Donor conception (DC) is an artificial reproductive technique that refers to the use of donated gametes. Adolescence is an important period for identity formation and being donor conceived might be an important part of people’s identity, yet few studies have investigated donor conceived adolescents’ experiences. The research questions were: 1) How do adolescents integrate their donor conception into their identity? 2) Does the level of integration differ between adolescents with early and late disclosure and is there a difference when controlling for family type, current age and gender? 3) Does the level of integration differ between adolescents in families with heterosexual and lesbian parents and is there a difference when controlling for age at disclosure, current age and gender? The study had a cross-sectional design and included 86 donor conceived adolescents between 13-16 years old. They were children of heterosexual or lesbian couples that took part in the longitudinal Swedish Study on Gamete Donation. Data was collected through a questionnaire survey. The integration of DC into identity was measured with the Donor Conception Identity Questionnaire. Wilcoxon Signed Rank test and Mann-Whitney U tests were conducted to answer the research questions. Adolescents showed low curiosity and avoidance regardless of family type, indicating that the DC was not seen as a crucial part of their identity, nor something that bothered them. Adolescents with late disclosure showed more avoidance than those with early disclosure, supporting the idea that early disclosure is beneficial for the integration of DC into identity. / Donationsbehandling innebär befruktning med hjälp av donerade könsceller. Tonårstiden är viktig för identitetsformation. Att ha blivit till genom donationsbehandling kan vara en viktig del i identiteten men få studier har undersökt detta hos tonåringar. Forskningsfrågorna var: 1)Hur har tonåringar integrerat att de blivit till genom donationsbehandling i sin identitet? 2)Skiljer sig integrationen åt mellan tonåringar som fick veta tidigt och sent och finns det en skillnad när man kontrollerar för familjetyp, nuvarande ålder och kön? 3) Skiljer sig integrationen åt mellan tonåringar i familjer med heterosexuella och lesbiska föräldrar och finns det en skillnad när man kontrollerar för kön, nuvarande ålder och när de fick veta hur de blivit till? Studien var en tvärsnittsstudie med 86 stycken 13-16-åringar. De var barn till heterosexuella eller lesbiska par som deltog i den longitudinella studien Swedish Study on Gamete Donation. Data samlades in genom frågeformulär. Donor Conception Identity Questionnaire användes för att mäta hur tonåringar integrerat sitt ursprung i identiteten. Wilcoxon Signed Rank-test och Mann-Whitney U-tester genomfördes för att besvara frågeställningarna. Oavsett familjetyp visade tonåringarna låg grad av nyfikenhet och undvikande. Att de blivit till med donationsbehandling verkade alltså varken upplevas som bekymmersamt eller som en viktig del av identiteten. Tonåringar som fick veta sent visade större undvikande än de som fått veta tidigt. Det talar för att tonåringar som blivit till genom donationsbehandling kan ha enklare att integrera det i sin identitet om de tidigt får veta hur de blivit till. / Swedish Study on Gamete Donation
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-209142 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Nestander, Sandra, Wärn, Emma |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för psykologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds