Under 1700- och 1800-talet genomgick jordbruket omfattande förändringar som bottnade i ett behov av att utöka odlingsmarker men framför allt effektivisera jordbruket. Utvecklingen kom att betyda ett minskat behov av ängsmarker. Enligt tidigare forskning av Skåne var utvecklingen långsammare i de skånska skogsbygderna där ängsbruket vidhölls längre än de andra bygdetyperna. Studien syftar således till att kartlägga de faktorer som varit särskilt betydande för ängsarealens utveckling i norra Skåne under den industriella revolutionen men även under den agrara revolutionen. För möjligheten att bedriva en övergripande undersökning har ett nedslag i tid gjorts – år 1910. Socknar som endast utgörs av höglänt landskap valdes ut att ingå i undersökningen. Med hjälp av tidigare forskning togs variablerna åker, vallodling, djurhållning och skiftesreform fram. Jordbruksstatistik från varje undersökningsområde i form av sockenareal, ängsareal, åkerareal, skörd från vallodling och antal djur hämtades från BiSOS (Bidrag till Sveriges officiella jordbruksstatistik). Statistik över skiftade byar hämtades från Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor. Diverse uträkningar gjordes utifrån statistiken för att jämföra variablernas betydelse för ängens utbredning inom varje undersökningsområde. I resultatet framgick att åkerarealen haft direkt påverkan på ängsarealens utbredning. Vallodling och djurhållning påverkades av åkerarealens utbredning och var därmed mer indirekt påverkande. Undersökningen av skiftesreformernas påverkan på ängsarealen visade att det inte finns ett samband mellan genomförd skiftesreform och ängsareal inom det höglänta landskapet. Med det inte sagt att skiftesreformerna inte hade betydelse för minskningen av äng. Vidare bekräftade resultatet att laga skiftet varit den dominerande skiftesreformen och att flest skiften genomfördes mellan årtalen 1827–1869. / Throughout the 18th and 19th centuries agriculture encountered an extensive conversion due to urgent expansion of croplands. The conversion was essential in establishing an efficient way in land cultivation additionally leading to decrease of meadowland farming. Recent research of Scania showed that woodlands had a continuance of meadowland farming compared to other regions of landscapes. This study intent to map out reasons contributing to the decrease of meadowland in the north of Scania during the industrial revolution but also the agricultural revolution. An impact in time was chosen to accomplish a study covering a widely spread area – the year 1910. Study sites were defined to parishes exclusively including highland lands. Based on previous research the variables cropland, grassland, livestock and enclosure of farmlands were selected. Statistics of agriculture was collected from BiSOS (Contribution to Sweden’s official agricultural statistics) in distinction to each studied parish. Statistics of enclosure was collected from the search service Historic maps by The Swedish mapping, cadastral and land registration authority. Several calculations based on the statistics were accomplished to show how the variables affected the acres of meadowland. According to the result croplands were the main affecting variable. Grassland and livestock had a secondary affect due to their depending on the extent of cropland. Furthermore, there was no indication that enclosure directly altered the meadowland farming within the highlands of Scania and not generally for Scania. Additionally, enclosure by law was the dominating form and most were achieved during the years of 1827-1869.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-20699 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Håkansson, Mathilda |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds