Problembakgrund & problemdiskussion: Studier utförda på aktiemarknader över hela världen tyder idag på att personer med unik information tillgodogör sig abnormala avkastningar. Detta informationsgap kallas för informationsasymmetri och de som tenderar att utnyttja gapet kallas för insiders. Tidigare studier har indikerat att informationsasymmetri påverkar bolagets interna val av informationsmetodik och därmed kan utnyttjas av personer med insynsställning för att erhålla abnormala avkastningar. Tidigare genomförda studier har funnit positiva samband mellan forskning och utveckling och överavkastning och vidare att personer som replikerar insiders handelsmönster har möjlighet att erhålla abnormal avkastning. Undersökningar kring detta på den svenska aktiemarknaden har dock aldrig genomförts, där forskare haft informationsasymmetri som en förklarande variabel för insiderhandelns avkastning.      Problemformulering: - Leder en högre grad av informationsasymmetri till högre avkastning för insiderhandeln?   Syfte: Uppsatsens huvudsyfte ämnar undersöka huruvida det finns ett positivt samband mellan graden av informationsasymmetri och insiderhandelns avkastning. Det första delsyftet undersöker om insiderhandelns avkastning är högre i forskning och utvecklingsbolag (oavsett FoU storlek) än i bolag utan forskning och utveckling. Det andra delsyftet kartlägger om en hög grad av FoU genererar högre avkastning än insiderhandel i bolag utan FoU. Det sista delsyftet jämför avkastningen för två olika nivåer av FoU, hög och låg, och antas illustrera en hög och låg grad informationsasymmetri.   Teori: Uppsatsen behandlar informationsasymmetri, teorier om marknadseffektivitet, signalteori och beteendebaserad finansiell ekonomi. Fokus ämnar ligga på teori om insiderhandel och informationsasymmetri. Uppsatsens hypotestester har potentialen att belysa informationsasymmetri och insiderhandel ur ett svenskt perspektiv.   Metod: Utifrån det författarna valt att undersöka har man valt en kvantitativ studie med deduktiv ansats. Problemformuleringen kommer undersökas ur ett händelsestudie perspektiv. Studien omfattar 2003-01-01 till 2012-12-31 och inkluderar Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large-Cap. Den kvantitativa studien utgår från 120 portföljer där insiders i de valda bolagen är nettoköpare under kalendermånad.     Empiri & Analys: Studiens sammanvägda resultat indikerar att graden av informationsasymmetri påverkar insiderhandelns avkastning. Efter publicering av insiderköp i bolag med en hög grad forskning och utveckling kan investerare tillgodogöra sig 2,37 % högre i kalendermånadsavkastning.   Slutsats: Slutsatsen visar att insider tenderar att utnyttja sitt komparativa informationsövertag för att erhålla abnormal avkastning. Detta gör insiders genom att handla när de exempelvis anser aktien vara undervärderad. Uppsatsens slutsats visar även att insiderhandel som sker i företag med en hög grad av forskning och utveckling, genererar högre avkastning, än insiderhandel som sker i bolag med en låg grad av forskning och utveckling. Avslutningsvis indikerar slutsatsen också att ingen skillnad i avkastning verkar existera mellan insiderhandel i bolag med eller utan forskning och utveckling. Detta kan appliceras på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large-Cap listor för mätperioden.

Vi tillämpar en kvantitativ tvärsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter påverkar bolagens kostnad för räntebärande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hävdar att informationskvalitet – det vill säga osäkerheten i värderingsestimat för en underliggande tillgång – medför en informationsasymmetri för långivare, vars prissatta osäkerhet påverkar bolagens kostnader för räntebärande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare på antagandet genom att studera noterade europeiska affärsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillämpas för att mer specifikt adressera de största affärsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011. Vår proxy för informationskvalitet är högst tillämplig inom bankurvalet och högst aktuell för den rådande debatten kring redovisning till verkligt värde. Vi väljer att applicera kravet på att vissa finansiella instrument måste värderas till verkligt värde och upplysas som antingen nivå 1, 2 eller 3 (den s.k. ”värderingshierarkin”). Vi förutspår en lägre informationskvalitet längs med värderingshierarkins nivåer (nivå 1 -> 2 -> 3). I motsats till antagandet finner vi inga bevis för att informationskvalitet är en prissatt riskfaktor hos långivare, men studiens kan trots det, visa på intressanta iakttagelser. / This paper examines the cross-sectional variation of financial reporting quality on debt contracting. Accounting Scholars and Finance Theory suggests that low information quality - that is, the uncertainty regarding valuation parameters for an underlying asset – is reflected in the information asymmetry component among lenders, which affects the cost of debt in excess of standard risk factors. We exploit the prediction in a setting comprised by public commercial banks in Europe. By using a non-random sampling we specifically address the largest commercial banks during the sample period of 2009-2011. Our proxy for information quality is widely used within the bank sample and highly topical for the recent fair value debate. We use the mandatory process of valuing and classifying financial instruments as level 1, 2 and 3 (“Fair Value hierarchy”), we predict a lower information quality across the fair value designations (level 1 -> 2 -> 3). Opposite to our prediction, we provide no cross-sectional evidence consistent with information quality being a priced risk factor by lenders, albeit, we make interesting findings.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle få för både bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförändringen var att det skulle kunna påverka bankers kreditbedömning av företag, då den finansiella informationen skulle minska i trovärdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och därmed försvåra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av små bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. Utifrån en kvalitativ studie där sju banker/kreditgivare tillfrågades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för små bolag generellt sett hittills inte påverkat finansbranschen avsevärt. Samtliga banker grundar sin kreditbedömning på flera olika faktorer och när det gäller små bolag väger icke-finansiella faktorer i form av tillit, affärsidé och ägarnas kompetens ofta tyngre än att de finansiella rapporterna är reviderade.

Relationen mellan bank och företag är av största vikt för den svenska samhällsekonomins tillväxt. Sedan årsskiftet 2013/2014 måste alla svenska små och medelstora företag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tillämpa; huvudalternativet K3 eller det förenklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat på vilken effekt detta val har på relationen mellan bank och företag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet. Med andra ord, vad anser bankerna om redovisningsvalet mellan K2 och K3. För att besvara frågan har intervjuer genomförts med de fyra svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank). Respondenterna arbetar dagligen med kreditgivning mot företag och intervjuerna var av semi-strukturerad natur för att ge djupgående svar. Svaren har vidare analyserats med hjälp av agentteorin där tydligast framkom det faktum att redovisningen endast är en del i kreditbedömningen och att relationen med företaget är det viktigaste. Just valet mellan K2 och K3 påverkar inte den uppfattade redovisningskvaliteten eller kreditbeslutet direkt, även om K3 delger mer information vilket minskar informationsasymmetrin. Frågan bör undersökas på nytt längre fram för att se om problemområden utkristalliserar sig med tiden.

Inför aktiefinansierade företagsförvärv påvisar tidigare studier att det finns incitament för förvärvande företag att manipulera resultatet med avsikt att öka den egna aktiekursen för att köpa målföretaget för ett mindre antal egna aktier. Forskning påvisar att resultatmanipulering förekommer bland amerikanska förvärvande företag och att det förekommer i högre utsträckning i Europa än i USA. I och med att publika företag inom EU sedan 2005 använder den gemensamma redovisningsstandarden IFRS möjliggörs studiens syfte, att undersöka om resultatmanipulering förekommer bland publika förvärvande företag i EU inför ett företagsförvärv. I studien genomförs tre t-test som undersöker förändring i andelen diskretionära periodiseringar, vilka tas fram av den modifierade Jones-modellen. Inga av resultaten påvisar att resultatmanipulering förekommer. Att resultaten inte styrker förekomsten av resultatmanipulering inför företagsförvärv i EU behöver inte innebära att resultatmanipulering inte förekommer. Liknande studier kan eventuellt påvisa resultatmanipulering om modellen utvecklas och tar hänsyn till fler omständigheter.

Tidigare empiriska studier finner att annonseringseffekten vid offentliggörandet av emission av stamaktier är negativ och att utfärdande av obligationer inte leder till en negativ annonseringseffekt i samma utsträckning. Endast ett fåtal studier har undersökt annonseringseffekten vid emission av hybridkapital och studierna har huvudsakligen begränsats till USA och Storbritannien. Denna studie undersöker annonseringseffekten vid offentliggörandet av emission av preferensaktier för 59 emissioner inom den Europeiska unionen mellan åren 1994-2016. Vi beräknar abnormal avkastning för dagarna som omger offentliggörandet och testar huruvida teorier om informationsasymmetri kan förklara annonseringseffekten. Resultatet visar en negativ men ej signifikant abnormal avkastning under annonseringsperioden och att emissionens relativa storlek, typen av preferensaktie samt företagets skuldsättningsgrad har ett signifikant negativt samband med abnormal avkastning. Sammantaget indikerar resultatet att teorier om informationsasymmetri till viss del kan förklara annonseringseffekten vid offentliggörande av emission av preferensaktier, vilket går i linje med tidigare empiriska studier inom området.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige. Definitionen av småföretag i detta sammanhang är de aktiebolag som underskrider två eller tre av följande krav: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebär att småföretagen idag har rätt att själv välja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pådrivande faktor för denna lagändring där några av målen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och på så sätt även göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga. Kapitalmarkanden karaktäriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhänder som de olika långivarna utgör, exempel på dessa är banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhänder specialiserar sig på informationshantering för att bearbeta informationen och på så sätt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/långivning karaktäriseras bl.a. av fokus på finansiella variabler och tillgångar (Altman, 1985; Foster, 1986; Kling. 1999; Silver, 2001; Sigbladh & Wilow, 2008) med analyser som grundar sig på finansiella rapporter och där årsredovisningen utgör en viktig sådan rapport.  För kredit- och långivare som verkar i kapitalmarknaden är det därför av stor vikt att den information man tar del av verkligen är korrekt och ger en rättvisande bild (Kling, 1999; Carrington, 2010). Enligt Carrington (2010) ger även en revision intressenterna en försäkran om att rapporterna är av hög kvalitet, att den inte innehåller några väsentliga fel, visar en rättvisande bild av företaget och att granskningen är utförd av oberoende part. Följder av den slopade revisionsplikten kan därmed komma att innebära en ökad informations asymmetri mellan långivare och låntagare, påverkan på kreditbedömningsprocessen för långivare samt en högre kostnad för lånen som en följd av en större osäkerhet och därmed risk. Metodiken som vi använt oss av är kvalitativ art där vi genomfört intervjuer med fyra olika långivare. Empirin som vi har fått ihop har analyserats enligt den metod som Bryman & Bell (2005) kallar för grundad teori. Vår ansats bygger på abduktion. Vårt syfte med denna studie har således varit att undersöka hur långivare bedömer reviderade kontra oreviderade årsredovisningar för småföretagen och om detta i sådana fall påverkar prissättningen av lån?  Den slutsats som vi kommit fram till genom våra empiriska iakttagelser och teori, tyder på att oreviderade företag skapar en ökad informationsasymmetri vilket gör att långivare generellt behandlar oreviderade företag med större reservation och osäkerhet än reviderade. Åtgärderna som vidtagits bland de olika långivare vi har intervjuat har dock ej varit homogena och därmed blir det svårt att generalisera prissättningsfrågan.  Vad vi dock har kunnat konstantera genom vår studie är att revisionen anses som en viktig faktor för långivare. Det bör dock påpekas att reformen ännu funnits för kort tid för att verkligen se de verkliga effekterna på kreditmarknaden och för företagen i sig.

Problembakgrund/frågeställning/syfte: Ju mindre ett företag är, i desto mindre utsträckning utsätts det för granskning, vilket leder till att mindre information och analyser om företagets värde finns. Vidare är små företag i högre grad utsatta för finansiella påfrestningar, då de generellt sett är mindre konkurrenskraftiga än större och mer väletablerade företag. Pecking-order teorin avser att förklara företags finansieringsbeteende och grundas på informationsasymmetri, dock tar teorin inte hänsyn till att informationsasymmetrin är högre ju mindre företaget är. Pecking-order teorin menar alltså att alla bolag, oavsett storlek, bör uppvisa samma finansieringsbeteende. Då en hög informationsasymmetri leder till större svårigheter att anskaffa vissa typer av externt kapital, borde skillnader föreligga i kapitalanskaffning mellan bolag med olika storlek. Denna studie avser därför undersöka vilka skillnader som föreligger i finansieringsbeteende mellan små, medelstora och stora bolag och därmed hur väl pecking-order teorin efterföljs, samt att utröna vilka variabler som har en inverkan på dessa skillnader. Målet är att öka förståelsen hos investerarna för pecking-order teorins innebörd, och därmed öka förståelsen för företagens finansieringsval, vilket bör leda till en mer korrekt värdering av aktien. Teori: Utgångspunkten i uppsatsen är pecking-order teorin, och då teori om informationsasymmetri och signalering ligger till grund för denna, redogörs även dessa. Uppsatsen tar även upp finansiell flexibilitet och finansieringsteori. Metod: Studien är genomförd utifrån kvantitativ metod. Nasdaq OMX Stockholm utgör populationen och urvalet består av 19 små, 22 medelstora och 19 stora företag där årsredovisningsdata under perioden 2003-2007 ligger till grund. Statistiska tester har genomförts för att utröna vilka variabler som kan ha en inverkan på eventuella skillnader. Empiri/Analys/Slutsats: Empirin visar att skillnader föreligger mellan bolagsgrupperna och att pecking-order teorin överlag har en låg förklaringsgrad. Skillnaderna ligger i huruvida externt kapital anskaffats och i vilken ordning denna anskaffning skett. Pecking-order teorins förklaringsgrad ökar med bolagens storlek, men generellt sett är denna relativt låg. Utifrån detta konkluderar författarna att pecking-order teorin inte förklarar företagens finansieringsbeteende.

Denna kvantitativa studie undersöker i vilken utsträckning svenska börsnoterade företag följer upplysningskraven om immateriella tillgångar fastställda av IAS 38. Dessutom analyseras sambanden mellan omfattningen av upplysningar och sju företagsspecifika faktorer som enligt tidigare forskning driver omfattningen av upplysningar. Upplysningar betraktas som ett sätt för företag att minska informationsasymmetrin som uppstår när kapitalmarknaden inte har relevant och fullständig information om vad beloppen i de finansiella rapporterna baseras på. Sambanden mellan variablerna analyserades med hjälp av regressionsanalys där omfattningen av upplysningar om immateriella tillgångar var den beroende variabeln och de sju företagsspecifika faktorerna var de oberoende variablerna. Resultaten visade att företagen i genomsnitt har hög nivå av standardefterlevnad och dessutom har utvecklat sin externa redovisning sedan införandet av IFRS. Vidare visade studien att företag som har stor andel goodwill och företag som nyligen har skaffat immateriella tillgångar är benägna att lämna mer upplysningar.

Studien undersöker om annonsering av nyemissioner genererar en onormal avkastning på svenska aktiemarknaden. Studiens avsikt är även att ge bättre förståelse för i vilken grad faktorer som bolagsstorlek och emissionsbelopp påverkar den onormala avkastningen. Undersökningen är av kvantitativ art och genomförs med hjälp av en eventstudie. För att besvara undersökningen beräknas den onormal avkastningen vid annonsering om nyemission. Resultatet visar att bolag som annonserar om nyemission genererar negativ onormal avkastning på eventdagen. Det går inte att säkerställa om bolagsstorleken kan vara en förklarande faktor till den onormala avkastningen. Däremot föreligger ett samband mellan emissionsbeloppet i förhållande till marknadsvärdet och dess påverkan på den onormala avkastningen. Studiens slutsats är att annonsering av nyemissioner genererar en negativ onormal avkastning i samband med att nyheten blir publik.