I många kommuner finns språkklasser. För att bli mottagen till språkklass krävs någon diagnos inom språkstörning. Aktuell forskning gör gällande att språkstörning sällan är en isolerad funktionsnedsättning. Barnets svårigheter kan förklaras utifrån att språkstörning är den mest framträdande funktionsnedsättningen vid en given tidpunkt eller att språkstörningen är en markör på andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar främst i skolålder. Syftet med studien är att få kännedom om beslutsfattares och pedagogers erfarenheter och uppfattningar om begreppet språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar samt hur detta påverkar kriterier och beslut som ligger till grund för mottagande till språkklass. Konkreta frågeställningar är: Hur definierar förvaltningschefer, rektorer och pedagoger begreppet språkstörning? Vilka kriterier finns för språkklass och hur avgränsas och definieras de? Vilka erfarenheter och kunskap finns om språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar? Undersökningen genomfördes som kvalitativ forskningsintervju med nio intervjudeltagare på organisations-, grupp- och individnivå i tre kommuner. Utgångspunkten är en fenomenologisk ansats som ger möjlighet att undersöka och beskriva intervjudeltagarnas erfarenheter och uppfattningar inom ämnet. Resultatet visar att språkstörning uppfattas som ett komplext begrepp och att det finns stora skillnader i hur intervjudeltagarna definierar begreppet språkstörning och vilka termer som används. Det framkommer att språkstörning kan förändras över tid och att andra symptom kan framträda tydligare. I beskrivningarna antas språkstörning ha en särställning till andra diagnoser för att den är kombinerad på så många olika sätt och att den har så många olika grader. Detta medför svårighet att avgränsa och gradera språkstörning i kriterier till språkklasser. Kriterier för mottagande till språkklass ser olika ut i kommunerna. Det framkommer vidare att logopeder har ett stort ansvar vid organisation av språkklasserna till exempel när det gäller att upprätta kriterier och vara med vid beslut om mottagande. Diagnos språkstörning, utrett av logoped, ska enligt intervjudeltagarna alltid ligga som grund inför ett beslut om mottagande. Det visar sig också att föräldrar har en viktig roll men har olika förutsättningar att driva sitt barns sak vid ansökan till språkklass. I resultatet framgår att majoriteten  av barn med språkstörning i skolålder har andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och att det är svårt att förstå vad som är beroende av vad. Många barn med språkstörning har en långsam inlärningstakt och den kommunikativa förmågan är nedsatt. Ofta har eleverna pragmatiska svårigheter som sannolikt kan relateras till såväl språkliga problem som till andra kognitiva problem, exempelvis brister i uppmärksamhet och arbetsminne. Intervjudeltagarna poängterar att språkstörning är en funktionsnedsättning som ofta får sociala och emotionella konsekvenser. De flesta intervjudeltagarna är överens om att ett barn med språkstörning och andra överlappande funktionsnedsättningar skulle kunna tillhöra en språkklass. Samtidigt finns en vilja att kunna avgränsa och vara tydlig med att det ska vara barn med primär språkstörning som går i språkklass. Resultatet visar en saknad av ett gemensamt synsätt i kommunerna kring organisation, rutiner, underlag vid beslut, upprättande av kriterier och arbetssätt i språkklasser. Med detta visar resultatet vikten av att ha ett tvärvetenskapligt synsätt på barn med språkstörning. Olika professioner behöver "bygga broar" och uppföljningar i utredningsteam bör ske under tidig skiolålder.

För att kunna registrera ett EU-varumärke krävs att det inte föreligger några absoluta eller relativa registreringshinder. Ett av de absoluta registreringshindren, art. 7.1 e) iii) VMF, stadgar ett förbud om att registrera kännetecken som endast består av ”[...] en varas form eller en annan egenskap som ger varan ett betydande värde”. Bestämmelsen har varit föremål för omfattande diskussion eftersom regeln medför väsentliga tolkningssvårigheter. I uppsatsen utreds hur omfattningen av art. 7.1 e) iii) VMF ska tolkas. Ett mål som belyser svårigheterna med nyss nämnda bestämmelse är Svenskt Tenn-målet, där frågan är om MANHATTAN ska anses omfattas av art. 7.1 e) iii) ÄVMF eftersom det är ett tvådimensionellt varumärke som är en tvådimensionell återgivning av en tvådimensionell vara. Vidare undersöks även det överlappande skydd som kan uppstå mellan upphovsrätt och varumärkesrätt, som art. 7.1 e) iii) VMF syftar att förhindra. Av uppsatsen framgår att begreppen i art. 7.1 e) iii) VMF måste tolkas var för sig. Utformningen av bestämmelsen medför således att ”en varas form” ska tolkas som fristående från en ”annan egenskap”, vilket gör att endast tredimensionella varor ska omfattas av begreppet ”form”. Lokutionen ”annan egenskap” syftar istället till att fånga upp sådana kännetecken som inte omfattas av form. Det som blir avgörande i bestämmelsen är emellertid begreppet ”betydande värde”, vilket kan utgöra olika faktorer såsom pris, renommé och omsättningskretsens uppfattning av varan. Vid en sammanvägd bedömning bör MANHATTAN omfattas av art. 7.1 e) iii) VMF mot bakgrund av bestämmelsens ordalydelse och syfte. I uppsatsen framgår även att det överlappande skyddet mellan upphovsrätt och varumärkesrätt inte torde vara önskvärt. Upphovsrätt och varumärkesrätt har skilda skyddsintressen och inne- håller olika bestämmelser, varför en överlappning medför ett för vittomfattande skydd som inte kan ha varit önskvärt av lagstiftaren. Visserligen borde en överlappning vara önskvärd från rättsinnehavarens perspektiv. Den sammanvägda bedömningen mellan lagstiftarens, rätts- innehavarens och allmänintressets intressen medför dock att överlappningen inte kan anses vara önskvärd. / In order to be able to register an EU trade mark, there must be no absolute or relative grounds for refusal. One of the absolute grounds for refusal, art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation, prohibits registration of signs which consist exclusively of “[...] the shape, or another characteristic, which gives substantial value to the goods”. The provision has been subject of extensive discussion because the rule brings significant interpretation difficulties. Therefore, the essay investigates how the scope of art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation shall be interpreted. A case that highlights the difficulties with the aforemen- tioned provision is Svenskt Tenn-målet. The question in this case is whether MANHATTAN should be covered by art. 7.1 e) iii) of the Community trade mark regulation since it is a two-dimensional trademark which is a reproduction of a two-dimensional product. Furthermore, the overlapping protection that may arise between copyright and trademark law, as art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation aims to prevent, is also being investigated. It appears from the essay that the concepts in art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation must be interpreted separately. The formulation of the regulation also means that “the shape” must be interpreted as being separate from “another characteristic”, which means that only three-dimensional goods shall be covered by the term “form”. Instead, the “another characteristic” aims to capture such signs that are not covered by “form”. However, what is decisive in the regulation is the term “substantial value”, which may include different factors, such as price, reputation and the consumer’s perception of the product. The judgement is that MANHATTAN should be covered by art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation in the light of the wording and purpose of the regulation. The essay also states that the overlapping protection between copyright and trademark law is not desirable. The copyright and trademark law have differing protection interests and contains various provisions. Therefore, an overlapping protection entails a too extensive protection, which may not have been desirable by the legislator. Certainly, an overlap is to be desirable from the right holder’s perspective. However, the judgement between the legislator, the right holder’s and the public interest’s perspective means that the overlap cannot be consid- ered desirable.

Wireless devices search for access points when they want to connect to a network. A devicechooses an access point based on the received signal strength between the device and theaccess point. That method is good for staying connected in a local area network but it doesnot always offer the best performance, which can result in a slower connection. This is thestandard method of connection for wireless clients, which will be referred to as the standardprotocol. Larger networks commonly have a lot of access points in an area, which increasesthe coverage area and makes loss of signal a rare occurrence. Overlapping coverage zonesare also common, offering multiple choices for a client. The company Inteno wanted an alternativeconnection method for their gateways. The new method that was developed wouldforce the client to connect to an access point depending on the bitrate to the master, as wellas the received signal strength. These factors are affected by many different parameters.These parameters were noise, signal strength, link-rate, bandwidth usage and connectiontype. A new metric had to be introduced to make the decision process easier by unifying theavailable parameters. The new metric that was introduced is called score. A score system wascreated based on these metrics. The best suited access point would be the one with the highestscore. The developed protocol chose the gateway with the highest bitrate available, while thestandard protocol would invariably pick the closest gateway regardless. The developed protocolcould have been integrated to the standard protocol to gain the benefits of both. Thiscould not be accomplished since the information was not easily accessible on Inteno’s gatewaysand had to be neglected in this thesis. / Trådlösa enheter söker efter accesspunkt när de vill ansluta till ett nätverk. En enhet väljer enaccesspunkt beroende på den mottagna signalstyrkan mellan enheten och accesspunkten.Denna metod medför en stabil uppkoppling i ett lokalt nätverk, men medför inte alltid bästamöjliga prestanda, vilket kan resultera i en långsammare anslutning till Internet. Detta ärstandard uppkopplings metod för trådlösa klienter, vilket kommer refereras som standardprotokollen. Större nätverk har vanligtvis en mängd olika accesspunkter i ett område, vilketgör att signalstyrkan sällan förloras. Överlappande täckningsområden är också vanliga ochger en klient flera alternativa accesspunkter att välja mellan. Företaget Inteno ville tacklaproblemet genom att skapa en ny anslutningsmetod för deras nätverksnoder. Den nya metodenskulle tvinga klienter att ansluta sig till en accesspunkt beroende på bithastigheten mothuvudnoden, så väl som den mottagna signalstyrkan. Faktorerna påverkas av många olikaparametrar. Parametrarna var, brus, signalstyrka, länkhastighet, dataanvändning och anslutningstyp.Ett nytt mått behövde införas för att göra beslutsprocessen enklare, genom att förenade tillgängliga parametrarna. Det nya måttet som infördes var poäng. Ett poängsystemskapades och baserades på de önskade värdena. Den accesspunkten med högst poäng erbjödden bästa uppkopplingen till huvudnoden. Det utvecklade protokollet valde nätverksnodenmed den högsta överföringshastighet som var tillgänglig, medan standardprotokollet alltidvalde den närmaste nätverksnoden utan hänsyn till andra faktorer. Den utvecklade protokolletkunde ha integrerats med standardprotokollet för att utnyttja fördelarna av bägge protokollen.Detta var inte möjligt eftersom informationen inte var lättåtkomlig på Intenos nätverksnoderoch fick försummas i avhandlingen.

The EU waste hierarchy includes energy recovery facilities where waste is used as fuel in combined heat- and powerplants. When waste is incinerated can the thermal energy be used in for example, district heating networks and or electricity generation. The purpose of the degree project is to make a pre-study of Heat Management's system solution HISS, optimization of steam soot blowing at Mälarenergi's waste boiler. Waste is a heterogeneous fuel that typically contains a variety of substances such as alkali, chlorine and heavy metals that often contribute to fouling on heat transfer surfaces. These coatings reduce the efficiency of heat transferring surfaces such as superheaters. Cleaning by soot blowing using steam is done at regular intervals to maintain efficiency. Superheater cleaning on the Block 6 is done by retractable rotating soot blowers equipped with a nozzle from where steam is sprayed out at pressure of 25 bar. The blowers are inserted one at a time in a sequence, which means that they wait for the previous blower before the next one can enter. Steam is taken from the main process, which leads to reduction in load on the turbine and causes wear during the sweeping process due to the high impact force. This can lead to erosive damage and thinning of the material on the tubes, thus shortening the lifespan of the superheaters. The optimisation adjusts the soot sequence so that full steam pressure is used only in one direction of travel of the lance, this allows an overlapping soot sequence to be used and thus halves the time required for sooting. Analysis of shorter sooting time and reduced steam consumption based on production data and case studies has led to the following results. The energy consumption of the auxiliary power is reduced by 14.25 MWh per sweeping sequence and 7 115.5 MWh annually. The turbine can produce 2.51 MWh more electricity per sweeping as the time it runs at reduced load is reduced, totalling 1 254.39 MWh in one year. 24.03 tonnes of steam are saved per sweeping and 12 003 tonnes in one year. Payback time for the optimisation is 1.01 years based on an average spot price from Mälarenergi's budgeting from last year. Considering current electricity prices could the payback time be further reduced. The conclusion from the pre-study is that the optimisation as the investment is economically viable and has other positive benefits such as: steadier steam flow and reduced pressure