I takt med att jordens klimat förändras ökar risken för översvämning, ras, skred ocherosion. Syftet med denna rapport är att undersöka hur Sveriges mediankommuner medavseende på befolkningsmängd arbetar med klimatanpassning mot dessa risker. Studien består av en kvantitativ enkätundersökning som skickades till 20 % av Sverigeskommuner, samt kvalitativa djupintervjuer med 4 kommuner och en länsstyrelse. Enkätenvar uppdelad i fyra områden som syftade till att besvara frågeställningarna ochden utformades med inrådan från kunniga personer både inom undersökta områden ochenkätutformning. Djupintervjuerna följde en semi-strukturerad form som gav respondenternamöjlighet att svara relativt fritt. Enkätens svarsfrekvens låg på 64 % vilket motsvarar 37 kommuner. Resultatet av enkätundersökningenvisar att kunskapsstödet till kommunerna upplevs som relativt bramedan det ekonomiska stödet upplevs som mindre bra. I princip alla kommuner har områdensom riskerar att översvämmas medan drygt hälften av kommunerna har områdensom hotas av ras, skred och erosion. Kommunerna arbetar både med fysiska åtgärder ochstrategiska åtgärder i klimatanpassningssyfte. Vad gäller fysiska åtgärder har fler genomförtsför översvämning än för ras, skred och erosion. Under djupintervjuerna framkombland annat att klimatanpassning fortfarande upplevs som relativt nytt i kommunernaoch att det därför har fått lägre prioritet. Bristen på resurser, samordning och förankringinom kommunen är andra aspekter som framhävdes under intervjuerna. Slutsatsen är att kommunerna arbetar mer aktivt med översvämning än med ras, skredoch erosion. Det främsta arbetet sker strategiskt genom att implementera riskerna i planeroch program men fysiska klimatanpassningsåtgärder har också genomförts. Kommunernasbedömning av framtida utmaningar är relativt osäkra och för att förbättra arbetet medklimatanpassning efterfrågar de riktade ekonomiska resurser, fortsatt kunskapsstöd ochen samordnande funktion i arbetet med klimatanpassning. / As the earth’s climate changes, the risk of flooding, landslides, avalanges and erosionincreases. The purpose of this report is to investigate how Sweden’s median municipalitieswith regard to population work with climate adaptation against these risks. The study consists of a quantitative survey that was sent to 20 % of Sweden’s municipalities,as well as qualitative in-depth interviews with 4 municipalities and a countyadministrative board. The questionnaire was divided into four areas aimed at answeringthe questions at issue and it was designed with the advice of people with knowledgeabout both examined risks and survey design. The in-depth interviews followed a semistructuredform that gave the respondents the opportunity to respond relatively freely. The response rate to the survey was 64 %, which is equal to 37 municipalities. Theresults of the survey show that the knowledge support to the municipalities is perceivedas relatively good, while the financial support is perceived as less good. In principle,all municipalities have areas that are at risk of flooding, while just a small majority ofthe municipalities have areas that are threatened by landslides, landslides and erosion.The municipalities work with both physical measures and strategic measures for climateadaptation purposes. In terms of physical measures, more have been implemented forflooding than for landslides, avalanges and erosion. During the in-depth interviews, itemerged, among other things, that climate adaptation is still perceived as relatively newin the municipalities and that it has therefore been given lower priority. The lack ofresources, coordination and anchoring within the municipality are other aspects thatwere emphasized during the interviews. The conclusions are that the municipalities work more actively with flooding than landslides,avalanges and erosion. The main work is done strategically by implementing therisks in plans and programs, but physical climate change adaptation measures have alsobeen implemented. The municipalities assessment of future climate challenges is relativelyuncertain and in order to improve the work with climate change adaptation they demandtargeted financial resources, continued knowledge support and a coordinating function inthe work with climate change adaptation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-453430 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Bergstrand, Malin |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | UPTEC W, 1401-5765 ; 21041 |
Page generated in 0.0024 seconds