För att kunna registrera ett EU-varumärke krävs att det inte föreligger några absoluta eller relativa registreringshinder. Ett av de absoluta registreringshindren, art. 7.1 e) iii) VMF, stadgar ett förbud om att registrera kännetecken som endast består av ”[...] en varas form eller en annan egenskap som ger varan ett betydande värde”. Bestämmelsen har varit föremål för omfattande diskussion eftersom regeln medför väsentliga tolkningssvårigheter. I uppsatsen utreds hur omfattningen av art. 7.1 e) iii) VMF ska tolkas. Ett mål som belyser svårigheterna med nyss nämnda bestämmelse är Svenskt Tenn-målet, där frågan är om MANHATTAN ska anses omfattas av art. 7.1 e) iii) ÄVMF eftersom det är ett tvådimensionellt varumärke som är en tvådimensionell återgivning av en tvådimensionell vara. Vidare undersöks även det överlappande skydd som kan uppstå mellan upphovsrätt och varumärkesrätt, som art. 7.1 e) iii) VMF syftar att förhindra. Av uppsatsen framgår att begreppen i art. 7.1 e) iii) VMF måste tolkas var för sig. Utformningen av bestämmelsen medför således att ”en varas form” ska tolkas som fristående från en ”annan egenskap”, vilket gör att endast tredimensionella varor ska omfattas av begreppet ”form”. Lokutionen ”annan egenskap” syftar istället till att fånga upp sådana kännetecken som inte omfattas av form. Det som blir avgörande i bestämmelsen är emellertid begreppet ”betydande värde”, vilket kan utgöra olika faktorer såsom pris, renommé och omsättningskretsens uppfattning av varan. Vid en sammanvägd bedömning bör MANHATTAN omfattas av art. 7.1 e) iii) VMF mot bakgrund av bestämmelsens ordalydelse och syfte. I uppsatsen framgår även att det överlappande skyddet mellan upphovsrätt och varumärkesrätt inte torde vara önskvärt. Upphovsrätt och varumärkesrätt har skilda skyddsintressen och inne- håller olika bestämmelser, varför en överlappning medför ett för vittomfattande skydd som inte kan ha varit önskvärt av lagstiftaren. Visserligen borde en överlappning vara önskvärd från rättsinnehavarens perspektiv. Den sammanvägda bedömningen mellan lagstiftarens, rätts- innehavarens och allmänintressets intressen medför dock att överlappningen inte kan anses vara önskvärd. / In order to be able to register an EU trade mark, there must be no absolute or relative grounds for refusal. One of the absolute grounds for refusal, art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation, prohibits registration of signs which consist exclusively of “[...] the shape, or another characteristic, which gives substantial value to the goods”. The provision has been subject of extensive discussion because the rule brings significant interpretation difficulties. Therefore, the essay investigates how the scope of art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation shall be interpreted. A case that highlights the difficulties with the aforemen- tioned provision is Svenskt Tenn-målet. The question in this case is whether MANHATTAN should be covered by art. 7.1 e) iii) of the Community trade mark regulation since it is a two-dimensional trademark which is a reproduction of a two-dimensional product. Furthermore, the overlapping protection that may arise between copyright and trademark law, as art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation aims to prevent, is also being investigated. It appears from the essay that the concepts in art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation must be interpreted separately. The formulation of the regulation also means that “the shape” must be interpreted as being separate from “another characteristic”, which means that only three-dimensional goods shall be covered by the term “form”. Instead, the “another characteristic” aims to capture such signs that are not covered by “form”. However, what is decisive in the regulation is the term “substantial value”, which may include different factors, such as price, reputation and the consumer’s perception of the product. The judgement is that MANHATTAN should be covered by art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation in the light of the wording and purpose of the regulation. The essay also states that the overlapping protection between copyright and trademark law is not desirable. The copyright and trademark law have differing protection interests and contains various provisions. Therefore, an overlapping protection entails a too extensive protection, which may not have been desirable by the legislator. Certainly, an overlap is to be desirable from the right holder’s perspective. However, the judgement between the legislator, the right holder’s and the public interest’s perspective means that the overlap cannot be consid- ered desirable.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-157325 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Matson, Frost Anna |
| Publisher | Linköpings universitet, Affärsrätt, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds