<p>Att tala inför andra är för de allra flesta både nervöst och svårt. I skolan ställs krav på elever att de ska vara goda talare. Vad händer om eleverna inte har de rätta förutsättningarna och kanske rent av lider av talängslan? Genom att undersöka fenomenet talängslan, som är något långt mer än bara nervositet, vill vi belysa komplexiteten i fenomenets karaktär. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för elever med talängslan i skolan och hur man som pedagog kan arbeta praktiskt för att bidra till elevernas utveckling. Fyra lärare från grundskolan och gymnasiet har intervjuats angående denna problematik. Hur ser bemötandet av talängslan ut? En specialpedagog har även intervjuats. Elevenkäter har gett en kompletterande inblick i elevernas skolvardag där muntliga redovisningar är en vanlig företeelse. Undersökningen har dels en kvalitativ del där lärare och specialpedagog intervjuas, dels en kvantitativ del bestående av enkäter. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att talängslan förekommer och de bemöter talängslan på olika sätt. Det är dock endast en lärare som uttryckligen försöker hitta orsakerna bakom problemet. Slutsatsen som kan dras är att lärare inte alltid går till botten med problematiken. Elevenkäterna visar en skillnad i yngre och äldre elevers inställning till att tala inför andra. En slutsats är att äldre elever är mer medvetna om åhörargruppen. Åhörargruppens bemötande påverkar elevens egen uppfattning om sitt framträdande.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:mdh-553 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Hjelm, Maria, Engelbertsson, Johanna |
| Publisher | Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0022 seconds