Bakgrund Börsnoterade bolag väljer idag att lämna ut en stor mängdfrivilliga upplysningar trots att dessa kan medföra kostnader samt konkurrensnackdelar. En trolig förklaringsfaktor till detta är enligt tidigare studier ledningens kompetenssignalerande.Tanken är att begåvade företagsledare vill stärka sitt egetpersonliga varumärke och marknadsföra sin egen kompetens viaupplysningarna. Med dessa antaganden i åtanke skulle det vara rimligt att anta att det sker förändringar i mängden frivilligaupplysningar när en ny VD eller CFO tillträder och vill sända signaler samt sätta sin egen personliga prägel på företagets externa kommunikation. Syfte Syftet med denna studie är att förklara hur ett byte av VD eller CFO påverkar företags frivilliga upplysningar under räkenskapsåret efter bytet. Metod Denna kvantitativa studie genomfördes med en deduktiv ansats samt en tvärsnittsdesign. Slutsats Studien visade på att ett CFO-byte resulterade i en ökad mängdfrivilliga upplysningar. Studien visade dessutom även att en externt rekryterad CFO leder till fler frivilliga upplysningar än en internt rekryterad CFO. Därutöver kunde studien också visa på vissa indikationer gällande ett positivt samband mellan VD:s ägarandel i företaget samt en ökning av de frivilliga upplysningarna under kommande räkenskapsår. Motsvarande samband för CFO gick dock inte att identifiera. / Background Listed companies choose to voluntary disclose a lot of information even though it could entail costs and competitive disadvantages. A likely explanatory factor for this in earlier studies has been the managements wish to signal their competence. The thought is that gifted managers wish to improve their own personal trademark and to promote their own competence via the voluntary disclosures. With these assumptions in mind, it would be fair to assume that changes in the amount of voluntary disclosures will occur when a new CEO or CFO steps in and wishes to signal competence and add theirown personal touch on the company’s external communication. Purpose The purpose of this study is to explain how a change of CEO or CFO will affect the corporation’s voluntary disclosures in the following fiscal year. Method This quantitative study was performed with a deductive approach and a cross-sectional design. Conclusion The study showed that a change of CFO resulted in an increased amount of voluntary disclosures by the companies. The study also found that an externally recruited CFO will disclose more than an internally recruited CFO. In addition the study also showed indications of a positive relation regarding a CEO’s share of the company and an increase of the voluntary disclosures int he next fiscal year. The same relation could not be observed to also apply for CFO’s.

Bakgrund Humankapitalet är en viktig del i företaget med anledning av att det är essentiellt i den dagliga affärsverksamheten samt att det är en viktig immateriell resurs där kunskap, nätverk av relationer och kulturell styrka bidrar till företagets framgång. I och med samhällets utveckling består företag idag till allt större del av humankapital men trots detta råder det inte samstämmighet för hur humankapital ska redovisas i årsredovisningarna. Detta i samband med att högre krav ställs på redovisning av humankapital blir det intressant och relevant att undersöka hur företag väljer att upplysa om humankapital i årsredovisningarna. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur företag inom bemanningsbranschen redovisar humankapital i deras årsredovisningar, samt undersöka hur redovisningen utvecklats över tid och hur den skiljer sig mellan företagen. Metod Studien är en longitudinell flerfallstudie utförd genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning om motiv bakom upplysningar ligger till grund för den insamlade empirin tillsammans med legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teorin. Studien utgår från en deduktiv ansats med induktiva inslag. Slutsats Studiens resultat visar att de undersökta företagen upplyser genom tre teman; engagemang, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Vidare dras slutsatsen att redovisning av humankapital inom bemanningsbranschen liknar varandra till väldigt stor del. Anledningen kan vara att samtliga företag ingår i samma bransch. Studien bidrar med bevis för att företag inom bemanningsbranschen upplyser om humankapital i stor mängd i förhållande till resterande information i deras årsredovisning. / Introduction Human capital is an important part of the company because it is essential in day-to-day business and is therefore an important intangible resource where knowledge, networks of relationships and cultural strength contribute to the company's success. The development of society contributes to the fact that companies increasingly consist of human capital, but despite this, there is no consensus on how human capital should be reported in the annual reports. This, in conjunction with higher requirements for accounting for human capital, will make it interesting and relevant to investigate how this is done. Purpose The purpose of this study is to investigate how companies in the staffing industry report human capital in their annual reports, and also to investigate how accounting has developed over time and how it differs between companies. Method This study is a longitudinal multi-case study conducted through a qualitative content analysis. The empirical data is based on previous research of the motives behind disclosures together with the theory of legitimacy, stakeholder theory and institutional theory. This study is based on a deductive approach with inductive elements. Conclusion This study's results show that the investigated companies disclose information through three themes; commitment, work environment and qualification. Furthermore, it is concluded that accounting for human capital in the staffing industry is very similar to each other. The reason may be that all companies are part of the same industry. The study provides evidence that companies in the staffing industry disclose human capital in large numbers in relation to other disclosed information in the annual report.

I takt med en tilltagande digitalisering i dagens samhälle har en kraftig ökning av informationsintrång mot företag konstaterats. Det har därför blivit en högaktuell fråga för företag att hantera och upplysa om riskerna med informationssäkerhet. Syftet med denna kvantitativa studie är att utreda om det finns ett samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och hur företag utger upplysningar gällande informationssäkerhet. Studien har genomförts med en multipel- och en logistisk regressionsanalys på 356 observationer fördelade på 92 bolag listade på OMX Stockholm Large Cap. Företagen undersöks mellan tidsperioden 2017 och 2020. Resultaten indikerar att det delvis finns stöd för ett positivt samband mellan förekomsten av informationssäkerhetsupplysningar och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Angående mängden informationssäkerhetsupplysningar förekommer ett signifikant negativt samband med andelen kvinnliga styrelseledamöter. Det undersöks även huruvida det förekommer ett samband mellan en kritisk massa på tre kvinnliga styrelseledamöter och informationssäkerhetsupplysningar, för vilken studien finner ett signifikant positivt samband.

Syftet med denna studie är att undersöka rapporteringen av GRI-indikatorer i svenskabörsnoterade företags hållbarhetsrapporter samt ge en förklaring till vilka faktorer som påverkarvalet av GRI-indikatorer. I studien genomförs en kvantitativ undersökning som undersökersvenska börsnoterade hållbarhetsrapporter. För att undersöka GRI-rapporteringen har eninnehållsanalys genomförts på 223 hållbarhetsrapporter från år 2019. Hypoteser har testatsgenom en multipel regressionsanalys. Studiens resultat visar att endast två faktorer, storlek och miljökänslighet har ett positivt sambandmed rapporteringen av GRI-indikatorer. Faktorer såsom företagets synlighet och offentliggranskning av företagen är orsaken till att endast storlek och bransch har ett signifikant sambandmed rapporteringen av GRI-indikatorer. På grund av denna synlighet väljer företagen att GRI rapportera för att legitimera sin verksamhet både mot samhället i stort och mot inflytelserikaintressenter, då de finns en ömsesidig påverkan. Studiens teoretiska bidrag är en ökad kunskap inom forskningsområdet gällande rapporteringenav GRI-indikatorer, men även vilka faktorer som kan förklara att svenska börsnoterade företaganvänder GRI-indikatorer. Positiva och signifikanta samband hittades mellan GRI-indikatoreroch faktorerna storlek och miljökänslighet. Det praktiska bidraget denna studie ger är ett resultatsom visar att storlek och miljökänslighet ökar benägenheten med rapporteringen av GRIindikatorer. Resultatet är intressant för både företagsledare på Stockholmsbörsen samtkapitalmarknaden. Förslag på vidare forskning är att undersöka GRI-indikatorer i företags hållbarhetsrapporter somhar sitt huvudsäte i ett annat land än Sverige. Ett annat förslag på vidare forskning är att granskaföretag som är börsnoterade på en annan börs än Stockholmsbörsen. Årsredovisningslagenomfattar dessutom onoterade företag, vilket inte denna studie har fokuserat på, därför är detintressant att se huruvida börsnotering har eller inte har en påverkan på GRI-indikatorer ochhållbarhetsrapporten.

Det har blivit allt viktigare för företag att upplysa om sitt arbete med cybersäkerhet då risken för att bli utsatt av en cyberattack har ökat. Tidigare forskning visar på att upplysningar kan minska ett företags kostnad för eget kapital. Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka hur upplysningar om cybersäkerhet påverkar kostnaden för eget kapital. Detta har undersökts genom en multipel regressionsanalys på 259 observationer under perioden 2020, 2021 och 2022. Studiens resultat indikerar på att förekomsten av ordet cyber* har ett signifikant negativt samband med kostnaden för eget kapital. Resultatet indikerar även på att antalet ord ett företag upplyser om cybersäkerhet har ett signifikant negativt samband med kostnaden för eget kapital då antalet ord ökar. Slutsatsen för studien är därmed att det föreligger ett negativt samband mellan upplysningar om cybersäkerhet och kostnaden för eget kapital.

Sveriges kommuner startar allt fler företag. Tillsammans omsätter dessa företag sammanlagt 200 miljarder kronor och utgör en viktig del av en kommuns ekonomi. En av de branscher där det finns flest kommunägda bolag är elbranschen, en bransch som sedan avregleringen på 90-talet förändrats på det sättet att ett kommunalt elbolag inte längre kan vara säkra att invånarna i deras kommun väljer dem som elleverantör. Detta har inneburit att de kommunala elbolagenmåste hitta strategier för att locka kunder. Kommunikation är grundläggande för att ett bolag ska nå framgång. Ett av de viktigaste sätten att kommunicera med sina intressenter är att göra det genom sin årsredovisning och här är det främst de frivilliga upplysningarna som kan användas till detta, då de finansiella upplysningarnas utformning är reglerade i Årsredovisningslagen. De frivilliga upplysningarna har ökat i omfattning på senare år och används numera allt oftare som ett kommunikationsverktyg mot bland annat bolagens kunder och därför är detta intressant att studera. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka på vilket sätt kommunala elbolag kommunicerar genom frivilliga upplysningar i sin årsredovisning och hur det har förändrats under perioden 2008-2017.Den metod som användes för att analysera materialet var en innehållsanalys. Den ansågs som lämplig då den brukar användas i forskning för analysera innehållet av dokument och syftar till att ta fram betydelsen av en text och det underliggande som författaren vill få sagt med sin text. En bildanalys användes också som komplement till innehållsanalysen. Detta för att en bildanalys kan komplettera helhetsbilden och eftersom bilder har blivit en integrerad del i årsredovisningar. De två kommunala elbolag som valdes för studien var Kungälv Energi och Karlstads Energi, vilka är bolag som är väl etablerade bland invånarna i respektive kommun och vars årsredovisningar innehåller frivilliga upplysningar. Resultaten visar att bolagen främst använder sina frivilliga upplysningar till att redogöra förårets händelser och för att upprätthålla sin image och legitimitet som bolag. Detta har inte förändrats under den här undersökningsperioden, utan det som främst har förändrats är att de frivilliga upplysningarna blivit mer informationsrika, att bolagen använder sig mer av bilder i sin kommunikation och att deras årsredovisningar har blivit mer lättolkade och intresseväckande. Avslutningsvis kommer vi fram till att det inte skiljer speciellt mycket mellan de kommunala och privata bolagens sätt att kommunicera genom de frivilliga upplysningarna. / The number of Swedish public owned companies are increasing. Altogether these companies have a revenue of 200 billion Swedish crowns and play an important role for the public sector. The electric market has one of the highest number of public sector owned companies. Since the deregulation in the 90’s, the market has changed a lot for the public owned electric companies, who can no longer count that the citizens in their town will choose them as their electricity provider. Therefore the public owned companies have to find new strategies to make them more attractive. Communication is a key point in succeeding. One of the most important ways to communicate with its stakeholders is through the annual report, where the voluntary disclosures are to most useful section since it is not regulated like the financial disclosures. The voluntary disclosure is also more extensive nowadays and more used as a communication tool towards the customers, therefore it is interesting to study. The aim with the study is to investigate in which way public owned electric companies are communicating through their voluntary disclosure and how it has changed through the period 2008-2017.The study is written in Swedish and the method that has been used for analyzing the material is a content analysis. It was found suitable since it is commonly used when analyzing documents and aims to produce the meaning of a text and the underlying meaning in the text that the author wants to say with the text. An image analysis has also been used as a compliment as it could supplement the overall picture and because images have become an integral part of annual reports. The two public owned companies that were selected for the study were Kungälv Energi and Karlstads Energi, which are companies that are well established among the inhabitants of each municipality and whose annual reports contain voluntary disclosure. The results show that the companies mainly use their voluntary disclosure to account for the events of the year and to maintain their image and legitimacy as a company. This has not changed during the chosen period, but what has mainly changed is that the voluntary disclosure has become more informative, that the companies use more images in their communication and that their annual reports have become more easily interpreted and interesting. In conclusion there is not much difference between the public owned and the private companies way of communicating through the voluntary disclosure.

Nuvarande Financial Accounting Standard Board (FASB) och International Accounting Standard Board (IASB) har gemensamt utvecklat en ny leasingstandard. Syftet är att skapa konvergens på en internationell nivå samt förbättra finansiella rapporter som ska underlätta användarnas ekonomiska beslut. Tidigare studier visar att den nya leasingstandarden medför effekter på företagens redovisningen och finansiella nyckeltal. Emellertid finns lite kunskap om hur företagen på Large Cap förbereder sina investerare på en ny leasingstandard. Följaktligen är syftet med studien att beskriva hur svenska Large Cap företag väljer att förbereda sina investerare med upplysningar om IFRS 16 i sina finansiella rapporter. Vidare syftar studien till att förklara hur graden av förberedelse påverkas av leasingintensitet, antal bevakande analytiker och vilken implementeringsmetod företagen väljer vid införandet IFRS 16. För att satisfiera syftet användes agentteorin och teorin om frivilliga upplysningar för att analysera och förklara företagens val att lämna förberedande upplysningar. Upplysningarna kvantifierades genom att upplysningarna i företagens fjärde kvartalsrapport och årsredovisning 2018 kodades med en diskret variabel. Resultatet visar att företagen på Large Cap förbereder sina investerare med mer omfattande upplysningar i årsredovisningen jämfört med kvartalsrapporten. Företagen bedömer att kvalitativa upplysningar är av mer väsentligt värde för investerare än kvantitativa upplysningar eftersom de kan skapa bättre förståelse för leasingstandardens innebörd hos investerare. Vidare visar studien att varken leasingintensitet, antal bevakande analytiker eller val av implementeringsmetod påverkar företagens förberedande upplysningar. Den rimligaste tolkningen är att leasingintensiva företag inte bedömer att effekterna av leasingstandarden är av mer väsentligt värde för investerare än icke-leasingintensiva företag. En förklaring till att det inte föreligger ett samband mellan antal analytiker och företagens förberedande upplysningar kan förklaras av att företagen inte upplever att upplysningar om leasingstandarden leder till fördelar. Istället kan upplysningarna resultera i negativa marknadsreaktioner. Resultatet visar även att en övervägande andel av företagen på Large Cap föredrar den förenklade metoden till förmån för den retroaktiva metoden vid implementering av leasingstandarden. Författarna kan emellertid inte dra säkra slutsatser om företagen som använder den retroaktiva metoden förbereder sina investerare med mer omfattande upplysningar än företagen som använder den förenklade metoden. / The Financial Accounting Standard Board (FASB) and International Accounting Standard Board (IASB) have jointly developed a new accounting standard for leases. The main objective is to harmonize accounting across international borders with a common new lease standard and to ameliorate financial reporting for users of financial reports. Furthermore, researchers have discovered that the new lease standard has a significant impact on firms accounting and key financial ratios. Meanwhile, there is barley any studies in the field which examines how Swedish Large Cap firms chooses to prepare their investors with substantial disclosures on the new lease standard. Therefore, the main purpose of this study is to describe how Swedish Large Cap firms chooses to prepare their investors with substantial disclosures on the new lease standard in their financial reports. Authors of this study also seek to explain how firms lease intensity, number of analyst followers and their choice of transition approach have an impact on firm’s preparatory disclosures. To satisfy the purpose, the authors of this study choose to deploy agency theory and voluntary disclosure theory in order to analyse and explain how firms choose to prepare their investors with IFRS 16 disclosures. Firms disclosures in their interim report for the fourth quarter 2018 and annual report 2018 were quantified with a discrete variable. Furthermore, it appears that Swedish firms on Large Cap prepare their investors with more extensively disclosures in their annual reports compared to their interim reports. Firms assesses that qualitative disclosures are of more material value to investors than quantitative disclosures. One explanatory factor may be that qualitative disclosures provide investors with better understanding of the new lease standard. Moreover, the study fails to explain the relationship between firms lease intensity, number of analyst followers, and firm’s choice of transition approach with the firm’s preparatory disclosures. One interpretation is that firms with high lease intensity do not assess the impact of the new lease standard to be of more material value for investors decisions than firms with low lease intensity. Since the study fails to explain the relationship between number of analyst followers and firm’s preparatory disclosures, a reasonable interpretation is that firms do not benefit from disclosing information about the new lease standard since the information might result in negative market reactions. Meanwhile, this study also provides evidence that a significant proportion of firms on Large Cap chooses the modified retrospective approach in favour of the full retrospective approach to adopt IFRS 16. Although, there is not enough strong evidence to support the hypothesis that Swedish firms which adopt the full retrospective approach prepare their investors with more extensively disclosures than firms which adopt the modified retrospective approach.