Termen resiliens definieras som förmågan att mentalt eller känslomässigt hantera och återhämta sig efter stressfyllda situationer. Tidigare forskning inom området tyder på att det finns en korrelation mellan särskilda personlighetsdrag i femfaktorteorin och den individuella graden av resiliens. Syftet med denna studie var att undersöka detta samband hos chefer inom äldreomsorgen, ett yrke som omfattar en tung arbetsbelastning inom en redan stressfylld sektor i arbetslivet. I studien undersöktes även relationen mellan tiden som chef inom äldreomsorgen och den individuella graden av resiliens. En enkätstudie utfördes med deltagare som besitter chefsroller inom den kommunala äldreomsorgen (n=58, Målder=48,77, SD=9,54). Data analyserades med två multipla regressionsanalyser, och korrelationen mellan faktorerna analyserades med Pearsons korrelationskoefficient. Efter Bonferroni-korrigering var de enda signifikanta faktorerna samvetsgrannhet och neuroticism. Resultatet av studien påvisar att samvetsgrannhet har en signifikant positiv korrelation och neuroticism har en signifikant negativ korrelation med resiliens. Angående sambandet mellan tiden som chef inom äldreomsorgen och resiliens, så påvisar undersökningen att det inte fanns någon signifikant korrelation. De starkaste personlighetsdragen för att predicera en hög grad av individuell resiliens hos chefer inom den kommunala äldreomsorgen var samvetsgrannhet och neuroticism. Antalet år som chef inom äldreomsorgen och dess påverkan på resiliens överensstämde inte med tidigare studier, där antalet år som chef borde ha ökat den individuella graden av resiliens. Kunskapen om personlighet och erfarenhets samband med resiliens kan potentiellt bidra till att öka resiliens inom den kommunala äldreomsorgen. / The term resilience is defined as the ability to mentally and emotionally cope from stressful events. Research has shown that there is a correlation between some of the personality traits in the five-factor model, and the individual level of resilience. The purpose of this study was to examine this relationship in nursing management, an occupation which involves heavy workloads in an already stressful sector. This study also examined the relationship between time spent as an eldercare manager and the individual level of resilience. A survey was conducted with participants who are in managerial positions in the municipal eldercare (n=58, Mage=48,77, SD=9,54). The data were analyzed using two multiple regressionanalyses, and the correlation between the factors was analyzed with the use of Pearson’s correlation coefficient. After Bonferroni-correction the only significant factors were conscientiousness and neuroticism. The result corresponds with current research, which proposes that conscientiousness has a significant positive correlation, and neuroticism has a significant negative correlation with resilience. Regarding the relationship between time spent as an eldercare manager and resilience, the results showed that there was no significant correlation. The traits conscientiousness and neuroticism were the strongest to predict a higher level of individual resilience amongst municipal eldercare managers. Time spent as an eldercare manager and its impact on resilience did not correspond with previous studies, were time spent as an eldercare manager should raise the individual level of resilience. Knowledge of the relationship between personality, experience and resilience might contribute to increased resilience in municipal eldercare.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-98673 |
Date | January 2023 |
Creators | Pagling, Alexander |
Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds