<p>ATC (Automatic Train Control; automatisk tågkontroll) är ett säkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tåg om föraren skulle missa en hastighetsnedsättning eller en stoppsignal. Systemet ger även föraren information om när det är dags att exempelvis sänka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror på ATC-panelen. Många förare anser dock att det saknas väsentlig information i gränssnittet till ATC-panelen, visar rapporter från Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjälpa föraren att planera körningen framåt i tiden saknas, och föraren därmed ofta väntar på indikationer från systemet, ”kör på pipet”, kan olyckor ske där ATC-övervakningen saknas eller gått ur funktion. Det kan bero på att förare som är vana att ”köra på pipet”, vid situationer där ATC saknas, ingriper för sent eller inte alls eftersom de väntar på indikationer från ATC-systemet. Studier visar även att uppgifter som inte kräver särskilt mycket av människans kognitiva resurser kan ge en ”mental underbelastning” vilket i sin tur kan leda till för låg uppmärksamhetskapacitet och sämre prestation.</p><p>Denna studie undersöker hur förarna anser att ATC-systemet fungerar idag, samt hur det bör utvecklas och förbättras. Syftet med studien har varit att belysa tågförarnas åsikter om ATC-systemet. Att ta reda på vilken information de får genom systemet idag och vilken information de skulle önska. <em>Hur </em>informationen ska presenteras har också varit en viktig fråga. Ett syfte har också varit att undersöka hur förares olika körstilar och attityder gällande ansvarsfördelning mellan förare och system samvarierar med deras åsikter om systemet.</p><p>Resultaten av studien ger möjlighet till att eventuellt kunna utveckla ATC-systemet för att bättre passa förarens sätt att arbeta. En sådan utveckling skulle även kunna ge föraren ett mindre automatiserat arbete vilket kan minska risken för försämrad prestation till följd av låg uppmärksamhetskapacitet.</p><p>I studien genomfördes två inledande observationer för att få en inblick i förarens arbete och informationsmiljö. Efter detta delades frågeformulär ut till alla förare, inom det företag som kontaktats, för att fånga upp olika körstilar och attityder gällande ansvarsfördelning. Ostrukturerade intervjuer hölls med sex förare. Formulären och intervjudokumentationerna analyserades sedan för att göra det möjligt att besvara frågeställningarna.</p><p>Studien har visat att förarna tycker att informationen de får från ATC-systemet är knapphändig och att de skulle önska tillgång till information som gör det möjligt att planera körningen framåt i tiden, så som exempelvis information om flera hastighetsbesked och signalbilder på rad och avståndet fram till dessa, samt information om var andra tåg befinner sig och avstånd till dessa. Studien har även visat att alla förare har ett externt LOC (Locus of control) och att alla har en körstil där man kör på pipet och inväntar indikeringar från ATC-systemet innan man agerar, vilket skulle kunna innebära att de reagerar sämre vid avsaknad av ATC-övervakning.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-56782 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Johansson, Regina |
| Publisher | Linköping University, Department of Computer and Information Science |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds