Forskning visar att användningen av lärobok i den svenska matematikundervisningen på lågstadiet används i stor utsträckning. Läroboken används mest för att spara tid för läraren, den erbjuder inte eleverna en individanpassad studiegång som de enligt styrdokumenten har rätt till. Vad är det då som påverkar valet att bedriva läroboksbaserad matematikundervisning när det går emot en skola för alla? För att ta reda på hur mycket läroboken används i matematikundervisningen och varför lärare väljer att arbeta med just läroboken, användes en blandad datainsamlingsmetod i form av en kvantitativ enkät och en kompletterande enkät. Förslag till andra arbetsformer utöver läroboken lyfts fram i resultatet. Yrkeslivserfarenhet ställs mot användandet av läroboken i matematikundervisningen för att se om det finns något samband eller skillnad med användandet av lärobok och olika år av yrkeslivserfarenheter i skolan. En fenomenografisk ansats har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar att läroboken har en väldigt stor roll i undervisningen samtidigt som forskare och styrdokumenten går emot den typen av enformigt arbete. Resultatet i studien indikerar att majoriteten av lärarna använder läroboken som arbetssätt större delen av matematikundervisningen. Lärarna väljer för det mesta läroboken eftersom det sparar tid och ger även en trygghet för läraren att luta sig mot i sin matematikundervisning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-76179 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Nilsson, Elina |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds