Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan även internationellt. Med anledning av förändringar på arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anställningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer på företagsnivå, och de anställda knyts närmare företaget. Då arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt ställs frågan om kollektivet har någon betydelse idag. Med följande bakgrund är ett sjunkande medlemsantal inom facket något som måste ses i en vidare kontext. Uppsatsens syfte är att belysa medlemmars och fackliga företrädares inställning till facket ur följande aspekter: förändring på arbetsmarknaden, förändring på arbetsplatsen samt hur ett mer individualistiskt förhållningssätt påverkar kollektivets betydelse, och hur detta påverkar relationerna mellan fack-medlem-arbetsgivare. Uppsatsens empiriska del utgår från en kvalitativ ansats, där intervjuer genomförts med medlemmar och med fackliga företrädare från tre olika LO förbund samt från Vårdförbundet. Uppsatsens teoretiska del utgår från Lysgaards (2001) teori om arbetarkollektivet. Den framställer arbetarnas underordning och utveckling av kollektivet som skydd mot arbetsgivaren. Förutsättningar för detta är principerna om närhet, likhet och problemsituationsbetingelser. Då tidigare forskning i mångt och mycket argumenterat för att människor idag inte delar de kollektivistiska värdena, indikerar denna studie på att det fortfarande finns ett behov av kollektivet, inte minst i form av trygghet på arbetsmarknaden. Studien pekar på att facket skyddar dem som redan har trygga anställningar, och mer utsatta grupper på arbetsmarknaden, som till exempel bemanningsanställda omfattas inte av fackets skydd. De fackliga företrädarna framhåller vikten av att förhandla bra lokala avtal för att upprätthålla förtroendet för facket, men i själva verket har de väldigt lite att sätta emot, och går istället arbetsgivaren till mötes. Medlemmarna uppskattar hjälp av facket vid löneförhandling, men i andra mer praktiska frågor vänder man sig hellre till chefen. Facket tenderar att bli något man tar hjälp av först när problem inträffar. De fackliga kärnfrågorna, lön och trygghet, är de faktorer medlemmarna först och främst vill att facket tillgodoser. / Program: Magisterutbildning med inriktning arbetsvetenskap
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-17278 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Nilsen, Maria |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, University of Borås/School of Education and Behavioural Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Magisteruppsats, |
Page generated in 0.0011 seconds