<p>Innehåll: Frågorna som jag ställer i min uppsats handlar om att få kunskap om vad som kän-netecknar elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlit-terära läsningen av den utvalda romanen i skolan. Det klassiska problemet i svenskundervis-ningen handlar oftast om att elever inte vill läsa skönlitteratur. I denna uppsats belyser jag den motsatta sidan av detta mynt. De elever som deltagit i studien tillhör de som är positiva till skönlitterär läsning och uppvisar goda resultat i samband med den delen av svenskämnet. Syf-tet med min studie är att undersöka vad som känneteckna elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlitterära läsningen av de valda romanerna.</p><p>Claes-Göran Holmberg & Anders Ohlssons (1999) litterära begrepp, Örjan Torells (2002) teori om spänningsfältet mellan konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transferkompetens samt Judith A. Langers (1995) olika läsfaser har legat till grund för min analys. Litterära begrepp som bland annat texters teman, komposition, språk och miljö är vik-tiga som utgångspunkter för att förstå läsarens sätt att realisera sin läsning, enligt Holmberg & Ohlsson (1999). Dessa begrepp används i svenskundervisningen i skolan och är grundläggan-de vid analys av olika skönlitterära texter. Det kan vid litteraturläsning uppstå ett spännings-fält mellan konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transferkompetens enligt Torell (2002). Detta spänningsfält kan väga över på ett eller annat håll och då skapas en obalans mellan dem som får till följd att läsaren inte uppnår fullständig litterär kompetens. Langers teori (1995) om olika läsfaser som man genomgår vid läsning vilka behövs för att man ska få ut mesta möjliga av litteraturen. Det handlar om att kunna skapa sig en föreställ-ningsvärld utifrån olika textvärldar. Kan man inte det kan man få problem vid möten med skönlitteraturen.</p><p>Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med sju elever, alla flickor i grundskolans år 9. Jag har dessutom använt mig av deras egna berättelser i loggböckerna. För att få stöd för mina resultat och analyser har jag använt mig av tidigare forskning inom området.</p><p>Analysen visar att de sju ungdomarna är goda läsare fast de är väldigt olika varandra. Gemensamt för samtliga är att de läst ut sina böcker, trots att några uppvisat svårigheter med ett nytt kompositionsmönster eller ett annorlunda språk. De är flickor som inte ger upp i första taget. En flicka som tyckte romanen var svår att läsa, läste ändå snabbt ut den och bad om ytterligare en. Torell (2002) menar att litterär kompetens inte handlar om mängden läst littera-tur, utan snarare om vilka grundläggande idéer som finns bakom litteratur och konstnärliga verks uppkomst. Mängden läst litteratur tror jag personligen, efter denna studie, har en viss betydelse för läsintresse och litterär kompetens. Mängdläsning ökar upp läshastigheten och den erfarne läsaren får också en viss vana vid att skapa sig föreställningsvärldar.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:vxu-1846 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Nyberg-Jonsson, Barbro |
| Publisher | Växjö University, School of Humanities |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, ; |
Page generated in 0.0015 seconds