I en storstadsregion som Stockholm där både befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten är hög blir det tydligt att staden och tätorten är det som i första hand presenteras som utvecklingsbar. Staden ses som det främsta föremålet för samhällsplanering. I dagens Sverige blir landsbygden ofta marginaliserad och placerad i periferin och det finns stora spänningar mellan stad och landsbygd. I media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket kan påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut och stadskärnan ses många gånger som en lösning på olika problem, särskilt ekologiska och ses som en stor del i en positiv ekonomisk utveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring platsidentitetens roll i översiktsplanen samt problematisera hur landsbygden som plats presenteras i översiktsplanen. Genom de kvalitativa metoderna kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer ämnar detta arbete vara ett bidrag i diskussionen kring staden som norm. Problematiken kommer konkretiseras genom en fallstudie av kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro som genom sitt geografiska läge i Stockholms län utgör intressanta studieobjekt. Platsen är mycket mer än bara en position på en karta. Den är sammanflätad med känslor, aktiviteter, minnen och fysiska kvaliteter. Det är dessa tillsammans med människors relationer till varandra, andra platser och andra identiteter som definierar platsidentiteten för just en plats. Översiktsplanen är många gånger det enda dokument som täcker landsbygden vilket gör det extra viktigt i relation till landsbygdens plats i planeringen. Det har blivit allt mer populärt för kommuner att använda sig av platsmarknadsföring vilket beror på att den globala konkurrensen om nya invånare och investeringar ökar. Användningen av platsidentitet och platsmarknadsföring kritiseras ofta för att vara odemokratiska då de riskerar att osynliggöra platser och människor som inte passar in i den ”attraktiva” bilden av kommunen. Det blir för kommunen en balansakt att kommunicera en gemensam bild av kommunen. Platsidentiteten i översiktsplanerna framträder först och främst genom aspekter som kommunerna lyfter fram som attraktiva. Dessa är ofta kopplade till fysiska kvaliteter som inte ses som föränderliga. Platsidentitet är svår att definiera och det är bara en bråkdel av den som syns i översiktsplanerna då identitet enligt forskarna till största del skapas utifrån sociala relationer. Platsidentitetens roll är att på något sätt marknadsföra och visa upp en positiv bild av kommunen. Att studera platsidentitet är otroligt komplext då identitet är något som är individuellt och skiljer sig från människa till människa. Landsbygden beskrivs som en plats som ska bevaras för andra att njuta av. / In a city region like Stockholm were the population growth and the economic growth is high is it clear that the city is seen as the one place for development. The city is seen as the primary object of urban and regional development. Today in Sweden, rural areas are often marginalized and located in the periphery and there are tensions between the city and the countryside. In the media, an increasingly stronger urban perspective is visible, which can affect priorities in major decisions. While the city centre is often seen as a solution to various problems, especially ecological and is seen as a major part of a positive economic development. The aim of this thesis is to contribute knowledge about the role of place identity in the comprehensive plan and to problematize how rural areas are presented in the comprehensive plan. Using the qualitative methods qualitative content analysis, literature study and semi-structured interviews, this work intends to be a contribution in the discussion around the city as the major focus in planning. A case study of the municipalities of Norrtälje and Upplands-Bro will be used to show the problematics using place identity and place marketing in comprehensive planning. Place is so much more than just a position on a map. It is intertwined with emotions, activities, memories and physical qualities. These together with people’s relationships with each other, other places and other identities that define the place identity of that place. The comprehensive plan is often the only document that affect the countryside. Which increase the importance to study this plan in relation to rural areas. It has become more and more popular for municipalities to use place marketing. The use of place identity and place marketing is often criticized for being undemocratic, as they increase the risk the risk of places and people feel like they don’t belong in the picture that the municipality presents. For the municipality, it becomes a becomes a case of balancing the place identity that they choose to present. The place identity in the comprehensive plan emerges mainly through aspects that are considered attractive by the municipality. These are often linked to physical qualities that are not considered to change. Place identity is difficult to define, and it is only a fraction of it that is shown in the comprehensive plan because identity is largely based of social relations. The role of place identity is to market and display a positive image of the municipality in some way. Studying place identity is incredibly complex as identity is something that is individual and differs from human to human. A document like the comprehensive plan are only able to capture a fraction of what constitutes the entire municipality. The countryside is described mainly as a place to be preserved and for others to enjoy
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-253653 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Wiström, Anna |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 19448 |
Page generated in 0.0025 seconds