Bakgrund Börsnoterade bolag väljer idag att lämna ut en stor mängdfrivilliga upplysningar trots att dessa kan medföra kostnader samt konkurrensnackdelar. En trolig förklaringsfaktor till detta är enligt tidigare studier ledningens kompetenssignalerande.Tanken är att begåvade företagsledare vill stärka sitt egetpersonliga varumärke och marknadsföra sin egen kompetens viaupplysningarna. Med dessa antaganden i åtanke skulle det vara rimligt att anta att det sker förändringar i mängden frivilligaupplysningar när en ny VD eller CFO tillträder och vill sända signaler samt sätta sin egen personliga prägel på företagets externa kommunikation. Syfte Syftet med denna studie är att förklara hur ett byte av VD eller CFO påverkar företags frivilliga upplysningar under räkenskapsåret efter bytet. Metod Denna kvantitativa studie genomfördes med en deduktiv ansats samt en tvärsnittsdesign. Slutsats Studien visade på att ett CFO-byte resulterade i en ökad mängdfrivilliga upplysningar. Studien visade dessutom även att en externt rekryterad CFO leder till fler frivilliga upplysningar än en internt rekryterad CFO. Därutöver kunde studien också visa på vissa indikationer gällande ett positivt samband mellan VD:s ägarandel i företaget samt en ökning av de frivilliga upplysningarna under kommande räkenskapsår. Motsvarande samband för CFO gick dock inte att identifiera. / Background Listed companies choose to voluntary disclose a lot of information even though it could entail costs and competitive disadvantages. A likely explanatory factor for this in earlier studies has been the managements wish to signal their competence. The thought is that gifted managers wish to improve their own personal trademark and to promote their own competence via the voluntary disclosures. With these assumptions in mind, it would be fair to assume that changes in the amount of voluntary disclosures will occur when a new CEO or CFO steps in and wishes to signal competence and add theirown personal touch on the company’s external communication. Purpose The purpose of this study is to explain how a change of CEO or CFO will affect the corporation’s voluntary disclosures in the following fiscal year. Method This quantitative study was performed with a deductive approach and a cross-sectional design. Conclusion The study showed that a change of CFO resulted in an increased amount of voluntary disclosures by the companies. The study also found that an externally recruited CFO will disclose more than an internally recruited CFO. In addition the study also showed indications of a positive relation regarding a CEO’s share of the company and an increase of the voluntary disclosures int he next fiscal year. The same relation could not be observed to also apply for CFO’s.

Nuvarande Financial Accounting Standard Board (FASB) och International Accounting Standard Board (IASB) har gemensamt utvecklat en ny leasingstandard. Syftet är att skapa konvergens på en internationell nivå samt förbättra finansiella rapporter som ska underlätta användarnas ekonomiska beslut. Tidigare studier visar att den nya leasingstandarden medför effekter på företagens redovisningen och finansiella nyckeltal. Emellertid finns lite kunskap om hur företagen på Large Cap förbereder sina investerare på en ny leasingstandard. Följaktligen är syftet med studien att beskriva hur svenska Large Cap företag väljer att förbereda sina investerare med upplysningar om IFRS 16 i sina finansiella rapporter. Vidare syftar studien till att förklara hur graden av förberedelse påverkas av leasingintensitet, antal bevakande analytiker och vilken implementeringsmetod företagen väljer vid införandet IFRS 16. För att satisfiera syftet användes agentteorin och teorin om frivilliga upplysningar för att analysera och förklara företagens val att lämna förberedande upplysningar. Upplysningarna kvantifierades genom att upplysningarna i företagens fjärde kvartalsrapport och årsredovisning 2018 kodades med en diskret variabel. Resultatet visar att företagen på Large Cap förbereder sina investerare med mer omfattande upplysningar i årsredovisningen jämfört med kvartalsrapporten. Företagen bedömer att kvalitativa