Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna upplever elevernas hälsa i dag i relation till mängden lektioner i idrott och hälsa i skolan. Frågorna som har besvarats är följande: Vad anser lärarna vara det viktigaste syftet med idrott och hälsa? Hur mycket idrott har eleverna under en termin och hur ser fördelningen mellan momenten ut? Räcker idrottslektionerna till för att läraren ska uppnå det hen vill med ämnet idrott och hälsa? Metod: Studien är gjord med en kvalitativ intervju som metod där 4 verksamma grundskolelärare blivit intervjuade som alla har jobbat mer än 5 år. Frågorna till intervjun var i förväg bestämda och har gett lärarna möjlighet att uttrycka sig fritt inom ämnet för att jag ska få ta del av deras individuella åsikt. Den teoretiska utgångspunkten i studien har utgått från läroplansteori och ramfaktorteori då fokus är på lärarnas åsikter och tankar om skolan. Resultat: Lärarna vill att eleverna ska ta med sig en rörelseglädje och kunskap om fysisk aktivitet ifrån idrotten i skolan. Det finns däremot faktorer som gör att lärarna inte kan uppnå vad de vill med ämnet idrott och hälsa vilket även påverkar elevernas syn på ämnet. De upplever att bland annat idrottsämnet inte prioriteras och tas på allvar och de alla skulle tycka att det vore bra i fall idrotten ökade i skolan då hälsan bland eleverna inte upplevs ha blivit bättre med åren. Det har ökat bland antal elever som har blivit mindre fysiskt aktiva vilket lärarna anser att skolan har extra mycket ansvar för. Slutsats: Min slutsats är att lärarna inte hinner uppnå det de vill med idrott och hälsa. Många vill se mer fysisk aktivitet men bland annat teorimomentet hindrar dem. Detta beror bland annat på vissa skolors organisation kring idrotten då det inte gynnar idrottsämnet. Lärarna vill ha mer tid men det finns flera faktorer som gör att bland annat teorimomentet i idrott och hälsa inte blir så effektivt. Lärarna vill att teorin ska vara en del av idrotten men de vill samtidigt inte att det ska ta för mycket tid av rörelsemomentet för eleverna behöver den fysiska aktiviteten. Personligen tycker jag idrotten i skolan ska få mer prioritet då till och med WHO varnar för övervikt i världen. Skolan är den institution som når ut till flest personer och därför har skolan ett stort ansvar för att informera och hjälpa till att förebygga ohälsa. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med ämnet hälsa samt hur hälsomålen uppfylls. Frågeställningar Hur lyder idrott och hälsolärarens egna definition av hälsa? Hur arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa med att uppfylla hälsomålen som finns uppsatta? Hur bedömer lärare i ämnet idrott och hälsa inom området hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vad anser lärare i ämnet idrott och hälsa vara optimal didaktik i ämnet idrott och hälsa? Metod Fyra verksamma lärare intervjuades. Två undervisar i Stockholms innerstad och två undervisar i två närförorter till Stockholm. Resultat Samtliga lärare definierar hälsa som en känsla av välbefinnande inom det biologiska samt i det holistiska området. De fyra intervjuade lärarna arbetar med ämnet på ett sätt som sträcker sig utanför den traditionella undervisningen och bedömer elever i idrott och hälsa genom diskussioner, teoretiska och praktiska prov, men även utefter magkänsla. Slutsats De intervjuade lärarna anser att de behöver en tydlig hälsodefinition för att kunna undervisa i ämnet hälsa men även för att kunna bedöma eleven i ämnet. Ämnet hälsa i idrott och hälsa behöver få mer utrymme i form av tid för att kunna matcha samhällets krav på skolan samt att lärare i idrott och hälsa får en tydlig didaktik samt bedömningsstöd inom ämnet så att eleverna kan nå de mål som krävs. / Abstract Aim and question The study aims to examine how physical education (PE) teachers teach health in school and how they assess health. What is the physical education and health teachers own definition of health? How does the teacher in physical education work to meet health targets? How does the physical educator judge health in the subject physical education? What do teachers in physical education thin is the optimal didactics of physical education? Method Four active PE teachers were interviewed. Two who taught in the inner city and two who taught in two suburbs of Stockholm. Results All teachers define health as a feeling of well-being in the biological and in the holistic field. The four interviewed teachers worked with physical education in ways that was beyond the traditional teaching and assessed the topic through discussion, theoretical and practical examinations, but also with their gut feeling. Conclusions The interviewed teachers believe that they need a clear definition of health to be able to teach the subject health but also to assess the pupil in the subject. The subject health in physical education need to have more space in the form of time to match the demands the school have from society, however, it requires a clearer didactics of the subject and an assessment support so that students can achieve the required goals.