Studiens syfte var att beskriva hur barnets bästa kan konstrueras i förhållande till lämpligt föräldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod användes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare från sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrån ett rättsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori. Resultatet visade att lämpligt föräldraskap är en förutsättning för barnets bästa. Lämpligt föräldraskap preciseras som förälderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn. Det är inte beroende av materiella förutsättningar, utan det handlar huvudsakligen om det personliga, vilket kan definieras som att vara trygg i sig själv, ha reflektions- och inlevelseförmåga och kunna hantera kriser. En bra adoptivförälder ska även ha insikt i vad en adoption kan innebära. Lämpliga adoptivföräldrar har en stabil och varaktig relation till varandra och de omges av ett stabilt nätverk. Barnets bästa ska till stor del uppfyllas av föräldrarnas egenskaper, det vill säga det lämpliga föräldraskapet. Själva adoptionen måste vara till barnets bästa och därigenom uppfylla barnets behov. I en familj har barn behov av att få utvecklas i sin egen takt och få stöd om det behövs. I själva utredningen kan barnets bästa uppfyllas genom att utredaren har goda kunskaper om barn, utreder på ett grundligt sätt och känner ansvar för barnet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-7413 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Regnell, Angelica, von Schoultz, Martin |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0171 seconds