på Large Cap förbereder sina investerare med mer omfattande upplysningar i årsredovisningen jämfört med kvartalsrapporten. Företagen bedömer att kvalitativa upplysningar är av mer väsentligt värde för investerare än kvantitativa upplysningar eftersom de kan skapa bättre förståelse för leasingstandardens innebörd hos investerare. Vidare visar studien att varken leasingintensitet, antal bevakande analytiker eller val av implementeringsmetod påverkar företagens förberedande upplysningar. Den rimligaste tolkningen är att leasingintensiva företag inte bedömer att effekterna av leasingstandarden är av mer väsentligt värde för investerare än icke-leasingintensiva företag. En förklaring till att det inte föreligger ett samband mellan antal analytiker och företagens förberedande upplysningar kan förklaras av att företagen inte upplever att upplysningar om leasingstandarden leder till fördelar. Istället kan upplysningarna resultera i negativa marknadsreaktioner. Resultatet visar även att en övervägande andel av företagen på Large Cap föredrar den förenklade metoden till förmån för den retroaktiva metoden vid implementering av leasingstandarden. Författarna kan emellertid inte dra säkra slutsatser om företagen som använder den retroaktiva metoden förbereder sina investerare med mer omfattande upplysningar än företagen som använder den förenklade metoden. / The Financial Accounting Standard Board (FASB) and International Accounting Standard Board (IASB) have jointly developed a new accounting standard for leases. The main objective is to harmonize accounting across international borders with a common new lease standard and to ameliorate financial reporting for users of financial reports. Furthermore, researchers have discovered that the new lease standard has a significant impact on firms accounting and key financial ratios. Meanwhile, there is barley any studies in the field which examines how Swedish Large Cap firms chooses to prepare their investors with substantial disclosures on the new lease standard. Therefore, the main purpose of this study is to describe how Swedish Large Cap firms chooses to prepare their investors with substantial disclosures on the new lease standard in their financial reports. Authors of this study also seek to explain how firms lease intensity, number of analyst followers and their choice of transition approach have an impact on firm’s preparatory disclosures. To satisfy the purpose, the authors of this study choose to deploy agency theory and voluntary disclosure theory in order to analyse and explain how firms choose to prepare their investors with IFRS 16 disclosures. Firms disclosures in their interim report for the fourth quarter 2018 and annual report 2018 were quantified with a discrete variable. Furthermore, it appears that Swedish firms on Large Cap prepare their investors with more extensively disclosures in their annual reports compared to their interim reports. Firms assesses that qualitative disclosures are of more material value to investors than quantitative disclosures. One explanatory factor may be that qualitative disclosures provide investors with better understanding of the new lease standard. Moreover, the study fails to explain the relationship between firms lease intensity, number of analyst followers, and firm’s choice of transition approach with the firm’s preparatory disclosures. One interpretation is that firms with high lease intensity do not assess the impact of the new lease standard to be of more material value for investors decisions than firms with low lease intensity. Since the study fails to explain the relationship between number of analyst followers and firm’s preparatory disclosures, a reasonable interpretation is that firms do not benefit from disclosing information about the new lease standard since the information might result in negative market reactions. Meanwhile, this study also provides evidence that a significant proportion of firms on Large Cap chooses the modified retrospective approach in favour of the full retrospective approach to adopt IFRS 16. Although, there is not enough strong evidence to support the hypothesis that Swedish firms which adopt the full retrospective approach prepare their investors with more extensively disclosures than firms which adopt the modified retrospective approach.