This thesis deals with encounters between persons living with dementia and care managers. Dementia often results in progressive care needs that must be met by different social care services. The person’s care needs are assessed in an assessment meeting where the person and their relatives meet with a care manager to negotiate needs and social care services. The assessment is conducted through one or several conversations where the person with dementia meets the care manager; relatives are often present in the meetings. Dementia is a syndrome that involves a cognitive decline and a decreased ability to communicate and interact with others. It may therefore be difficult for a person with dementia to take part in discussions about their care needs and social care services. 15 audio recorded meetings have been studied to explore and understand how persons with dementia use their remaining communicative, cognitive and linguistic resources to invoke, negotiate, and use their rights as citizens in the institutional context where their care needs are assessed. The analysis concerns the organization of talk as a joint activity; the production of social actors in talk-in-interaction; the relation to institutional features of discourse. This dissertation concludes that the practice of citizenship is situation based and varies depending on the participants present. Care managers can facilitate for persons with dementia to overcome communication problems by using different discursive strategies and to make it possible for them to participate or at least be included in the negotiation. Persons with dementia are positioned as less competent than other persons participating in the assessment meeting. This might have an impact on the participation of people with dementia in negotiations regarding their future care. Furthermore, stories told in assessment meetings often position the person as dependent on others, which could undermine the identity and sense of self of the person with dementia. / Den här avhandlingen berör möten mellan personer med demenssjukdom och biståndshandläggare. Demenssjukdomar medför ofta komplexa omsorgsbehov, vilka kan mötas med hjälp av olika stödinsatser. Personens omsorgsbehov bedöms i ett biståndshandläggningssamtal där personen och dennes anhöriga träffar en biståndshandläggare för att förhandla dennes behov och eventuella insatser. Konversation är centralt i dessa möten. Demenssjukdomar medför kognitiva nedsättningar och nedsatt förmåga att kommunicera och interagera med andra. Det kan därför vara svårt för personer med demenssjukdom att deltaga i diskussioner om behov och insatser. 15 ljudinspelade samtal har studerats för att förstå hur personer med demens använder sina kvarvarande kommunikativa, kognitiva och språkliga resurser för att åberopa, förhandla och använda sina rättigheter som medborgare i den institutionella kontext där deras omsorgsbehov bedöms. I samtalet medverkar personen med demens, handläggaren samt ofta någon familjemedlem. Analysen fokuserar på organiseringen av samtal som en gemensam aktivitet; hur sociala aktörer skapas i samtal; hur det institutionella samtalets särdrag påverkar konversationen. Sammanfattningsvis visar denna avhandling på att hur medborgarskap praktiseras är situationsbaserat och varierar beroende på vilka som deltar i mötet. Biståndshandläggare kan underlätta för personer med demenssjukdom att övervinna kommunikativa problem genom att använda olika samtalsstrategier och göra det möjlig för dem att delta eller att åtminstone inkluderas i förhandlingen angående olika stödinsatser. Personer med demenssjukdom positioneras ofta som mindre kompetenta än andra personer som deltar i behovsbedömningssamtal, vilket kan medföra konsekvenser på personens delaktighet i planerandet av framtida insatser. Berättelser i dessa samtal positionerar ofta personen med demenssjukdom som beroende av andra, vilket kan underminera deras identitet och uppfattning av sig själva.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-127392 |
Date | January 2016 |
Creators | Österholm, Johannes H |
Publisher | Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | English |
Detected Language | Swedish |
Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 684 |
Page generated in 0.0027 seconds