Bakgrund: Svensk migrationslagstiftning har sin grund i en äldre rättsordning som uppkom i och med nationalstatens grundande. Efter andra världskriget växte en ny rättsordning fram baserad på mänskliga rättigheter. Barnets bästa är ett begrepp som har vuxit fram utifrån barns särskilda skyddsbehov och har sedan 1980-talet i ökande omfattning varit del av svensk lagstiftning. Sedan lagändringar i föräldrabalken 2018 ska barnets bästa ges största vikt vid alla frågor som rör adoption av ett barn. Dess-utom ska oftare begäras in ett yttrande från Migrationsverket. Migrationsverket bedömer om en adoption kan vara ett försök att få stanna i landet på ogiltiga skäl. Detta innebär att tingsrätten i beslutsfattandet samtidigt ska förhålla sig till, och resonera kring barnets bästa, och till misstanken om att adoptionen kan vara ett försök att kringgå gällande lagstiftning. Syfte: Att ge kunskap om hur tingsrätten förhåller sig till ett motstridigt område i rättsordningen där mänskliga rättigheter står mot nationens syn på medborgarskapet genom att ställa frågan: Hur resonerar tingsrätten runt barnets bästa i adoptionsärenden gällande barn som inte är svenska medborgare? Metod: Kritisk reflexiv metod och teori som den beskrivs av Alvesson och Sköldberg (2017). Material: Samtliga tingsrättsbeslut i adoptionsärenden från Södertörns tingsrätt under tidsperioden 1 september 2018 till 1 april 2020, gällande barn under 18 år som inte har svenskt medborgarskap. Urvalet resulterade i 16 ärenden. Resultat: Tingsrättens avvägningar och resonerande kring barnets bästa var inkonsekvent. Det tydligaste mönstret var att relationen mellan barn och sökande innan adoptionen avgjorde hur tingsrätten förhöll sig till barnets bästa. Utifrån denna skillnad skapades två resultatkategorier. När det saknades en relation mellan barn och sökande innan adoptionsprocessen utmärktes besluten av kort text med få argument. När en redan etablerad relation fanns mellan barn och sökande, eller då barnets behov var startpunkten för adoptionsansökan, var protokollen till stor del referenser till socialtjänstens och migrationsverkets yttranden. Tingsrätten redogjorde och resonerade både kring barnets bästa och migrationslagarna i större utsträckning, och kunde uttrycka tvivel om adoptionens syfte. Trots att tingsrättens bedömning av barnets bästa ska utgå från det individuella barnet så gjordes detta till stor del utifrån andra faktorer. Diskussion: Utifrån det individuella barnets bästa borde inte relationen före adoptionsansökan vara avgörande för vare sig omfattningen av tingsrättens utforskande av nationella omvårdnadsmöjligheter eller risken för människohandel. Slutsats: I tingsrättens överväganden, i dessa internationella adoptionsärenden, vägde nationens bästa genomgående tyngre än barnets bästa. Detta tyder på att de nyare rättsordningarna med mänskliga rättigheter och barnets bästa med universella idéer, som det ser ut nu, både domineras av och används som rättfärdigande av den äldre rättsordningen om medborgarskap kopplat till nationalstaten. / Background: The best interests of the child (Sw. barnets bästa) is an expression that has arisen from children's special protection needs and has been a part of Swedish law since the 1980s. Since 2018 the best interests of the child should be given the largest concern in all adoption matters. Furthermore, in more cases an opinion should be received from the Swedish Migration Authority with an assessment if an adoption is an attempt to stay in the country on invalid grounds. This means the court in its judgement at the same time must consider and reason about the best interests of the child, and that the adoption could be an attempt to circumvent current immigration legislation. Purpose: To bring knowledge regarding how the district court reason about a conflicting area in current legislation where human rights stand against the nation's view on the citizenship by asking the question: How does the court reason about the best interests of the child in adoptions cases regarding children who aren't Swedish citizens? Method: Critical reflexive method and theory as described by Alvesson and Sköldberg (2017). Material: 16 district court rulings in adoption cases from Södertörns District Court between 1 September 2018 and 1 April 2020, regarding children under 18 who does not have Swedish citizenship. Results: The district court's reason about what constituted the best interests of the child was inconsistent. The clearest pattern was that the relationship between the child and the applicant(s) before the adoption decided how the court treated the child's best interests. When there was no relationship between the child and the applicant(s) before the adoption process, the decisions in general had short text with few arguments. When there was an established relationship between the child and the applicant(s), or when the child's need was the basis of the adoption application, the protocols was in large references to the Social Service Administration's and the Migration Authority's opinions. The District Court reported and reasoned both to a greater extent about the child's best interests and the migration laws and could express doubts about the purpose of the adoption. Although the district court's assessment of the best interests of the child should be based on the individual child, this was largely based on other factors. The scope of reasoning increased with the child's age, and decreased with the status of adults, respectively. When the applicant had Swedish citizenship, less reason was raised about the best interests of the child. In addition, patterns of gender stereotyped assessments of the applicant's parental ability were shown. Conclusions: In the district court's considerations, in these international adoption cases, the nation's best consistently weighed heavier than the child's best. This suggests that the newer human rights legal systems and the best interests of the child with universal ideas, as it now appears, are both dominated by and used to justify the older legal system of citizenship linked to the nation state.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-8230 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Sjunneryd, Sofia Soraya |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds