Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning. Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna. En slutsats som kan dras av undersökningen är att om ett extra år ska ske, så bör en väl genomtänkt och riktad pedagogisk plan göras för elevens skolarbete inför året. Vidare framkommer att behov finns avvidare forskning inom ämnet.Merparten av den internationella forskningen visar att den långsiktiga effekten av ett extra år inte är gynnsam för eleverna och i Sverige anser vår skolminister att det borde tillämpas i större utsträckning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-71447 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Ståhl, Liselotte |
| Publisher | Linköpings universitet, Avdelningen för pedagogik och didaktik i utbildning och skola (PeDiUS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds