Tidigare empiriska studier finner att annonseringseffekten vid offentliggörandet av emission av stamaktier är negativ och att utfärdande av obligationer inte leder till en negativ annonseringseffekt i samma utsträckning. Endast ett fåtal studier har undersökt annonseringseffekten vid emission av hybridkapital och studierna har huvudsakligen begränsats till USA och Storbritannien. Denna studie undersöker annonseringseffekten vid offentliggörandet av emission av preferensaktier för 59 emissioner inom den Europeiska unionen mellan åren 1994-2016. Vi beräknar abnormal avkastning för dagarna som omger offentliggörandet och testar huruvida teorier om informationsasymmetri kan förklara annonseringseffekten. Resultatet visar en negativ men ej signifikant abnormal avkastning under annonseringsperioden och att emissionens relativa storlek, typen av preferensaktie samt företagets skuldsättningsgrad har ett signifikant negativt samband med abnormal avkastning. Sammantaget indikerar resultatet att teorier om informationsasymmetri till viss del kan förklara annonseringseffekten vid offentliggörande av emission av preferensaktier, vilket går i linje med tidigare empiriska studier inom området.

No description available.

Sammanfattning Denna uppsats syftar till att ge en bild av de situationer då hybridkapital kan vara attraktivt som kapitalanskaffningsinstrument och beskriva hur låntagaren hanterar detta instrument i sin externa redovisning. Uppsatsen har på så sätt ett klart redovisningstekniskt perspektiv. Den använda metoden är kvalitativ och bygger på intervjuer samt studier av på marknaden förekommande villkor rörande hybridinstrument. Uppsatsens slutsats visar att hybridkapital ur en låntagares synvinkel är av intresse i främst tre situationer. För det första har instrumentet kommit att tillämpas av låntagare i syfte att undvika att hamna i en situation där aktiebolagslagen kräver att en kontrollbalansräkning upprättas och i förlängningen för att undvika likvidationsplikt. För det andra kan instrumentet vara intressant då låntagaren har ett behov av att minska sin nettoskuld för att undvika att bryta mot av banken uppställda villkor i kreditavtalet. Härutöver kan också identifieras en tredje typ av situation vilken karaktäriseras av att andra överväganden än rent redovisningstekniska skäl ligger bakom användandet av hybridkapital, till exempel bolagets kapitalstruktur eller skattemässiga aspekter. Redovisningen av hybridinstrument kompliceras av att instrumentet genom av parterna uppställda villkor kan ges egenskaper vilka pekar mot att det ska redovisas både som ett skuldinstrument och som ett egetkapitalinstrument. Något generellt svar på hur ett hybridinstrument ska redovisas går inte att ge varför en bedömning måste göras i det enskilda fallet. I denna bedömning ska instrumentets samtliga villkor övervägas. Av avgörande betydelse i denna prövning blir att undersöka hur villkoren påverkar makten över instrumentet, det vill säga vem som kan bestämma över om och när emittenten ska prestera. Sammanfattningsvis kan det konstateras att parterna genom utformningen av villkoren i förlängningen styr över redovisningen av instrumentet. Att förutsäga framtiden för instrumentet är svårt. Det kan argumenteras för att instrumentet även fortsättningsvis främst kommer tilldra sig intresse i ekonomiskt svåra tider. Å andra sidan skulle ny vägledning från IASB kring gränsdragningen mellan skuldinstrument och egetkapitalinstrument kunna minska osäkerheten i redovisningen och därmed göra instrumentet till en naturlig del av ett bolags kapitalbas.

Titel: Basel III – En studie om baselregelverkets påverkan på den svenska banksektorn   Nivå: D-nivå (30 Högskolepoäng) inom ämnet företagsekonomi   Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx   Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Louise Nordström, Doktorand inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.   Datum: Jönköping, Maj 2011   Frågeställningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III ändra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad?   Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva och undersöka Basel III:s påverkan på den svenska banksektorn.   Metod: Författarna har inom studien använt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. De intervjufrågor som vi tagit fram har grundats på studiens tre frågeställningar. Respondenterna som intervjuats är personer som är ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lämnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till väldefinierade resultat.   Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna är positivt inställda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad. Kritik riktas mot regelverkets nya krav på bankers likviditet, samt det bruttosoliditetskrav som kommer införas. Som en effekt av det nya regelverket kommer bankernas kostnader öka, vilket i sin tur kommer drabba deras kunder negativt, i form av högre räntekostnader. / Title: Basel III – An investigation about the impact of Basel III on the Swedish banking sector   Level: D-level (30 ECTS) Master Degree in Business Administration   Arthur: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx   Supervisor: Per-Olof Bjuggren, Professor in Economics, Department; Economics, Finance and Statistics, International Business School. Louise Nordstrom, PhD in economics, Department; Economics, Finance and Statistics, International Business School.   Date: Jonkoping, May 2011   Questions: (i) Is there any needs for the existing set of regulations to be complemented? (ii) How will the new set of regulations effect the cost distribution between the Swedish banks and their clients? (iii) Will the effects of Basel III lead to a more stable financial market?   Purpose: The overall goal of this paper is to describe and examine the impact of Basel III on the Swedish banking sector.   Method: The authors have used a qualitative method with a deductive approach for the thesis. The interview questions are founded on the basis of the three question formulations of the thesis. The respondents who were interviewed are persons responsible or somehow involved in work towards the introduction of Basel III. There has been considerable scope for respondents to bring their own discussions in order to achieve well-defined results.   Result: The result of this study shows that the major Swedish banks have a positive attitude towards the implementation of Basel III, and that they believe the new regulation will contribute to a more stable financial market. The new liquidity ratios and the leverage ratio are given criticism from the banks. A direct effect of the new regulation is increased costs for Swedish Banks. Which will affect their customers negatively through a higher cost of capital.

Kommersiella fastigheter har blivit allt viktigare inom svensk ekonomi. Fastighetssektorn har haft en särskilt hög tillväxt under de senaste åren där fastigheter kan anses vara en kapitalkrävande reell tillgång. Finansieringen av fastighetsbolag har traditionellt utgjorts av banklån men på senare tid söker fastighetsbolag alternativa finansieringsmetoder. Allt vanligare blir det att finna finansiering genom kapitalmarknaden. I regel är en av de största kostnaderna för ett fastighetsbolag dess finansieringskostnader. Således är det av vikt att bearbeta kapitalstrukturen för att använda den mest rationella givet bolagets förutsättningar, där ett sätt kan vara att i större utsträckning använda sig av eget kapital i balansräkningen. Vid första emissioner av preferensaktier i Sverige användes de av fastighetsbolagen ett sätt att inhämta eget kapital. De erbjöd investerarna en förutsägbar hög direktavkastning, samtidigt var utdelningen prioriterad framför andra aktieslag, dock utformade med en inlösenkurs. Efter ett antal år kom en första emission av D-aktier vilka populariserades bland fastighetsbolag. Dessa liknade preferensaktier med en löpande hög direktavkastning, dock utan prioritet. På senare tid har många preferensaktier kommit att lösas in av större fastighetsbolag. Samtidigt har många bolag kreditbetyget investment grade av ratinginstituten. Denna uppsats syftar till att reda ut vilken funktion preferensaktier har fyllt i form av källa till eget kapital och varför D-aktier delvis använts i form av ett substitut till preferensaktier. Undersökningen baserades på intervjuer med ett antal personer med erfarenhet och olika perspektiv av den kommersiella fastighetsmarknaden. Det framgår att emittering av preferensaktier kan vara rationellt för fastighetsbolag med höga tillväxtmål. Preferensaktier har historiskt varit en förmånlig källa till eget kapital vilket varit effektiv då det haft en låg utspädningseffekt relativt stamaktier. Preferensaktier blev dyra att behålla utestående för fastighetsbolag vilka sökte en investment grade-rating då dessa behövde förhålla sig till ratingbolagens syn på preferensaktier. Till följd av detta har D-aktier men även hybridobligationer används i form av ett substitut till preferensaktier. / Commercial properties have become increasingly important in the Swedish economy. The real estate sector has had a particularly high growth in recent years where real estate is considered a capitalintensive real asset class. Bank lending has traditionally been the method of financing real estate companies. As of recent years, the real estate companies seek to find alternative methods of financing, where it is becoming more common to finance through the capital markets. Generally, the biggest cost of a real estate company is its cost of finance. Therefore, it is important to process the capital structure to find the most rational one given the circumstances, where the use of equity found in the balance sheet can be an alternative. With the first issues of preferred shares in Sweden, the shares were used to obtain equity. The preferred shares offered the investors a high and predictable yield that was prioritized over the common shares, though designed as retractable at a specific price. Subsequently, the first dividend shares were issued, and the dividend share was popularized with real estate companies. The dividend share is similar to the preferred shares with a continuous high yield but without the priority. In recent years, many preferred shares have been retracted by the larger real estate companies. In the meantime, the demand for credit ratings has increased, with the goal of obtaining an investment grade rating by the rating agencies. This thesis aims to study what function the preferred shares have had as a source of equity and why dividend shares have partly been used as a substitute to preferred shares. The inquiry was based on interviews with persons of experience from the commercial real estate market that could offer different perspectives of the manner. What can be derived is that the issue of preferred shares can be rational for real estate companies with high set growth targets. Historically, preferred shares have been a competitive source of equity that has been effective due to its low dilution compared to common shares. Preferred shares became expensive to keep outstanding for the real estate companies that wanted the investment grade rating. This since the companies needed to operate in a way that the rating agencies favored regarding the preferred shares. As a result of this, dividend shares as well as hybrid bonds have been used as a substitute for preferred shares.

The investment and financing instrument AT1, or Contingent Convertible bond, has become popular in the post-crisis capital markets, prompting interest and research in the academic world. The instrument's debt definition but equity boosting properties makes it rather extraordinary, and its stochastic features makes multiple mathematical valuation methodologies relevant, especially with regard to the risk of extending the call date of the instrument. With investors still relying on screening tools for valuation, there is an absence of applications using existing mathematical approaches. This report therefore aims to narrow the gap between academia and industry by evaluating the use of such mathematical approaches in a practical investment setting, in particular the Improved Credit Derivative approach and the Extension Premium Relative Value approach shall be examined. Both models strive to account for the extension risk, a commonly disregarded yet critical risk, adding computational challenges to the implementation. Besides from discovering necessary practical adjustments, and their effects, the two pricing approaches are compared in an attempt to confirm their joint purpose of accounting for extension risk. Ending up with varying results consisting of evident offsets for the improved credit derivative model but significant correlations in the case of the extension premium model, their individual performance was diverse while the hypothesis of joint behaviour could be dismissed. / Investerings- och finansieringsinstrumentet AT1, eller Contingent Convertible bond, har blivit populärt i kapitalmarknaderna efter finanskrisen, vilket lett till intresse och forskning i den akademiska världen. Instrumentets grund som skuld men egenskaper för att tillskjuta eget kapital gör det extraordinärt, och dess stokastiska funktioner öppar upp för flertalet värderingsmetoder, speciellt gällande förlängningsrisken hos datumet för kallning. Eftersom att investerare fortfarande använder sig utav screening-verktyg för värdering finns det endast begränsad forskning rörande användande av matematiska metoder. Denna rapport har därför som mål att minska avståndet mellan den akademiska världen och industrin genom att utvärdera användandet av sådana matematiska metoder för praktiska investeringar, särskillt skall Improved Credit Derivative och Extension Premium Relative Value metoderna användas. Båda modellerna strävar efter att ta hänsyn till förlängningsrisken, en risk vanligtvis bortsedd ifrån men trots det kritisk, vilket tillägger ytterligare beräkningsutmaningar vid implementationen. Bortsätt ifrån att upptäcka praktiska justeringar och dess effekter jämförs de två värderingsmetoderna i ett försök att bekräfta deras gemensamma syfte, att ta hänsyn till förlängningsrisken. Att i slutändan nå blandade resultat besående av uppenbara avvikelser för improved credit derivative modellen men starka korrelationer i fallet av extension premium modellen gjorde att man kunde dra slutsatsen att deras individuella prestanda skilde sig medan hypotesen om gemensamt beteende kunde avfärdas.

Contingent convertible bonds (often referred to as CoCo bonds, or simply CoCos) are a relatively new financial instrument designed to absorb unexpected losses. This instrument became increasingly more common after the financial crisis of 2008, as a way to decrease the risk of insolvency among banks and other financial institutions. In this thesis, we will investigate two mathematical models for valuation of CoCo bonds, known as the credit derivative approach and the equity derivative approach, previously developed by De Spiegeleer and Schoutens [1]. We will investigate how these models can be modified in order to be applied to a large set of bonds available on the market. The effect of parameter alterations will also be studied, in order to determine which parameters that influence the pricing accuracy the most. We reach the conclusion that by estimating market triggers, conversion prices and by computing a continuous interest rate from a discrete rates table, the models are indeed executable on a large set of bonds available on the market. However, these parameter estimations come at the cost of reduced accuracy. In general, both investigated models produces prices which follows the overall movements of the market prices quite well, but at the same time with a relatively large absolute distance from the market prices. In other words, the correlation with the market is often high, but the absolute error (measure by root mean square error) is often large. The sensitivity analysis of the parameters shows that the market trigger is the most influential parameter in both investigated models. The fact that we had to estimate the market trigger in order to be able to price a large number of bonds is believed to be the main cause of reduced accuracy. By utilizing a more bond-specific parameter estimation, the accuracy of the investigated models could most likely be improved. We can conclude that there is a trade-off between being able to price a large set of bonds with a mediocre accuracy, or being able to price a few bonds with high accuracy. / Det finansiella instrumentet contingent convertible bond (ofta benämnt CoCo bond, eller endast CoCo) är en relativt ny obligationstyp som används av banker och andra finansiella institutioner för att absorbera oväntade förluster. Instrumentet blev mer vanligt förekommande efter finanskrisen 2008, som ett sätt att minska risken för insolvens. I detta examensarbete undersöker vi två matematiska modeller för värdering av CoCo bonds, nämligen den så kallade credit derivative approach och equity derivative approach, som tidigare har utvecklats av De Spiegeleer och Schoutens [1]. Vi kommer att undersöka hur dessa modeller kan modifieras för att bli applicerbara på ett stort antal obligationer tillgängliga på marknaden. En omfattande parameterstudie kommer att genomföras, för att dra slutsatser kring de mest betydelsefulla parametrarna för prissättningen. Genom att skatta så kallade market triggers, conversion prices och en kontinuerlig ränta är det möjligt att exekvera de undersökta modellerna på ett stort antal obligationer. Dessa skattningar medför dock en viss försämrad noggrannhet. Generellt sett följer priserna från modellerna marknadens rörelser ganska väl, men är samtidigt ganska långt ifrån marknadspriset. Med andra ord är korrelationen hög, men absolutfelet är relativt stort. Parameterstudien visar att parametern som kallas market trigger är mest betydelsefull för prissättningen. Faktumet att vi måste skatta market triggers för att kunna prissätta ett stort antal obligationer tros vara den största anledningen till försämrad noggrannhet. Genom att använda en mer ”obligationsspecifik” skattning av parametrar bör noggrannheten kunna förbättras. I dessa modeller är det en tydlig avvägning mellan att kunna prissätta många obligationer med relativt låg noggrannhet, och att kunna prissätta få obligationer med hög noggrannhet.