Medvetenheten för den mänskliga påverkan på miljön ökar och har blivit en alltmer viktig fråga inom nationell politik. Sverige vill se sig själva som en internationell förebild vad gäller alla dimensioner av hållbarhet och i uppfyllandet av de globala målen, något som kräver ett stort engagemang från hela samhället. Inom civilsamhället spelar icke-statliga organisationer (NGO:s) en viktig roll i detta, både genom sin egen verksamhet med miljöskyddande arbete och folkbildning, och som övervakare av att åtaganden uppfylls av olika makthavare i samhället. Tidigare forskning målar upp NGO:s som viktiga aktörer inom hållbarhetsfrågan och diskuterar hur de kan anamma denna roll på bästa sätt. Forskningen tyder även på att deras syn på hållbar utveckling kan skilja sig åt beroende på deras fokusområden. Med NGO:s framträdande roll inom hållbarhetsfrågan i beaktning syftar studien till att undersöka hur dessa förhåller sig till hållbarhetskonceptet. Med hjälp av intervjuer med representanter från tre icke-statliga miljöorganisationer (ENGO:s) samt relevanta dokumentationer från dessa kunde studien besvara hur några ENGO:s i Sverige arbetar med hållbar utveckling, samt vilket perspektiv de har på konceptet och hur detta skiljer sig åt. Undersökningen gjordes i relation till grön ekonomi och några utvalda globala mål inom Agenda 2030 samt utgick från begreppen hållbar utveckling och miljörättvisa. I resultatdelen framhävs bland annat miljörättvisa och sambandet mellan miljöförstöring och ekonomisk tillväxt. Organisationernas syn på hållbar utveckling skiljer sig åt något, och de inkluderar aspekter av miljömässig-, social- och ekonomisk hållbarhet till olika grad i sitt arbete. Samtliga anser att ekonomisk hållbarhet är den minst viktiga delen inom hållbar utveckling och något som förstör för den sociala och miljömässiga hållbarheten. Organisationen med starkast fokus på klimatet är minst benägen att implementera hållbar utveckling i sitt arbete och ser inte att klimatet har en stor del av konceptet. De andra två organisationerna har ett mer holistiskt synsätt på hållbar utveckling och sambandet mellan de tre dimensionerna, och vikten av att implementera dessa i sitt miljöarbete. Dessa två organisationer har även ett tydligt fokus på miljörättvisa. Organisationernas inställning till vilken roll de spelar i uppfyllandet av de globala målen skiljer sig åt beroende på deras fokuspunkter. De arbetar dock alla med det 13:e globala målet, vilket handlar om att bekämpa klimatförändring-arna, men till olika grad och med olika angreppssätt. Något som genomsyrar samtliga organisationers arbete är påverkansarbete och folkbildning, vilket de alla tre identifierar som vikta aspekter av deras miljöarbete. De lägger även stor vikt vid samarbete, och ser att de behöver gå ihop för att kunna påverka och för att utbyta kunskap.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-49231 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Settlin, Martina, Bäck Persson, Kristin |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, HLK, Globala studier, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, HLK, Globala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds