Sociala medier är en plattform som kantas av känslor. Samtidigt vänder sig människor dit under kriser för att dela känslor och prata med varandra. I kommentarsfältet på Gröna Lunds Instagraminlägg, där de kommunicerar efter Jetlineolyckan, 2023, händer detta. Genom en kvalitativ socialsemiotisk multimodal textanalys erbjuder fallstudien en tolkning, och bidrar till en förståelse för vilka meningsbärande element som konstruerar vilka känslor i kommentarsfältet. En teoretisk och hypotetisk diskussion förs om känslornas möjliga betydelse för organisationens legitimitet. Först och främst analyseras Gröna Lunds Instagraminlägg kvalitativt med en innehållsanalys för att belysa kontexten, och de kriskommunikationsstrategier som används. Fallstudien visar på att Gröna Lund kommunicerar under krisfasen, tar på sig hela ansvaret och latent kommunicerar känslor av skam och skuld. Med hjälp av kriskommunikationsstrategier erkänner och bekänner nöjesparken krisen, och kommunicerar därefter åtgärdande handlingar. Den vanligaste känslan som konstrueras i kommentarsfältet är känslan av ilska och sorg. Ilska tar sig i uttryck både mot Gröna Lund och mot andra Instagramanvändare. Skuld konstrueras latent i konstruktionen av ilska. Det finns även en liten mängd kommentarer som konstruerar känslan lycka. Känslan av ångest uttrycks framför allt i form av frågor och en stor ovisshet. Fallstudien visar att känslorna många gånger konstrueras av liknande lexikala val, och att olika emojis förstärker vissa konstruktioner. En mycket liten mängd emotikoner har påvisats. Den teoretiska och hypotetiska diskussionen visar att känslor som ilska, skuld och ångest potentiellt försämrar Gröna Lunds tre former av organisatorisk legitimitet. Kommentarer med känslor av lycka och hopp visar motsatsen. Ilska kan däremot både förbättra och försämra legitimiteten, beroende på vem ilskan riktas mot. Det samma gäller för legitimitetsstrategier. Känslor av lycka hopp kan ge en teoretisk fingervisning på att strategierna stärker legitimiteten. Slutligen är det av stor vikt för samhället såväl yrkeslivet att förstå hur känslor tar form, i framför allt i medier med öppna kommentarsfält, då dessa potentiellt påverkar organisationens legitimitet. / Social media is an emotional platform. At the same time, people turn to it during crises to share emotions and talk to each other. In the comments section of Gröna Lund's Instagram post, where they communicate after the Jetline accident in 2023, this happens. Through a qualitative social semiotic multimodal text analysis, the case study offers an interpretation and contributes to an understanding of which meaningful elements construct which emotions in the comment field. A theoretical and hypothetical discussion is conducted on the possible importance of emotions for organizational legitimacy. First of all, Gröna Lund's Instagram posts are analyzed qualitatively with a content analysis to highlight the context and the crisis communication strategies used. This case study shows that Gröna Lund communicates during the crisis phase, taking full responsibility and latently communicating feelings of shame and guilt. Using crisis communication strategies, the amusement park acknowledges and confesses the crisis, and then communicates remedial actions. The most common emotion constructed in the comment section is the emotion of anger and sadness. Anger is expressed both towards Gröna Lund and towards other Instagram users. Guilt is constructed latently in the construction of anger. There is also a small number of comments that construct the feeling of happiness. The feeling of anxiety is mainly expressed in the form of questions and great uncertainty. The case study shows that the emotions are often constructed by similar lexical choices, and that different emojis reinforce certain constructions. A very small number of emoticons have been detected. The theoretical and hypothetical discussion shows that emotions such as anger, guilt and anxiety potentially impair Green Lund's three forms of organizational legitimacy. Comments with feelings of happiness and hope show the opposite. Anger, on the other hand, can both enhance and detract from legitimacy, depending on who the anger is directed at. The same applies to legitimacy strategies. Feelings of happiness and hope can provide a theoretical indication that the strategies strengthen legitimacy. Finally, it is of great importance for society as well as the professional world to understand how emotions take shape, especially in media with open comment sections, as these potentially affect the legitimacy of the organization.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-98389 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Johansson, André, Richardson, Clara |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds