Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna upplever elevernas hälsa i dag i relation till mängden lektioner i idrott och hälsa i skolan. Frågorna som har besvarats är följande: Vad anser lärarna vara det viktigaste syftet med idrott och hälsa? Hur mycket idrott har eleverna under en termin och hur ser fördelningen mellan momenten ut? Räcker idrottslektionerna till för att läraren ska uppnå det hen vill med ämnet idrott och hälsa? Metod: Studien är gjord med en kvalitativ intervju som metod där 4 verksamma grundskolelärare blivit intervjuade som alla har jobbat mer än 5 år. Frågorna till intervjun var i förväg bestämda och har gett lärarna möjlighet att uttrycka sig fritt inom ämnet för att jag ska få ta del av deras individuella åsikt. Den teoretiska utgångspunkten i studien har utgått från läroplansteori och ramfaktorteori då fokus är på lärarnas åsikter och tankar om skolan. Resultat: Lärarna vill att eleverna ska ta med sig en rörelseglädje och kunskap om fysisk aktivitet ifrån idrotten i skolan. Det finns däremot faktorer som gör att lärarna inte kan uppnå vad de vill med ämnet idrott och hälsa vilket även påverkar elevernas syn på ämnet. De upplever att bland annat idrottsämnet inte prioriteras och tas på allvar och de alla skulle tycka att det vore bra i fall idrotten ökade i skolan då hälsan bland eleverna inte upplevs ha blivit bättre med åren. Det har ökat bland antal elever som har blivit mindre fysiskt aktiva vilket lärarna anser att skolan har extra mycket ansvar för. Slutsats: Min slutsats är att lärarna inte hinner uppnå det de vill med idrott och hälsa. Många vill se mer fysisk aktivitet men bland annat teorimomentet hindrar dem. Detta beror bland annat på vissa skolors organisation kring idrotten då det inte gynnar idrottsämnet. Lärarna vill ha mer tid men det finns flera faktorer som gör att bland annat teorimomentet i idrott och hälsa inte blir så effektivt. Lärarna vill att teorin ska vara en del av idrotten men de vill samtidigt inte att det ska ta för mycket tid av rörelsemomentet för eleverna behöver den fysiska aktiviteten. Personligen tycker jag idrotten i skolan ska få mer prioritet då till och med WHO varnar för övervikt i världen. Skolan är den institution som når ut till flest personer och därför har skolan ett stort ansvar för att informera och hjälpa till att förebygga ohälsa. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-3387 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Rönnberg, Tina |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2014:21 |
Page generated in 0.0021 seconds