upplysningar är av mer väsentligt värde för investerare än kvantitativa upplysningar eftersom de kan skapa bättre förståelse för leasingstandardens innebörd hos investerare. Vidare visar studien att varken leasingintensitet, antal bevakande analytiker eller val av implementeringsmetod påverkar företagens förberedande upplysningar. Den rimligaste tolkningen är att leasingintensiva företag inte bedömer att effekterna av leasingstandarden är av mer väsentligt värde för investerare än icke-leasingintensiva företag. En förklaring till att det inte föreligger ett samband mellan antal analytiker och företagens förberedande upplysningar kan förklaras av att företagen inte upplever att upplysningar om leasingstandarden leder till fördelar. Istället kan upplysningarna resultera i negativa marknadsreaktioner. Resultatet visar även att en övervägande andel av företagen på Large Cap föredrar den förenklade metoden till förmån för den retroaktiva metoden vid implementering av leasingstandarden. Författarna kan emellertid inte dra säkra slutsatser om företagen som använder den retroaktiva metoden förbereder sina investerare med mer omfattande upplysningar än företagen som använder den förenklade metoden. / The Financial Accounting Standard Board (FASB) and International Accounting Standard Board (IASB) have jointly developed a new accounting standard for leases. The main objective is to harmonize accounting across international borders with a common new lease standard and to ameliorate financial reporting for users of financial reports. Furthermore, researchers have discovered that the new lease standard has a significant impact on firms accounting and key financial ratios. Meanwhile, there is barley any studies in the field which examines how Swedish Large Cap firms chooses to prepare their investors with substantial disclosures on the new lease standard. Therefore, the main purpose of this study is to describe how Swedish Large Cap firms chooses to prepare their investors with substantial disclosures on the new lease standard in their financial reports. Authors of this study also seek to explain how firms lease intensity, number of analyst followers and their choice of transition approach have an impact on firm’s preparatory disclosures. To satisfy the purpose, the authors of this study choose to deploy agency theory and voluntary disclosure theory in order to analyse and explain how firms choose to prepare their investors with IFRS 16 disclosures. Firms disclosures in their interim report for the fourth quarter 2018 and annual report 2018 were quantified with a discrete variable. Furthermore, it appears that Swedish firms on Large Cap prepare their investors with more extensively disclosures in their annual reports compared to their interim reports. Firms assesses that qualitative disclosures are of more material value to investors than quantitative disclosures. One explanatory factor may be that qualitative disclosures provide investors with better understanding of the new lease standard. Moreover, the study fails to explain the relationship between firms lease intensity, number of analyst followers, and firm’s choice of transition approach with the firm’s preparatory disclosures. One interpretation is that firms with high lease intensity do not assess the impact of the new lease standard to be of more material value for investors decisions than firms with low lease intensity. Since the study fails to explain the relationship between number of analyst followers and firm’s preparatory disclosures, a reasonable interpretation is that firms do not benefit from disclosing information about the new lease standard since the information might result in negative market reactions. Meanwhile, this study also provides evidence that a significant proportion of firms on Large Cap chooses the modified retrospective approach in favour of the full retrospective approach to adopt IFRS 16. Although, there is not enough strong evidence to support the hypothesis that Swedish firms which adopt the full retrospective approach prepare their investors with more extensively disclosures than firms which adopt the modified retrospective approach.

Over the past decades, major changes have been noticed in annual reports. For instance, annual reports have become more comprehensive. Today, corporations can partly decide what to include in their annual reports. This is called voluntary disclosures. Furthermore, corporations chose to disclose pictures, narratives and other graphics material in their voluntary disclosures. This, to give an image of the corporation. Moreover, voluntary disclosures could impact shareholders’ trust towards corporations. Therefore, it is of interest to investigate whether shareholders trust is affected by the voluntary disclosures in annual reports.    The purpose of this study is therefore to examine in what way shareholders have increase trust in corporations based on the voluntary disclosures, including marketing aspects, that corporations publish in their annual reports. Furthermore, corporations view of the voluntary disclosures in their annual reports connected to shareholders trust are also examined.   This study was conducted with a qualitative research method. The empirical findings were collected through semi-structured interviews with both shareholders and listed corporations in Sweden. During these interviews, both shareholders and corporations answered questions regarding their view of the annual report, its voluntary disclosures and trust.   After completing this study, the authors identified parts of the voluntary disclosures that shareholders consider more interesting in trust purposes. For instance, more information about the CEO and managers increase trust among shareholders. Moreover, all shareholders emphasized that transparency and honesty were two factors that have a positive effect on trust. This is something the corporations showed awareness of. They disclose succinct and informativevoluntary disclosures rather than increasingly comprehensive. / Under de senaste årtionden har stora förändringar i årsredovisningen skett. Ett exempel är att de ökat i omfattning. Företag har idag delvis frihet att själva bestämma vad som ska ingå i deras årsredovisning. Denna del kallas för den frivilliga informationen. Vidare kan företag med hjälp av bland annat bilder, berättande text och annat grafiskt material måla upp en bild av sig själva. Detta är något som kan ha en påverkan på aktieägarnas upplevda tillit gentemot företagen. Därför är det av intresse att studera huruvida aktieägarnas tillit påverkas av den frivilliga informationen i årsredovisningar.   Syftet med studien är således att undersöka hur aktieägares tillit påverkas av ökad frivillig information som företag väljer att publicera i sina årsredovisningar. Studien kommer även att undersöka om marknadsföringsaspekter i årsredovisningar ökar aktieägarnas tillit. Vidare kommer det även undersökas hur företag ser på den frivilliga informationen och marknadsföringsaspekterna i deras årsredovisningar som ett sätt att öka aktieägarnas tillit.    Denna studie genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod. Därmed samlades studiens empiri in genom semistrukturerade intervjuer med både aktieägare och svenska börsnoterade företag. Under dessa intervjuer fick både aktieägarna och företagen svara på frågor gällande deras syn på årsredovisningen, dess frivilliga information och tillit.   Efter genomförd studie har författarna identifierat delar i den frivilliga informationen som anses vara mer intressant i tillitssyfte. Ett exempel är att ökad information från VD:n skulle öka tilliten hos aktieägarna. Vidare pratade samtliga aktieägare om att transparens och ärlighet är två faktorer som påverkar tilliten positivt. Detta behöver inte innebära mer information utan det kan även betyda att det ska vara kvalité på den information som företagen publicerar i deras årsredovisningar. Detta är någonting som företagen även identifierat och satsar därför på att publicera kortfattad och informativ frivillig information i sina årsredovisningar.

This dissertation documents the quality of financial accounting information in a transition economy, the Czech Republic. High quality accounting information decreases the risks for investors, promotes investment activities and increases the ability of companies to raise funds at a reasonable cost of capital. Countries with high quality accounting information have a comparative advantage in attracting financial capital. Transition economies - i.e. countries switching from centrally planned to market economies - are typically in need of capital. Therefore a new accounting regulation had to be developed that would satisfy the needs of new private investors. The quality of financial accounting information depends on accounting quality (an outcome of applied accounting principles) and disclosure quality (an outcome of the amount and characteristics of information provided in the financial statements). Accounting quality is measured as the value relevance of accounting numbers and certain attributes of earnings which promote the value relevance. Disclosure quality is measured in terms of mandatory disclosure requirements, actual disclosures of companies (i.e. the level of compliance with legislation) and additional information provided voluntarily by the companies. Sweden is used as a benchmark for well-developed market economy and the quality of financial accounting information in the Czech Republic is systematically compared to the quality of Swedish financial accounting information throughout the dissertation. The results show that both accounting and disclosure quality in the Czech Republic were inferior in the beginning of the transition period. Over time, the value relevance of accounting numbers has however improved. The change in the value relevance may be attributed in particular to improvements in disclosure quality. The key factors behind the development were improved accounting legislation and control mechanisms, accompanied by changes in the business climate including higher sophistication of both the producers and users of the financial information. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2009