The market for sustainable corporate bonds is booming and has been for the pastyears. Swedish real estate companies were first with issuing green corporate bonds andresponsible for the largest amount of issued corporate bonds. However, in the socialand sustainability corporate bond market, the sector is lagging. Why would companiesissue sustainable bonds instead of regular, as it involves more issuing costs and morerequirements? Are green bonds a less risky asset and why have not thesocial/sustainability corporate bond market boomed yet?A proven method is applied by a matching approach using Mahalanobis distance withfocus on green corporate bonds issued by Swedish real estate companies at NasdaqNordic’s sustainable debt list. We compare green and traditional bonds by mean andmedian using paired t-test and Wilcoxon test. Our results conclude that the premiumon green bonds amounts to an average of 13.0 basis points with a median value of 13.6basis points, both at the 1% significance level.Interviews are held with issuers, investors, banks, and rating institutes for a deeperunderstanding behind incentives and the sustainable bonds market. Most respondentsmean that a sustainable label is connected to a premium. Besides an economicincentive, most of the respondents mean that issuing sustainable bonds is a valuablesignaling element to show the market a company’s sustainable commitment.Respondents further say that social and sustainability bonds are lagging due to thelack of key performance indicators (KPIs), regulations, and that such engagementrequires too small investment volumes. With further regulations, the risk ofenvironmental, social, and governance (ESG) washing is minimized, and respondentsbelieve that greenwashing is particularly becoming rarer as the market is maturing.Finally, the respondents all believe in further growth in both green, social andsustainability bonds, but to varying degrees.Our results conclude that there are many incentives in adding the sustainability factorin the capital structure to reduce financial costs as well as improving (or maintaining)brand image. We hope our results can give further incentives to issue sustainable debtas well as bring a deeper understanding to the challenges slowing down thedevelopment of social and sustainability bonds. / Marknaden för hållbara företagsobligationer blomstrar och har gjort det under desenaste åren. Svenska fastighetsbolag var först med att emittera grönaföretagsobligationer och står för den största utestående volymen av emitteradeföretagsobligationer. Däremot halkar sektorn efter när det kommer till sociala ochhållbarhetsobligationer. Varför skulle företag ge ut hållbara obligationer när detinnebär högre emissionskostnader och högre krav? Är gröna obligationer en mindreriskabel tillgång och varför har vi inte sett samma utveckling för sociala/hållbarhetsföretagsobligationsmarknaden?En beprövad matchningsmetod utförs genom att tillämpa Mahalanobis avstånd medfokus på gröna företagsobligationer utgivna av svenska fastighetsbolag på NasdaqNordics hållbara obligationslista. Vi jämför den initiala avkastningen utifrånmedelvärde och median med hjälp av parat t- test och Wilcoxon test. Våra resultatvisar att greenium i genomsnitt uppgår till 13,0 räntepunkter med en median på 13,6räntepunkter, båda på 1% signifikansnivå.Intervjuer genomförs med emittenter, investerare, banker och kreditvärderingsinstitut för att få en djupare förståelse för underliggande incitament och marknadenför hållbara obligationer. De flesta respondenter anser att en hållbar märkning ärkopplad till en premie. Utöver det anser respondenterna att emittering av hållbaraobligationer är en värdefull signal för att visa företagets hängivenhet till hållbarhet,där enbart investerare motsätter sig. Respondenterna menar vidare att sociala ochhållbarhetsobligationer halkar efter på grund av bristen på nyckeltal, regleringar ochatt sådana investeringar omfattar för små volymer. Med ytterligare regleringarminimeras risken för environmental, social och governance (ESG) washing, därrespondenterna anser att greenwashing framför allt blir mer sällsynt i takt med attmarknaden mognar. Slutligen tror samtliga respondenter på ytterligare tillväxt i bådegröna, sociala och hållbarhetsobligationer, dock i varierande grad.Våra resultat visar att det finns många incitament att lägga till hållbarhetsfaktorn ikapitalstrukturen för att minska finansiella kostnader samt förbättra (eller bibehålla)ett företags varumärke. Vi hoppas att våra resultat kan ge ytterligare incitament attemittera hållbara obligationer samt ge en djupare förståelse för de utmaningar sombromsar utvecklingen för sociala obligationer och hållbarhetsobligationer

Titel: Basel III – En studie om baselregelverkets påverkan på den svenska banksektorn   Nivå: D-nivå (30 Högskolepoäng) inom ämnet företagsekonomi   Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx   Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Louise Nordström, Doktorand inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.   Datum: Jönköping, Maj 2011   Frågeställningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III ändra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad?   Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva och undersöka Basel III:s påverkan på den svenska banksektorn.   Metod: Författarna har inom studien använt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. De intervjufrågor som vi tagit fram har grundats på studiens tre frågeställningar. Respondenterna som intervjuats är personer som är ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lämnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till väldefinierade resultat.   Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna är positivt inställda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad. Kritik riktas mot regelverkets nya krav på bankers likviditet, samt det bruttosoliditetskrav som kommer införas. Som en effekt av det nya regelverket kommer bankernas kostnader öka, vilket i sin tur kommer drabba deras kunder negativt, i form av högre räntekostnader. / Title: Basel III – An investigation about the impact of Basel III on the Swedish banking sector   Level: D-level (30 ECTS) Master Degree in Business Administration   Arthur: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx   Supervisor: Per-Olof Bjuggren, Professor in Economics, Department; Economics, Finance and Statistics, International Business School. Louise Nordstrom, PhD in economics, Department; Economics, Finance and Statistics, International Business School.   Date: Jonkoping, May 2011   Questions: (i) Is there any needs for the existing set of regulations to be complemented? (ii) How will the new set of regulations effect the cost distribution between the Swedish banks and their clients? (iii) Will the effects of Basel III lead to a more stable financial market?   Purpose: The overall goal of this paper is to describe and examine the impact of Basel III on the Swedish banking sector.   Method: The authors have used a qualitative method with a deductive approach for the thesis. The interview questions are founded on the basis of the three question formulations of the thesis. The respondents who were interviewed are persons responsible or somehow involved in work towards the introduction of Basel III. There has been considerable scope for respondents to bring their own discussions in order to achieve well-defined results.   Result: The result of this study shows that the major Swedish banks have a positive attitude towards the implementation of Basel III, and that they believe the new regulation will contribute to a more stable financial market. The new liquidity ratios and the leverage ratio are given criticism from the banks. A direct effect of the new regulation is increased costs for Swedish Banks. Which will affect their customers negatively through a higher cost of capital.

När en företagsobligation och en statsobligation har samma löptid och har en skillnad i avkastning, så kallas denna skillnad för kreditspread. Ett känt koncept inom finansvärlden är att risk har en stark koppling till avkastning. När emittenten av obligationen inte kan återbetala överenskommen utdelning eller principiellt lånebelopp så klassas detta som en betalningsinställelse. Eftersom det generellt sett är större risk för en betalningsinställelse för ett företag än för en stat, så vill investerare bli kompenserade för den extra risken de tar sig an. Den totala risken som utgör skillnaden i avkastning kan i sin tur delas upp i flera olika riskkomponenter. Syftet med vår uppsats är att undersöka ifall likviditetsrisk, ränterisk och kreditrisk har en effekt på kreditspread för företagsobligationer på den svenska marknaden. Med detta som bakgrund så har vi samlat in historiska data på förfallna obligationer under de senaste 10 åren via databaserna Thomson Reuter Datastream och Eikon. Vi har sedan laddat ned obligationsspecifika egenskaper i form av finansiella nyckeltal för samtliga obligationer. Dessa nyckeltal har valts för att till bästa förmåga representera och mäta respektive risk. Exempelvis så har vi använt oss av nyckeltalet “bid-ask-spread” för att mäta likviditetsrisk hos en obligation. För att undersöka sambandet mellan våra valda risker och kreditspread så genomförde vi ett hypotestest. Vi skapade en nollhypotes och en alternativhypotes som vi sedan testade med hjälp av en multipel regression. Nollhypotes (H0): Studiens utvalda variabler har inte en effekt på den kreditspread hos svenska företagsobligationer Alternativhypotes (Ha): Studiens utvalda variabler har en effekt på den kreditspread hos svenska företagsobligationer Slutsatsen var att vi kunde statistiskt påvisa ett positivt samband mellan riskernas storlek och storleken på obligationens kreditspread. Detta gjordes både för riskerna var för sig och för modellen när den blev testad i sin helhet. Den bakomliggande teorin bakom variablerna kunde därför antas vara korrekt även vid applicering på svenska marknaden för det senaste decenniet. Vi har som ambition att denna studie skall kunna agera som ett verktyg för fundamental analys för framtida investerare samt vidare studier inom området obligationer på svenska marknaden