Return to search

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT SMÄRTBEDÖMA PATIENTER MED DEMENSSJUKDOM

Bakgrund: I Sverige är ca 140 000 människor diagnostiserade meddemenssjukdom. Nuvarande smärtskattningsverktyg för personer meddemenssjukdom är begränsade. Visuell Analog Skala (VAS) och Numeric RatingScale (NRS) är de mest använda smärtskattningsverktygen inom vården, meningen av dem är anpassade för patienter med demenssjukdom. Smärtbedömninghos patienter med demenssjukdom är särskilt utmanande på grund av förlusten avkommunikationsförmåga och kognitiv svikt, vilket begränsar den subjektivarapporteringen av smärta.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera sjuksköterskors erfarenheter avatt smärtbedöma patienter med demenssjukdom.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes och baserades på 10vetenskapliga artiklar. Databassökningarna gjordes i två olika databaser ochresultatet analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre kategorier, smärtbedömning,kommunikationsproblem och samarbete. I kategorin smärtbedömning beskrevsolika metoder sjuksköterskor använder sig av för att smärtbedöma patienter meddemenssjukdom samt sjuksköterskors åsikter om nytillkomna verktyg som äranpassade för smärtbedömning av just patienter med demenssjukdom. I kategorinkommunikationsproblem framkom sjuksköterskors erfarenheter av att brister ikommunikationen försvårade smärtbedömningen av patienter meddemenssjukdom. I kategorin samarbete framkom sjuksköterskors erfarenhet av attsamarbete var en viktig faktor vid smärtbedömning av demenssjukdom.Konklusion: Resultatet från litteraturstudien tyder på att det är problematiskt försjuksköterskor att bedöma smärta hos patienter med demenssjukdom. Samtidigtfinns det verktyg som är anpassade för denna problematik och som enligtsjuksköterskor tycks fungera. Litteraturstudien visar även andra faktorer somspelar in för att kunna göra en korrekt smärtbedömning av patienter meddemenssjukdom. Dessa faktorer rör kommunikation och samarbete, både irelationen mellan sjuksköterskan och patienten men även i relationerna som rörhela vårdkedjan. / Background: In Sweden there are approximately 140 000 people diagnosed withthe disease dementia. Existing pain rating scales for people with dementia islimited. Visual Analog Scale (VAS) and Numeric Rating Scale (NRS) are themost frequently used pain rating scales within healthcare, but none is suitable forpatient with dementia. Pain assessment of patients with dementia is particularlychallenging due to the loss of the ability to communicate and cognitiveimpairment, which limits the subjective ability to report pain.Aim: The aim was to examine nurses’ experiences regarding pain assessment ofpatients with dementia.Method: A literature review based on 10 academic journals originating frominterviews with qualitative approach was conducted. The literature searches weredone in two different databases and the result was analysed with the help from acontent analysis.Results: The literature review resulted in three categories: pain assessment,communication issue and collaboration. In the category pain assessment, differentmethods that nurses use to assess pain in patients with dementia are describedalong with the nurses opinions regarding emerging tools adopted for painassessment of people with dementia. In the category communication issues, theexperiences of nurses surfaced of how shortcomings in communication makes theassessment of pain more difficult. In the category collaboration, nurses’experiences of collaboration emerged as a crucial part of pain assessment indementia.Conclusion: The literature review indicates that it is problematic for nurses toassess pain in patients with dementia. Concurrently there are tools that areadjusted for these issues and that, according to nurses, seem to work. Theliterature review also shows other factors that play a part in order to achieve anaccurate pain assessment of patients with dementia. These factors regardcommunication and collaboration, both in the relation between nurse and patient,but also in relation regarding the whole chain that is healthcare.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-24603
Date January 2018
CreatorsAndersson, Ida, Höjgård-Olsen, Tove
PublisherMalmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0017 seconds