Förväntat kunskapsbidrag Studien bidrar med kunskap om praktiska insatser som påverkar förskolepersonals utbildning och undervisning av barn i behov av särskilt stöd. Studien belyser även hur skollagen och läroplanen för förskolan utgör möjliggörande faktorer och/eller hinder i förskolepersonalens arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Syfte och frågeställningar Studien bidrar med kunskap om vilka praktiska insatser som förskolepersonal identifierar som viktiga i sitt arbete för att bedriva likvärdig utbildning för barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningarna är “Hur beskriver förskollärare och barnskötare sin implementering av styrdokument i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd?” och “Hur beskriver rektorer och specialpedagoger strukturella faktorers funktion i utformningen av sin förskoleverksamhet?”. Teori Systemteori valdes som förklaringsmodell för att analysera studiens empiri. Empirin bestod av sju kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Systemteori uppmärksammar vad som händer på olika nivåer i en organisation, vilket innebär att förståelse för såväl individen, gruppen och organisationen som helhet anses viktig. Förståelse för dessa nivåer anses kunna ge insikt om varför en grupp eller organisation upplever ett visst problem (Svedberg, 2021). I och med att studiens frågeställningar formulerades för att undersöka olika delar av studieförskolans organisation, så fungerade systemteori bra som förklaringsmodell. Metod I studien genomfördes sju kvalitativa intervjuer utifrån ett målstyrt urval. Intervjuerna spelades in, kodades och tematiserades. Tematisering bidrog till att skapa djupare förståelse av studiens problemområde och frågeställningar. Identifierade teman låg till grund för studiens resultat- och analysavsnitt. Resultat Resultatet indikerar att förskolepersonals tillgång till egenanställd specialpedagog kan vara en av flera insatser för att bedriva likvärdig utbildning för barn i behov av särskilt stöd. Fördelen är framför allt att specialpedagogen blir mer tillgänglig för personalen, vilket ökar förskollärares och barnskötares möjlighet och initiativ att diskutera specialpedagogiska frågor och arbetssätt. Studien pekar även ut specialpedagogens handledning och observation som potentiellt viktiga verktyg för att generera kunskap, vilken används av personalen för att följa styrdokumentens mål och riktlinjer. Det framkommer också att bildstöd, TAKK och klockor som visualiserar tid är de specialpedagogiska material som används mest i pedagogers utbildning och undervisning av såväl barn utan som i behov av särskilt stöd. Specialpedagogiska implikationer Resultaten visar att handledning av personal bör prioriteras. I handledningssituationer ges möjlighet att öka barnskötares och förskollärares kunskap och förståelse för vilka situationer i utbildningsmiljön som kan utgöra hinder för barn i behov av särskilt stöd. Handledningstillfällen kan till exempel utgå från observationer av personal och barn, vilket blir ett sätt för att uppmärksamma verksamhetens och enskilda barns behov. Även samverkan som är kort och spontan upplevs kunna bidra till att utveckla personalen specialpedagogiska arbetssätt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-65070 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Nilsson, Oskar |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds