Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att det finns en korrelation mellan föräldrars och barns oro under pre-anestesifasen. Forskning har också visat att ett oroligt barn ökar risken för komplikationer under pre-anestesifasen. Det saknas studier om föräldrars upplevelser och behov under pre-anestesifasen i tidigare forskning. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelser och omvårdnadsbehov under pre-anestesifasen. Metod: Studien är kvalitativ och grundar sig på 11 semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom 13 subkategorier som sedan grupperades i fyra kategorier vilka visade på föräldrarnas upplevelser och behov. Kategorierna delades in i: att känna sig trygg och kunna lita på personalen, barnet i fokus, känsla av hjälplöshet samt miljön i pre-anestesifasen. Resultatet visade på att föräldrarna betonade vikten av att deras barn blev sett och omhändertaget av personalen. Slutsats: Anestesipersonalen har inverkan på föräldrarnas välbefinnande under pre-anestesifasen. Om personalen uppmärksammar föräldrarnas fysiska, psykosociala och relationella behov kan en personcentrerad vård ges till föräldern. Föräldrarna tyckte att det var viktigt att de fick närvara och vara nära sitt barn under pre-anestesifasen och att personalen uppmärksammar både barnet och föräldern. Om barnet fick en personcentrerad vård upplevde föräldrarna att de fick sina behov tillgodosedda. / Background: Previous research has shown that there is a correlation between parents´ and children´s anxiety during the pre-anesthesia phase. Research has also shown that an anxious child increases the risk of complications during the pre-anesthesia phase. There are no studies on parents´ experiences and needs during the pre-anesthesia phase in previous research. Objective: The purpose of this study is to describe parents´ experiences and need of care during the pre-anesthesia phase. Method: The study is qualitative and is based on 11 semi structured interviews. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis revealed 13 sub categories that were grouped into four categories which showed the parents´ experiences and needs. The categories were divided into: feeling safe and being able to trust the staff, the child in focus, the feeling of helplessness and the environment in the pre-anesthesia phase. The results showed that the parents emphasized the importance of their child was seen and cared for by the staff. Conclusion: The anesthesia staff has an impact on the parent´s well-being during the pre-anesthesia phase. If the staff pay attention to the parents physical, psychosocial and relational needs, they can give person-centered care to the parent. The parents thought it was important that they were allowed to attend and be close to their child during the pre-anesthesia phase and that the staff paid attention to both the child and the parent. If the child received good person-centered care, the parents felt that their needs were met.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-476438 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Pilfrost, Olivia, Ahlberg, Viktor |
| Publisher | Uppsala universitet, Anestesiologi och intensivvård |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds