Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrättningslantmätaren bör handla när en stiftelse blir sakägare i en lantmäteriförrättning och hur stiftelsen ska behandlas utifrån förrättningslantmätarens undersökningsplikt. Studien hade även två delsyften där det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan ändras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. Förrättningslantmätare är en yrkesroll inom lantmäterimyndigheten och har till uppgift att handlägga samt besluta i fastighetsbildnings-ärenden. Lantmäterimyndigheten är den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rättssäker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse är en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestämt ändamål. Stiftelsen ska förvalta en ekonomisk förmögenhet som har avsatts för ett bestämt ändamål, där förvaltningen ska ske över en längre tid. Förmögenheten kan bestå av fast egendom i form av fastigheter. Metoder som använts för att besvara studiens syften och forskningsfrågor var en litteraturstudie, en intervjustudie och en fallstudie. Litteraturstudien granskade tidigare forskning inom ämnes-området, lagstiftningen och facklitteratur för att ge en vetenskaplig grund. Intervjustudien genom-fördes för att få en grundlig förståelse för hur tillsynsmyndigheternas och Kammarkollegiets prövningar går till vid ändring av stiftelsers föreskrifter. Fallstudien granskade och jämförde tillsynsmyndigheternas och Kammarkollegiets prövningar vid ändring av stiftelsers föreskrifter, men fallstudien jämförde även vilka dokument tillsynsmyndigheterna kräver in av en stiftelse när den ska registreras. Intervjuer gjordes i fallstudien med samtliga tillsynsmyndigheter för att samla information om hur deras prövningar går till när stiftelser ska registreras i stiftelseregistren. Resultatet av litteraturstudien bestod av beskrivningar av förrättningslantmätarens yrkesroll, fastighets-, ägande- och stiftelsebegreppet. Resultatet av intervjustudien visade att de intervjuade tillsynsmyndigheterna och Kammarkollegiet har olika grundliga prövningar vid ändring av stiftelsers föreskrifter. Detta visade även fallstudien samt att tillsynsmyndigheternas prövningar skiljer sig åt vid registrering av en stiftelse. Slutsatsen beskriver hur förrättningslantmätaren ska handla när en stiftelse blir sakägare i en lantmäteriförrättning och hur stiftelsen ska behandlas utifrån förrättningslantmätarens undersökningsplikt. Två mallar finns i slutsatsen som innehåller riktlinjer för hur en kontroll av stiftelsens föreskrifter kan göras för att vara säker på att fastighets-bildningen inte strider mot stiftelsens föreskrifter.

<p>Den här uppsatsen behandlar frågan kring vad information och rådgivning enligt miljöbalken egentligen innebär. I miljöbalken 26 kap 1 § står att ”Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses”. Det övergripande syftet med studien är att ta reda på om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillämpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus på information och rådgivning till privata företag. </p><p>Det empiriska materialet har hämtats från intervjuer med två tillsynspersoner samt en miljöansvarig person på ett tillsynspliktigt företag. Studien visar bland annat att det råder en hel del förvirring om vad information och rådgivning egentligen innebär. Det visar sig också att många företag upplever att de är beroende av att få stöttning av tillsynsmyndigheten, för att komma framåt i sitt miljöarbete. Tillsynsmyndigheten upplever däremot som ett problem att många företag inte är tillräckligt intresserade av att arbeta med miljöfrågor. Deras gemensamma erfarenheter är att det behövs förbättringar inom kommunikationen samt att de skulle vilja ha mer kommunikation med varandra.</p>

Den här uppsatsen behandlar frågan kring vad information och rådgivning enligt miljöbalken egentligen innebär. I miljöbalken 26 kap 1 § står att ”Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses”. Det övergripande syftet med studien är att ta reda på om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillämpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus på information och rådgivning till privata företag. Det empiriska materialet har hämtats från intervjuer med två tillsynspersoner samt en miljöansvarig person på ett tillsynspliktigt företag. Studien visar bland annat att det råder en hel del förvirring om vad information och rådgivning egentligen innebär. Det visar sig också att många företag upplever att de är beroende av att få stöttning av tillsynsmyndigheten, för att komma framåt i sitt miljöarbete. Tillsynsmyndigheten upplever däremot som ett problem att många företag inte är tillräckligt intresserade av att arbeta med miljöfrågor. Deras gemensamma erfarenheter är att det behövs förbättringar inom kommunikationen samt att de skulle vilja ha mer kommunikation med varandra.

