<p><strong>Bakgrund:</strong> Att förebygga, bedöma och behandla smärta är centralt i anestesisjuksköterskans arbete. Barns upplevelser och uttryckssätt vid smärta skiljer sig mycket från vuxnas. Det är därför en stor utmaning för anestesisjuksköterskor att tolka barns uttryck och känslor för att förstå barnet och kunna erbjuda trygghet och smärtlindring. Forskning har visat att barns postoperativa smärta underbehandlas, trots att kunskaperna om barns smärta ökat. Genom att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser kan förståelsen för vad som bidrar till en god respektive mindre god postoperativ smärtlindring av barn öka.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter i samband med postoperativ smärtlindring av barn.</p><p><strong>Metod:</strong> Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta anestesisjuksköterskor från ett svenskt länssjukhus i mellersta Norrland. Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat:</strong> Utifrån analysen framkom tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: Att skapa kontakt är en utmaning, Helhetstänkande och Rutiner. Det var en utmaning för anestesisjuksköterskan att skapa kontakt med ett barn som varit sövd. Det var viktigt att alla personalgrupper samt föräldrar samarbetade, och den egna erfarenheten var den viktigaste källan till kunskap samt att det fanns brister gällande skriftliga rutinbeskrivningar.Diskussion: Det är viktigt att det finns tydliga rutiner som underlättar smärtlindringen av barn postoperativt och barn bör bedöma den egna smärtan i så stor utsträckning som möjligt. Det var viktigt att ha en god planering t.ex. att påbörja smärtlindringen tidigt. Stress och oro innan operation kunde ge effekter långt tid efter. Föräldrarna var viktiga och skall involveras i vården för att vara ett stöd för sitt barn. Barn kan reagera kraftigt på anestesiläkemedel och därför bör de väckas långsamt och under lugna förhållanden.</p> / <p><strong>Background:</strong> To prevent, assess and treat pain is central to anesthesia nurses work. Children's experiences and expression of pain are very different from adults. It is therefore a major challenge for anesthesia nurses to interpret children's expressions and emotions in order to understand the child, and to offer security and pain relief. Research has shown that children's postoperative pain is undertreated, despite that the knowledge of children's pain has increased. By highlighting anesthesia nurses’ experiences the understanding may increase concerning factors that contributes to a good or not so good postoperative pain relief in children.</p><p><strong>Objective:</strong> The purpose of this study was to describe anesthesia nurses' experiences when caring for children with a need of postoperative pain relief.</p><p><strong>Method:</strong> Semi-structured interviews were carried out with eight anesthesia nurses at a county hospital in the north central part of Sweden. Collected data was analyzed with a manifest content analysis.</p><p><strong>Results:</strong> From the analysis three categories and seven sub-categories emerged. The three categories were: To create communication is a challenge, Holistic thinking and Routines. It was a challenge for the anesthesia nurses to communicate with a child that has been put to sleep. It was also of importance that all healthcare staff and parents cooperated. The anesthesia nurses own experiences was the main source of knowledge and there was a shortage of written routine descriptions.Discussion: It is of importance to have clear procedures to facilitate pain relief of children postoperatively and children should assess their own pain as much as possible. To have a good planning e.g. to initiate pain relief before the operation was also of importance. Stress and anxiety before surgery may have an impact long time after the treatment was over. Parents are important and should be involved in the care so they can support their child. Children may react strongly to the anesthesia drugs and therefore they should be brought back slowly postoperatively and in calm conditions.</p>
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:miun-8976 |
Date | January 2009 |
Creators | Dobrin, Leif, Wall, Niklas |
Publisher | Mid Sweden University, Department of Health Sciences, Mid Sweden University, Department of Health Sciences |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0028 seconds