surges. Wear and tear on superheaters are reduced as they are only sprayed with high pressure once instead of twice per sweeping sequence. / I EU:s avfallshierarki ingår energiåtervinningsanläggningar där avfall används som bränsle i förbränningsanläggningar. Vid förbränning utav avfall så kan den utvunna termiska energin användas exempelvis i fjärrvärmenät och- eller generering utav el. Examensarbetets syfte är att göra en förstudie på Heat managements systemlösning HISS, optimering utav ångsotning på Block 6 som är Mälarenergis avfallspanna. Avfall är ett heterogent bränsle som typiskt innehåller en mängd olika ämnen som alkali, klor och tungmetaller som ofta bidrar till att beläggningar bildas på värmeöverförningsytor. Dessa beläggningar försämrar ytors värmeöverförningsverkningsgrad på till exempel överhettare. Rengöring i form av ångsotning görs i jämna intervall för att hålla verkningsgraden uppe. Sotning av överhettare på Block 6 skes av en utdragbar, roterande sotlans utrustad med en dysa där ånga sprutas ut med 25 bars tryck. Lansarna körs in en åt gången i en sekvens vilket innebär att dem väntar på föregående lans innan nästa kan köras. Ångan som används tas från huvudprocessen vilket medför reducerad last på turbinen och dessutom uppstår slitage vid sotningen ty den höga anslagskraften. Detta kan leda till erosiva skador och förtunning utav godset på tuberna och således förkortas livslängden på överhettarna. Optimeringen justerar sot sekvensen så att fullt ångtryck används bara i ena färdriktningen av lansen, detta möjliggör att en överlappande sotsekvens kan användas och på så vis halveras tidsåtgången för sotningen. Analysen utav kortare sottidsåtgång samt minskad ångförbrukning baserat på produktionsdata hämtad från styrsystemet 800xA samt fallstudier har mynnat ut i följande resultat. Hjälpkraftens energianvändning minskas med 14,25 MWh per sotningssekvens och årligen 7 115,5 MWh. Turbinen kan producera 2,51 MWh mer el vid varje sotning då tiden som den körs med reducerad last blir kortare, totalt på ett år blir det 1 254,39 MWh. Vid varje sotning sparas 24,03 ton ånga och på ett år 12 003 ton. Återbetalningstiden för optimeringen blir 1,01 år baserat på ett medelspotpris från Mälarenergis budgetering från förra året. Med hänsyn till dagens elpriser förkortas återbetalningstiden ytterligare.   Förstudien rekommenderar optimeringen då dels är investeringen lönsam rent ekonomiskt, dels medför den andra positiva fördelar. Optimeringen med överlappande sotning skapar ett jämnare ångflöde, det reducerar tryckstötar som är skadliga. Slitage på överhettartuber minskas då dem bara besprutas med högt tryck en gång i stället för två gånger per sotningssekvens. Behovsstyrd sotning skulle kunna implementeras upp till 3 gånger per dygn utan att det skulle kosta mer mot dagsläget där man stora 1,5 gånger per dygn.

Sverige rör sig mot ett kontantlöst samhälle i en takt som uppmärksammas internationellt. Det svenska betalningsväsendet kan komma att genomgå omfattande strukturella förändringar inom snar framtid. En av dessa förändringar kan antas vara införandet av den digitala centralbanksvalutan (CBDC) e-kronan. Då språnget mot det kontantlösa samhället börjat uttrycka sig i resten av världen är olika länders centralbanker mitt uppe i att reda ut de makroekonomiska effekter som en CBDC medför. Då e-kronan är ett nytt fenomen existerar det inte någon omfattande empirisk forskning, utan förhållandesättet är fortfarande teoretiskt. Vi undersöker därför de makroekonomiska effekter som kan tänkas uppstå vid införandet av en räntebärande e-krona från kort till lång sikt, samt diskuterar möjligheten för att använda e-kronan som ett penningpolitiskt styrmedel. Vi finner utifrån en modifiering av IS-MP-PC-modellen att en räntebärande e-krona som sätts i enlighet med inflationsmålet har liknande makroekonomiska effekter som styrräntan har idag. Vidare utvidgar vi en överlappande generationsmodell och visar på en undanträngning av reala tillgångar på lång sikt vid höga räntenivåer på e-kronan relativt till räntan på reala tillgångar i ett intergenerationellt sammanhang. / Sweden is moving towards a cashless society at an internationally recognized pace. The Swedish payment system may undergo extensive structural changes in the near future. One of these changes is assumed to be the introduction of the digital central bank currency (CBDC) e-krona. As the leap towards a cashless society has begun to manifest itself in the rest of the world, various countries' central banks are in the midst of figuring out the macroeconomic effects that a CBDC brings. As the e-krona is a new phenomenon, there is no extensive empirical research and the approach is still theoretical. We therefore investigate the macroeconomic effects that may arise from the introduction of an interest-bearing e-krona from the short to the long term and discuss the possibility of using the e-krona as a monetary policy instrument. By modifying the IS-MP-PC-model we find that an interest-bearing e-krona set in accordance with the inflation target has similar macroeconomic effects as the policy rate today. Furthermore, we extend an overlapping generations model and show a crowding out effect of real assets in the long run when the interest rate on the e-krona is high relative to the interest rate on real assets in an intergenerational context.