Luftfart har i takt med en ökad globalisering fått en naturlig roll i samhället. Samtidigt blir de teknologiska och automatiserade system som interagerar med människor och organisationer alltmer komplexa. I det fortsatta arbetet med att hålla en hög säkerhetsnivå inom civil luftfart arbetar tillsynsmyndigheter kontinuerligt med tillståndsprövning, tillsyn och analyser av luftfartens aktörer för att förhindra olyckor. För en fortsatt utveckling av säkerhetsarbetet är det av intresse att klargöra vilka säkerhetsperspektiv som i framtiden kan vara med och definiera säkerhets- och tillsynsarbetet. Teorin kring Safety-II föreslår en förändring i perspektiv på säkerhet från att så lite som möjligt skagå fel, till att fokusera på att så mycket som möjligt ska gå rätt. Safety-II definieras också som förmågan att lyckas under varierande förhållanden. Den här studiens syfte var att belysa möjligheter och utmaningar för en svensk tillsynsmyndighet att arbeta utifrån ett Safety-II-perspektiv vid tillsyn, där studien även ämnade att belysa tillämpbara beståndsdelar i Safety-II vid tillsynsarbete. För att svara på syftet genomfördes en undersökning med kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med inspektörer vid Transportstyrelsens sjö- och luftfartsavdelning. En avgränsning mot tillsynsverksamheten drogs, där perspektiv från verksamhetsutövare uteslöts. Utmaningar som kunde identifieras med att arbeta utifrån ett Safety-II-perspektiv låg i regelverksstyrning, begreppsoklarhet och resurskrav. Även skillnader i föreskrivet och praktiserat arbete med rättvisekulturella aspekter, tvåvärdiga bedömningar och en byråkratisk tröghet kunde ses som potentiella utmaningar. Identifierbara möjligheter att arbeta utifrån Safety-II innefattade en diskret transformation av Safety-I-perspektivet, ökad dialog med verksamhetsutövare vid tillsyn samt tillgänglig kompetens internt vid myndigheten i tillägg till en positiv attityd hos inspektörer. Beståndsdelar i Safety-II tillämpbara i ett tillsynsarbete identifierades inom Transportstyrelsen i form av befintliga verktyg för fortsatt proaktivitet samt ett uppmärksammande av Resilience. En vid tillsynsmyndigheten intern människa-teknik-organisation-interaktion illustrerades även, samt en följande interaktion mellan tillsynsmyndigheten och den externa verksamhetsutövaren. Med bakgrund i studiens avgränsning, skulle en djupare insikt i problemområdet nås genom fortsatta studier som även inbegriper verksamhetsutövarens perspektiv på tillsyn och Safety-II. / As a result of increased globalization, the aviation sector has become an inherent part of society. At the same time, technological and automated systems that interact with people and organizations are becoming increasingly complex. In order to maintain a high level of safety within the aviation industry, civil aviation authorities together with other agencies continuously work towards developing safety aspects, trying to prevent accidents. It is therefore of interest to determine the safety perspectives which can be applied in the future, defining the work of civil aviation authorities and other regulatory bodies. The Safety-II perspective promotes a change of view regarding the way we look at safety – from focusing on what goes wrong, to what goes right, where Safety-II also is defined as the ability to succeed under varying conditions. The purpose of this study was to investigate possibilities and challenges of applying a Safety-II perspective on the work of a supervisory authority. The study also aimed to pinpoint possible components of Safety-II suitable within the line of work of a supervisory authority. A qualitative approach for the study was chosen in which semi-structured interviews were held with inspectors at the civil aviation authority of Sweden (Transportstyrelsen), providing the data for the research. The challenges identified for a supervisory authority working with a Safety-II perspective underlined regulatory frameworks, the need of concept clarification, resource requirements, differences in work as-imagined and work-as-done, conclusions of a binary nature, bureaucratic inertia and just culture aspects. Meanwhile, the possibilities identified were related to an already incipient shift away from a Safety-I way of thinking, increased dialogue with operators, and available internal competencies at thesupervisory authority. Components of Safety-II appropriate for a supervisory authority to initially work with, were proactive tools and discussions regarding Resilience. The study also highlighted Human-Technology-Organization interactions internally within the supervisory authority, as well as the interactions between the supervisory authority and the operators. Due to the delineation of the study, a deeper insight into the problem area can be achieved through further studies that include Safety-II from a perspective of the operator.

Titel: Basel III – En studie om baselregelverkets påverkan på den svenska banksektorn   Nivå: D-nivå (30 Högskolepoäng) inom ämnet företagsekonomi   Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx   Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Louise Nordström, Doktorand inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.   Datum: Jönköping, Maj 2011   Frågeställningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III ändra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad?   Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva och undersöka Basel III:s påverkan på den svenska banksektorn.   Metod: Författarna har inom studien använt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. De intervjufrågor som vi tagit fram har grundats på studiens tre frågeställningar. Respondenterna som intervjuats är personer som är ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lämnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till väldefinierade resultat.   Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna är positivt inställda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad. Kritik riktas mot regelverkets nya krav på bankers likviditet, samt det bruttosoliditetskrav som kommer införas. Som en effekt av det nya regelverket kommer bankernas kostnader öka, vilket i sin tur kommer drabba deras kunder negativt, i form av högre räntekostnader. / Title: Basel III – An investigation about the impact of Basel III on the Swedish banking sector   Level: D-level (30 ECTS) Master Degree in Business Administration   Arthur: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx   Supervisor: Per-Olof Bjuggren, Professor in Economics, Department; Economics, Finance and Statistics, International Business School. Louise Nordstrom, PhD in economics, Department; Economics, Finance and Statistics, International Business School.   Date: Jonkoping, May 2011   Questions: (i) Is there any needs for the existing set of regulations to be complemented? (ii) How will the new set of regulations effect the cost distribution between the Swedish banks and their clients? (iii) Will the effects of Basel III lead to a more stable financial market?   Purpose: The overall goal of this paper is to describe and examine the impact of Basel III on the Swedish banking sector.   Method: The authors have used a qualitative method with a deductive approach for the thesis. The interview questions are founded on the basis of the three question formulations of the thesis. The respondents who were interviewed are persons responsible or somehow involved in work towards the introduction of Basel III. There has been considerable scope for respondents to bring their own discussions in order to achieve well-defined results.   Result: The result of this study shows that the major Swedish banks have a positive attitude towards the implementation of Basel III, and that they believe the new regulation will contribute to a more stable financial market. The new liquidity ratios and the leverage ratio are given criticism from the banks. A direct effect of the new regulation is increased costs for Swedish Banks. Which will affect their customers negatively through a higher cost of capital.

<p>Den här rapporten vill vända på perspektiven. Den beskriver inte hur samhället anser att miljölagstiftningen och miljötillsynen ska fungera. Här beskrivs istället hur företagen upplever hur den lagstadgade egenkontrollen fungerar i deras egen verksamhet och hur de upplever hur kommunens miljötillsyn fungerar. Forsk­ningen om miljötillsyn är begränsad och har hittills inte haft företagens perspek­tiv. Det är viktigt att både samhällets och företagens perspektiv lyfts fram. Bägge parter behöver arbeta på en enad front för att gemensamt kunna uppnå målet om en hållbar utveckling. Denna fallstudie, med ett begränsat antal företag i två olika kommuner, lyfter fram och bekräftar företagens syn på tillsynsmyndighetens arbete. Detta är en viktig del i dessa miljökontors kvalitetsarbete men även för framtida utveckling och användning av tillsynsmetoder. Företagen ger överlag en positiv bild om hur miljötillsynen och egenkontrollen fungerar. Egenkontrollen är ett viktigt och fungerande verktyg för de verksamheter som bedriver ett aktivt och systematiskt miljöarbete. För en mindre verksamhet kan dock system som bygger på dokumenterade rutiner kännas tungarbetat. Tillsynen upplevs ske i en givande dialog mellan myndighet och företag. Rådgivningen uppskattas och är värdefull för företagens miljöarbete. Företagarna förväntar sig däremot en mer omfattande rådgivning än vad som är myndighetens uppgift enligt lagstiftaren.</p> / <p>This report does not describe the way in which society considers how environmental legislation and environmental monitoring should work. Instead it describes the experience of a number of companies of the self monitoring system and the municipality's environmental monitoring functions. The research about environmental monitoring is limited and has not focused on the perspective of companies. It is important to elucidate the perspectives of both society and companies. Both parties work is needed in order to achieve sustainable development. The results of this case study brings out and confirms the view of a limited number of companies on the monitoring authority’s work. This is an important part in the quality work of the studied authorities, but is also necessary for future development and use of monitoring methods. The companies in the study give a positive picture about how the environment monitoring and the self monitoring system work. The self monitoring system is an important tool for a company which has an ongoing and structured environmental management system. For a smaller company systems that build on documented procedures, may however, be perceived as a burden. Another result of the study is that the companies experience the authorities´ monitoring as a rewarding dialogue between them and the authority. The advice given by the authority is appreciated and valuable for the companies' environmental work. Nevertheless, the entrepreneurs expect more extensive support than the authority can provide due to the legislation.</p>

Den här rapporten vill vända på perspektiven. Den beskriver inte hur samhället anser att miljölagstiftningen och miljötillsynen ska fungera. Här beskrivs istället hur företagen upplever hur den lagstadgade egenkontrollen fungerar i deras egen verksamhet och hur de upplever hur kommunens miljötillsyn fungerar. Forsk­ningen om miljötillsyn är begränsad och har hittills inte haft företagens perspek­tiv. Det är viktigt att både samhällets och företagens perspektiv lyfts fram. Bägge parter behöver arbeta på en enad front för att gemensamt kunna uppnå målet om en hållbar utveckling. Denna fallstudie, med ett begränsat antal företag i två olika kommuner, lyfter fram och bekräftar företagens syn på tillsynsmyndighetens arbete. Detta är en viktig del i dessa miljökontors kvalitetsarbete men även för framtida utveckling och användning av tillsynsmetoder. Företagen ger överlag en positiv bild om hur miljötillsynen och egenkontrollen fungerar. Egenkontrollen är ett viktigt och fungerande verktyg för de verksamheter som bedriver ett aktivt och systematiskt miljöarbete. För en mindre verksamhet kan dock system som bygger på dokumenterade rutiner kännas tungarbetat. Tillsynen upplevs ske i en givande dialog mellan myndighet och företag. Rådgivningen uppskattas och är värdefull för företagens miljöarbete. Företagarna förväntar sig däremot en mer omfattande rådgivning än vad som är myndighetens uppgift enligt lagstiftaren. / This report does not describe the way in which society considers how environmental legislation and environmental monitoring should work. Instead it describes the experience of a number of companies of the self monitoring system and the municipality's environmental monitoring functions. The research about environmental monitoring is limited and has not focused on the perspective of companies. It is important to elucidate the perspectives of both society and companies. Both parties work is needed in order to achieve sustainable development. The results of this case study brings out and confirms the view of a limited number of companies on the monitoring authority’s work. This is an important part in the quality work of the studied authorities, but is also necessary for future development and use of monitoring methods. The companies in the study give a positive picture about how the environment monitoring and the self monitoring system work. The self monitoring system is an important tool for a company which has an ongoing and structured environmental management system. For a smaller company systems that build on documented procedures, may however, be perceived as a burden. Another result of the study is that the companies experience the authorities´ monitoring as a rewarding dialogue between them and the authority. The advice given by the authority is appreciated and valuable for the companies' environmental work. Nevertheless, the entrepreneurs expect more extensive support than the authority can provide due to the legislation.

I det här examensarbetet undersöker vi kommunikationsförhållandet mellan ett utvalt mikroföretag och den kommunala miljömyndigheten med avseende på miljöbalkens bestämmelser. För att tillgodogöra oss empirisk kunskap över detta problemområde har vi inom ramen för en fallstudie genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner hos områdets signifikativa aktörer. Syftet med en sådan undersökning följer av att försöka problematisera förhållandet mellan miljömyndighetens kommunikation av miljölagstiftning och företagets drivkrafter för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Resultaten av undersökningen visar att det studerade företaget upplever vissa svårigheter med att förverkliga miljökrav som den kommunala miljömyndigheten kommunicerar. Härmed kvarlämnas således företaget i ett vidare behov av stöd och rådgivning för att effektivt kunna uppfylla ställda miljökrav. Våra resultat framhåller även goda exempel på kommunikationsformer som upplevts positiva och ändamålsenliga för båda aktörer. Samtidigt kan vi förvissa oss om att den kommunala miljömyndigheten inte besitter de resurser som krävs för att deras åliggande enligt miljöbalken fullt ut ska kunna tillgodoses. / This paper studies the communication between a micro-enterprises and the municipal environmental authority with reference to the Swedish Environmental Code. In order to achieve empirical knowledge according to our problem in question, a case study with qualitative interviews have been carried out with significant actors. The purpose of this study is to problemize the relation between the municipal environmental authority’s communications about the Swedish Environmental Code and the micro-enterprise and the driving force for systematic environmental work in the enterprise. The results of this study show that the micro-enterprise experiences difficulty fulfilling demands that the municipal environmental authority communicates. This means that a micro-enterprise is left with a further need for additional support and advice to be able to fulfil the wishes and intensions of the local environmental authority. Our results also show good examples in forms of communication that both participants experience as suitable. At the same time our study suggests that the municipal environmental authority’s lack sufficient resources to achieve their advisory duties according to the Swedish Environmental Code.