Den här uppsatsen innefattar hur dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Uppsatsen belyser även lärarens syn på dialogisk högläsning i svenskundervisningen. En PISA undersökning som genomfördes 2012 i läsförståelse visade att elever i den svenska skolan hade ett sämre resultat än det internationella genomsnittet. Syftet med den här uppsatsen är att granska vad tidigare forskning skriver om hur dialogisk högläsning kan bidra till en ökad läsförståelse och ökat läsintresse hos elever i årskurs F-3. Dessutom granskas vad forskningen säger om lärares åsikter kring dialogisk högläsning. Analysens material grundar sig i den sociokulturella teorin. Materialet som har analyserats är vetenskapliga artiklar som både har varit nationella och internationella. Litteraturstudiens resultat visar att dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse positivt. Med hjälp av dialogisk högläsning får eleverna en utökad kunskap i att återberätta, sammanfatta, större ordförråd och kunna läsa mellan raderna. Genom samspel och kommunikation med andra får eleverna ett utökat läsintresse. Resultatet visar även att vissa lärare inte ser dialogisk högläsning som en undervisningsform utan använder det som en metod för att få eleverna att koppla av. För att dialogisk högläsning ska ha en positiv effekt på elevers läsförståelse och läsintresse behöver läraren ha ett tydligt syfte med undervisningen och vara väl förberedd.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-56339 |
Date | January 2022 |
Creators | Wallrin, Emma, Sellén, Eloise |
Publisher | Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds