Regeringens nya reform bygger på en helhjärtad satsning i digitalisering, deras vision är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. En av de åtgärder som följer med reformen innefattar implementering av programmering i grundskolan, till höstterminen 2018. Intresset för ämnet programmering i grundskolan framkom från en artikel i tidskriften Skolvärlden, där en artikel presenteras kring kunskapsnivån hos lärarna angående vad införandet omfattar. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen agerar pusselbitar som tillsammans blev en representativ start för studien. Den berör lärarbehörighet, undervisning av programmering, IKT i skolmiljö samt programmering i ämnet matematik. Uppsatsen har i huvudsak inriktats på införandet av programmering i gestalt av en installationsprocess i kontext för grundskolan samt undersökt lärarnas attityd till de nya direktiven från regeringen. Det har utförts med hjälp av två teoretiska ramverk, Teori U och Technology Acceptance Model. Den vetenskapliga ansats som nyttjats med ramverken är abduktion, där data samlades in med hjälp av intervjuer. Informanterna som deltagit är tre olika lärare, en IT-pedagog, en politiker i utbildningsnämnden samt en kontakt med ansvar för grundlärarprogrammet på ett universitet. Studiens resultat påvisar att det finns plats för programmering i grundskolan men att regeringens teori inte möter praktiken i dagsläget. Definitionen för programmering anses svårtolkad av studiens intressenter och bidrar till upplevd motsträvighet kring implementationen. Genom diskussion av uppsatsens teori och resultat definieras programmering i grundskolan med tre olika inriktningar; kodprogrammering, robotprogrammering och blockprogrammering. I den här studien föreslås blockprogrammering som ett lyckat alternativ till att uppnå skolverkets kriterier. Den berör det största åldersspannet på elever samt bistår med mycket material, till både erfarna lärare och lärare utan kunskaper inom programmering. Övriga aspekter som lyfter implementationens värde enligt studien är extern hjälp i form av IT- pedagoger och regionala samarbeten mellan grundskolor och universitet som ska utbilda lärare. Osäkerheten som lärarna upplever med implementationen reduceras med tydligare teori från regeringen. En nationell satsning kräver mätbara resultat, förslagsvis genom nationella prov i matematik och teknik. För att uppnå mätbara resultat behövs en tydlig definition, lika så kräver ämnet programmering engagerade och motiverade lärare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-78130 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Strindby, Elina, Sjöberg, Sofia |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds