<p>Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med läs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i ämnet och många olika metoder att välja bland. Ett sekundärt syfte är att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.</p><p>Eftersom det finns många teorier och metoder i ämnet läs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssätt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestämd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller Språkbiten) samt Vi läser. De övriga tre blandar olika metoder. Enligt forskare finns det för- och nackdelar med båda varianterna. Om pedagogen jobbar enligt en metod kan det bli svårare att möta det enskilda barnets behov. Om pedagogen i stället blandar metoder ökar risken att någon eller några viktiga bitar i undervisningen missas och det kan resultera i läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Resultatet av min studie är att det finns väldigt många olika sätt att arbeta på. Varje pedagog måste läsa mycket, både tidigare forskning och nya rön samt olika slags metoder och därefter pröva sig fram. En av mina informanter sa att innan hon kan kalla något för kunskap måste hon först ha provat på det. Och detta gäller nog för de allra flesta, både stora och små.</p><p>Samarbetet på de tre enheter där mina informanter jobbar är bra. Redan när barnen börjar f-klass integreras de i skolverksamheten genom att de är kopplade till en mentorsgrupp och har möjlighet att delta i vissa aktiviteter i den gruppen.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-3511 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Eriksson, Monica |
| Publisher | Linköping University, Department of Thematic Studies, Institutionen för tematisk utbildning och forskning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds