Psykisk ohälsa, dit utmattningssyndrom hör, är en av de vanligast förekommande orsakerna till längre sjukskrivningar i Sverige. Detta är särskilt vanligt i människonära yrken, såsom vård och omsorg. Detta är väl utforskat, men vad som är mindre väl utforskat är de organisatoriska faktorer som bidrar till förekomsten av utmattningssyndrom. I en tolkande fenomenologisk analys av fem personers upplevelse av utmattningssyndrom framkom att tung arbetsbörda; bristande ledarskap; brister i det sociala stödet och brist på återhämtning lyftes fram som faktorer som påverkat att de hade drabbats av utmattningssyndrom. Särskilt bristen av återhämtning lyftes fram som viktig. Detta hängde ofta samman med nya typer av scheman, bland annat så kallade hälsoscheman (scheman framtagna i linje med rådande forskning kring bra skiftscheman, ofta med fokus på att korta nattarbetarnas arbetspass från tio till åtta timmar). Intressanta studieområden för framtiden borde således vara återhämtningens roll i förhindrandet av eller uppkomsten av utmattningssyndrom samt att närmare studera vad införandet av dessa hälsoscheman betyder. / Mental health issues, among them burnout syndrome, are one of the common causes behind longer sick leave absences in Sweden. They’re especially common in sectors working closely with people, such as healthcare. This area is well explored, but what is less researched is the organisational factors that contribute to the occurrence of burnout syndrome. In an interpretative phenomenological analysis of five persons’ experience of burnout, it was found that heavy workload, deficient leadership, a lack of social support and a lack of recuperation was seen as factors that impacted on persons with burn out syndrome. Especially lack of recuperation was pointed out as significant. It was often seen linked to new types of work schedules, particularly what is known as health schedules (schedules developed according to research about what constitutes a good shift schedule, often focusing on shortening night-workers’ shifts from ten to eight hours). Interesting areas for future research should therefore be the role of recuperation as prevention of or cause of burnout, as well studies about the implementation of these health schedules.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-178043 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Nilsson, Cassandra |
| Publisher | Linköpings universitet, Psykologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds