Det finns ett behov för organisationer att ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. För att denna utveckling ska vara möjlig poängterar Adler och Frössevi (1996) att lärande krävs på alla nivåer. Ett sådant lärande kan vara det organisatoriska lärandet, där individers lärande påverkar organisationens struktur, normer och rutiner och där fokus inte ligger på summan av individens egna lärande (jfr Hislop, Joshua & Helms, 2018). En nyckelperson för att förvalta detta organisatoriska lärande är chefen (jfr Taylor, Templeton & Baker, 2009; Stevens & Dimitriadis, 2004; Berson, Nemanich, Waldman, Galvin & Keller, 2006). Av dessa anledningar valde vi att studera chefers uppfattningar av lärandeprocesser i ett beslut, samt huruvida det fanns faktorer som påverkade densamma. Studien har sin teoretiska bas i dels 4I-ramverket som baseras på teorier om organisatoriskt lärande (Crossan, Lane & White, 1999), dels senare utvecklingar av ramverket som fokuserar på makt och politik samt barriärer för lärande. Studien är gjord med en abduktiv ansats och det var i huvudsak det teoretiska ramverket som låg till grund för analysarbetet, vilket gjordes genom en tematisk analys. Resultaten visade att bakgrunden till insikten för beslutet kunde komma från antingen cheferna själva eller överordnad instans. Chefernas efterföljande uppfattning om dess genomförbarhet berodde på huruvida de ansåg att beslutet var gynnsamt eller ej. Cheferna påvisade dessutom olika taktiker för att nå gemensam tolkning, däribland genom att söka samstämmighet i ledningsgrupp innan beslutet presenterades. Majoriteten beskriver att tolkningen kom att bli olika, för att nå samstämmighet använde vissa chefer sig av kommunikation, andra utövade makt för att beslutet skulle kunna verkställas. Implementeringen underlättades sedan beroende på i vilken utsträckning medarbetarna kunde delta och bidra med sina kunskaper. Att medarbetarna hade möjlighet att göra detta bidrog till mer enhetlig tolkning. Slutligen skilde sig institutionaliseringen sig åt beroende om beslutet syftar till att få till stånd ändrade rutiner, arbetssätt och system eller ej. / Det finns ett behov av att organisationer ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. För att denna utveckling ska vara möjlig menar Adler och Frössevi (1996) att det krävs lärande på alla nivåer. Sådant lärande kan till exempel vara organisatoriskt lärande, där individers lärande påverkar organisationens struktur, normer och rutiner och där fokus inte ligger på summan av individens eget lärande (jfr Hislop, Joshua & Helms, 2018). En nyckelperson för att underlätta organisatoriskt lärande är chefen (jfr Taylor, Templeton & Baker, 2009; Stevens & Dimitriadis, 2004; Berson, Nemanich, Waldman, Galvin & Keller, 2006). Av dessa skäl valde vi att studera chefers uppfattningar om lärprocesser i en beslutsprocess, samt om det fanns faktorer som påverkade detsamma. Studien har sin teoretiska grund i 4I-ramverket baserat på teorier om organisatoriskt lärande (Crossan, Lane & White, 1999), och delvis senare utveckling av ramverket som fokuserar på makt och politik samt hinder för lärande. Studien görs med ett abduktivt förhållningssätt, och det var främst det teoretiska ramverket som låg till grund för analysen, som gjordes genom en tematisk analys. Resultaten visade att bakgrunden till insikten till beslutet kunde komma från antingen cheferna själva eller en överordnad instans. Chefernas efterföljande uppfattning om dess genomförbarhet berodde på huruvida de ansåg beslutet gynnsamt eller inte. Cheferna visade också olika taktiker för att nå en gemensam tolkning, flera sökte konsensus i ledningsgruppen innan beslutet presenterades. Majoriteten beskriver att tolkningen kom att bli annorlunda men för att nå konsensus använde vissa chefer kommunikation medan andra utövade makt för att beslutet skulle verkställas. Implementeringen underlättades sedan beroende på i vilken utsträckning medarbetarna kunde delta och bidra med sin kunskap under processen. Att medarbetarna fick möjlighet att göra detta bidrog till en mer enhetlig tolkning. Slutligen skilde sig institutionaliseringen åt beroende på om beslutet syftade till att åstadkomma förändrade rutiner, arbetssätt och system eller inte.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-477399 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Axén, Maja, Marklund, Anette |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0022 seconds