Begreppet hållbarhet har på senare tid fått en allt större spridning i samhället, något som även avspeglas inom företagsvärlden där redovisning av hållbarhetsarbete blivit allt viktigare för att möta växande lagkrav och samhällsförväntningar. Efter införandet år 2015 blev FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, snabbt en vanligt förekommande aspekt inom hållbarhetsredovisningar. Detta grundar sig till stor del på den legitimitet ett internationellt organ som FN besitter. Agenda 2030 var och fortsätter vara kritiserad för sin ambiguitet och svårigheten gällande den praktiska implementationen av målen. Viljan hos företag att applicera Agenda 2030 var redan från början stor men forskning på området påvisar risken att införandet stannar vid en endast symbolisk efterlevnad av målen. För att kunna avgöra om Agenda 2030 har haft en verklig inverkan på hållbarhetsredovisningar syftar denna studie till att beskriva hur hållbarhetsredovisning inom svenska modeföretag har förändrats sedan införandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Detta görs genom att studera hur de globala målen har införts och utvecklats i hållbarhetsredovisningen året innan (2014), året efter (2016) samt halvvägs (2021) in i Agenda 2030. Studien är utformad som en innehållsanalys i form av en modifikation av CONI-modellen där originalmodellen är skapad av Beck et al. (2010). CONI-modellen är speciellt konstruerad för kodning samt jämförande av hållbarhetsredovisningar och består av både frekvensmätning och värdering. Kombinationen ger en djupare förståelse för hur förändringar skett mellan de valda åren och mellan de olika företagen. Att endast använda en frekvensmätning omöjliggör en kvalitativ mätning men är ändå relevant att inkludera då det ger en bild av hållbarhetsredovisningens prioriterade mål. Studien visar att samtliga företag benämner Agenda 2030 på något vis i sin hållbarhetsredovisning och fyra av fem studerade modeföretag betonar direkt sin efterlevnad av målen. Detta är att förvänta på grund av de många likheter de valda företagen innehar, något som även stöds av institutionell teori. Vidare kan institutionell teori även förklara varför det största företaget, H&M, redan från första året låg i framkant och resterande företag följer den trend som H&M stakat ut. Sammantaget visar dock årsjämförelserna att de olika företagens hållbarhetsarbete inte förändras nämnvärt efter införandet av Agenda 2030. Istället appliceras existerande hållbarhetsarbete på de Agenda 2030-mål som passar. Vissa specifika mål har förändrats avsevärt mellan olika år i värdering eller frekvens men som helhet påvisar den insamlade empirin att Agenda 2030 troligen främst införs i hållbarhetsredovisningarna av legitimerande skäl. Således stödjer denna studie den tidigare forskning som kritiserar företags användande av Agenda 2030 som en legitimerande strategi, något som gör att bidraget till måluppfyllnaden är ytterst undermålig. / The concept of sustainability has recently become increasingly widespread in society, which is also reflected in the business world where sustainability reporting has become increasingly important to meet growing legal requirements and societal expectations. After its introduction in the year 2015, the UN's global sustainable development goals, Agenda 2030, quickly became a common aspect of sustainability reporting. This is largely based on the legitimacy of an international body like the UN. Agenda 2030 was and continues to be criticized for its ambiguity and the difficulty of its practical implementation. The willingness of companies to apply Agenda 2030 was great from the beginning, but research in the field shows the risk that the implementation stops at a merely symbolic compliance with the goals. In order to determine whether Agenda 2030 has had a real impact on sustainability reporting, this study aims to study how sustainability reporting in Swedish fashion companies has changed since the introduction of the UN Sustainable Development Goals. This is done by studying how the SDGs have been introduced and developed in the sustainability report in the year before (2014), the year after (2016) and halfway (2021) into Agenda 2030. The study is designed as a content analysis in the form of a modification of the CONI model where the original model is created by Beck et al. (2010). The CONI model is specially designed for coding and comparing sustainability reports and consists of both frequency measurement and valuation. The combination provides a deeper understanding of how changes have occurred between the selected years and between the different companies. Using only a frequency measurement makes a qualitative measurement impossible but is still relevant to include as it provides a picture of the sustainability report's prioritized goals. The study shows that all companies refer to the Agenda 2030 in some way in their sustainability report and four out of five fashion companies studied directly emphasize their compliance with the goals. This is to be expected due to the many similarities between the selected companies, which is also supported by institutional theory. Furthermore, institutional theory can also explain why the largest company, H&M, was at the forefront from the first year and the remaining companies follow the trend set by H&M. Overall, however, the annual comparisons show that the different companies' sustainability work did not change significantly after the introduction of the Agenda 2030. Instead, existing sustainability work is applied to the appropriate Agenda 2030 goals. Some specific goals have changed significantly between years in terms of valuation or frequency, but as a whole, the collected empirical data shows that Agenda 2030 is probably mainly introduced in the sustainability reports for legitimizing reasons. Thus, this study supports the previous research that criticizes companies' use of Agenda 2030 as a legitimizing strategy, which makes the contribution to goal achievement extremely suboptimal.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-96084 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Öst, Amanda, Dalgren, Annie |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds