Alla barn i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning. Det innefattar även nyanlända elever, men skolan lyckas inte möta de nyanländas behov. Det framkommer bland annat att många av de nyanlända eleverna inte når kunskapskraven i matematiken, vilket till stor del visar sig bero på att eleverna inte inkluderas i den ordinarie undervisningen. Dessutom saknas det i skolorna resurser och kompetens för att utbilda elever med svenska som andraspråk. Det svenska språket, som spelar en central roll i den svenska skolan, är en förutsättning för lärande då undervisningen sker på svenska. För att de nyanlända eleverna ska kunna tillgodogöra sig ämneskunskaper innan de förvärvat språket behöver de istället få möjlighet att utveckla dem på sitt eget språk, och få utrymme för sitt språk och sin kultur. De nyanlända eleverna behöver inkluderas i den ordinarie undervisningen och dess sociala sammanhang, och få stöd utifrån kunskapsnivå, vilket också förutsätter att skolan kartlagt vilka kunskaper eleverna har med sig när de anländer. Flera utredningar som ska undersöka skolans behov är under utredning och Skolverket har också nyligen publicerat allmänna råd som syftar till att vägleda skolorna i vilka skyldigheter de behöver förhålla sig till i fråga om att ta emot nyanlända elever.Syftet med denna studie är att belysa matematiklärares erfarenheter av att ta emot och undervisa nyanlända elever i klassrummet för att förstå vilka aspekter som är betydelsefulla i mottagandet och undervisningen. Som metod har den kvalitativa metoden intervju använts , och har vidare tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv.Resultatet visar att det inkluderande arbetet med nyanlända elever i matematikklassrummet innebär i första hand ett socialt fokus, och inte ett lärandefokus. Även då lärarna uppger sig ha ett tillåtande dialogiskt klassrum så inverkar flera olika faktorer på att en kunskapsutveckling är svår att övervaka och genomföra. De svårigheter som framkommer i resultatet rör elevernas tidigare erfarenheter och förutsättningar som hindrar deras lärande. Vidare framkommer bristen på resurser, och en bristfällig samverkan mellan de insatser och resurser som finns som en ytterligare svårighet. Resultatet av detta blir att förutsättningen för att på ett bra sätt ta emot och undervisa nyanlända elever i klassrummet blir beroende av vilka förutsättningar som råkar finnas hos varje enskild lärare och deras elever i klassrummet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-10621 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Gardtman, Rebecka S. |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds