Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för åren 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket på von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrån ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlänkande kopplingarna dem emellan. Det ges också jämförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid. Undersökningarna finner flera kopplingar mellan de av von Möller beskriva teorierna och det jordbrukets utveckling på Skottorps gods. Det fastslås även att von Möllers betydelse som jordbruksreformator i den halländska historien har reviderats genom undersökningens svar.

Glyfosat har under de senaste åren varit föremål för debatt inom EU i och med IARC och EFSA:s skilda åsikter huruvida ämnet är cancerogent eller inte. Trots denna debatt beslutade EU-kommissionen år 2017 att förlänga tillståndet för användning av glyfosat fram till 2022. Det finns en ambition från EU och därmed också från Sverige att bekämpningsmedel ska fasas ut ur samhället, vilket innebär en omställning från ett kemikalieintensivt samhälle, till ett samhälle där användningen av bekämpningsmedel är begränsad eller icke-existerande. Vi har intervjuat fyra aktörer från olika samhälleliga nivåer gällande deras åsikter och erfarenheter för att svara på följande frågeställningar: vilken uppfattning har svenska aktörer av omställningsarbetet, vilka för och hinder som finns samt vilka de drivande faktorer är i en omställning. Vårt material analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys samt det teoretiska ramverket för omställningar, “Multi-level-perspective”. Resultatet visar att samtliga aktörer är överens om att en utfasning bör ske då användningen av bekämpningsmedel skapar problem för både människa och natur. Förutsättningar för detta är bland annat att det finns en tydlig politisk vilja och signal, liksom en aktiv samhällsdebatt. Hinder finns bland annat i form av komplex lagstiftningen och avsaknaden av en aktiv samhällsdebatt. Mobiliserande och engagerande initiativ, en framtida resistensutveckling samt ett välfungerande samarbete mellan aktörer identifieras som potentiella drivkrafter som på sikt leder till en omställning. Aktörerna är eniga om att lantbrukare utsätts för en dubbelsidig sårbarhet, något som bör tas hänsyn till vid implementering av styrmedel eller andra åtgärder som ämnar att fasa ut bekämpningsmedel. / Glyphosate has been the subject of debate in the EU in recent years because of IARC’s and EFSA's differing views on whether the substance is carcinogenic or not. Despite this debate, the European Commission decided in 2017 to extend the use of glyphosate until 2022. There is an ambition from the EU, and thus also from Sweden, that pesticides should be phased out of society. In other words, a transition from a chemical- intensive society, to a society where the use of pesticides is limited or non-existent. We have interviewed four actors from different societal levels regarding their opinions and experiences in order to answer the following questions: What are the swedish actors’ view on the phase out? What are the conditions and contradictions for it to succeed? What are the driving factors in this transition? Our data was analyzed using a qualitative content analysis as well as using a theoretical framework on transitions: the “Multi-level perspective”. The results of our study show that all actors agree that a phase out should be done as the use of pesticides causes problems for both human and nature. A prerequisite for this is, among other things, that there is a clear political will and signal, as well as an active debate in society. Identified contradictions are for example complex legislation and the lack of a public debate. Mobilizing and engaging initiatives, a future resistance development and a well-functioning collaboration between actors are identified as potential drivers for change and in the long term a potential transition of society. There is a consensus among the actors that farmers are exposed to two-sided vulnerability, which should be considered when implementing measures that aim to phase out pesticides.

Under 1700- och 1800-talet genomgick jordbruket omfattande förändringar som bottnade i ett behov av att utöka odlingsmarker men framför allt effektivisera jordbruket. Utvecklingen kom att betyda ett minskat behov av ängsmarker. Enligt tidigare forskning av Skåne var utvecklingen långsammare i de skånska skogsbygderna där ängsbruket vidhölls längre än de andra bygdetyperna.   Studien syftar således till att kartlägga de faktorer som varit särskilt betydande för ängsarealens utveckling i norra Skåne under den industriella revolutionen men även under den agrara revolutionen. För möjligheten att bedriva en övergripande undersökning har ett nedslag i tid gjorts – år 1910. Socknar som endast utgörs av höglänt landskap valdes ut att ingå i undersökningen. Med hjälp av tidigare forskning togs variablerna åker, vallodling, djurhållning och skiftesreform fram. Jordbruksstatistik från varje undersökningsområde i form av sockenareal, ängsareal, åkerareal, skörd från vallodling och antal djur hämtades från BiSOS (Bidrag till Sveriges officiella jordbruksstatistik). Statistik över skiftade byar hämtades från Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor. Diverse uträkningar gjordes utifrån statistiken för att jämföra variablernas betydelse för ängens utbredning inom varje undersökningsområde.   I resultatet framgick att åkerarealen haft direkt påverkan på ängsarealens utbredning. Vallodling och djurhållning påverkades av åkerarealens utbredning och var därmed mer indirekt påverkande. Undersökningen av skiftesreformernas påverkan på ängsarealen visade att det inte finns ett samband mellan genomförd skiftesreform och ängsareal inom det höglänta landskapet. Med det inte sagt att skiftesreformerna inte hade betydelse för minskningen av äng. Vidare bekräftade resultatet att laga skiftet varit den dominerande skiftesreformen och att flest skiften genomfördes mellan årtalen 1827–1869. / Throughout the 18th and 19th centuries agriculture encountered an extensive conversion due to urgent expansion of croplands. The conversion was essential in establishing an efficient way in land cultivation additionally leading to decrease of meadowland farming.   Recent research of Scania showed that woodlands had a continuance of meadowland farming compared to other regions of landscapes. This study intent to map out reasons contributing to the decrease of meadowland in the north of Scania during the industrial revolution but also the agricultural revolution. An impact in time was chosen to accomplish a study covering a widely spread area – the year 1910. Study sites were defined to parishes exclusively including highland lands. Based on previous research the variables cropland, grassland, livestock and enclosure of farmlands were selected. Statistics of agriculture was collected from BiSOS (Contribution to Sweden’s official agricultural statistics) in distinction to each studied parish. Statistics of enclosure was collected from the search service Historic maps by The Swedish mapping, cadastral and land registration authority. Several calculations based on the statistics were accomplished to show how the variables affected the acres of meadowland.   According to the result croplands were the main affecting variable. Grassland and livestock had a secondary affect due to their depending on the extent of cropland. Furthermore, there was no indication that enclosure directly altered the meadowland farming within the highlands of Scania and not generally for Scania. Additionally, enclosure by law was the dominating form and most were achieved during the years of 1827-1869.

Water constraints for humans and nature are gaining more and more public attention as a critical environmental dilemma that needs to be addressed. When aquifers and rivers are running dry, the debate refers to an ongoing “world water crisis”. This thesis focuses on the water and agricultural production complexity in a global, regional and local perspective during different phases of development. It addresses the river basin closing process in light of consumptive water use changes, land use alterations, past and future food production in waterscarce developing countries in general, and a south Indian case study basin in particular, the Bhavani basin in Tamil Nadu. The study focuses on early phases of global agricultural development and addresses consumptive use and river depletion in response to land use change and irrigation expansion. It shows that focus must be shifted from a water use to a consumptive water use notion that considers both green and blue water resources. The Bhavani basin development trajectory reveals a dynamic interplay between land and water resources and different socio-political groups during the “green revolution” period. The present system has emerged as a step-by-step adaptation in response to hydro-climatic variability, human demands and infrastructure constraints. The study reveals three kinds of basin closure: allocation closure; hydrological closure; and perception wise closure. Many concerted actions on multiple scales have contributed to an increasing water use complexity even after closure. The study shows the extent to which natural variability hides creeping changes, and that the “average year” is a deceptive basis for water allocation planning. Future consumptive water requirements to feed growing populations in the developing world is analysed with a back-casting country-based approach. The study shows a doubling of water requirements by 2050 and how the challenge can be halved by increased water productivity. Since blue water accessibility for irrigation clearly will be insufficient, additional green water has to be acquired by horizontal agricultural expansion into other terrestrial ecosystems. The task will be substantial and increase the importance of global food trade. / Vattenbrist för människor och ekosystem är en mer och mer uppmärksammad miljöfråga. Sjunkande grundvattennivåer och uttorkade floder gör att många talar om en ”global vattenkris”. Denna avhandling fokuserar på de komplexa sambanden mellan vatten och jordbruksproduktion utifrån ett globalt, regionalt och lokalt perspektiv under olika utvecklingsfaser under fyra sekler. Den redogör för hur avrinningsområden överintecknas och slutligen ”stängs” för ytterligare vattenutvinning. Effekterna av ökad vattenutvinning i relation till historisk och framtida matproduktion analyseras generellt i utvecklingsländer med vattenbrist, och i detalj i en fallstudie i Bhavani avrinningsområde i Tamil Nadu i södra Indien. Studien visar för den tidiga jordbruksutvecklingen på global nivå hur förändrad markanvändning och bevattningsexpansion leder till förändrad balans mellan evapotranspiration och avrinning, med uttorkning av vattendrag som följd. Den visar vidare vikten av ett paradigmskifte där fokus flyttas från vattenanvändning till ”konsumerande” vattenanvändning, och som inkluderar både grönvatten- och blåvattenresurser. Analysen av Bhavaniområdets utvecklingskurva under det senaste seklets jordbruksutveckling visar på ett dynamiskt växelspel mellan land- och vattenresurser och mellan olika samhällsgrupper. Den nuvarande vattenanvändningssituationen har stegvis växt fram som en respons på hydroklimatisk variabilitet, människors behov och infrastrukturbegränsningar. Studien påvisar att ett avrinningsområde kan ses som ”stängt” på tre skilda sätt: när flödet är överintecknat, när utflödet sinar, och när vattenanvändare upplever att behoven överstiger tillgången. Även efter ”stängning” har etablering och intensifiering av vattenutvinning fortsatt och resulterat i ett alltmer komplext och sammanflätat vattenanvändningsmönster. Studien visar vidare hur hög hydroklimatisk variabilitet, dels gör att ”genomsnittlig vattentillgång” är förledande vid planering av vattenfördelning i ett avrinningsområde, och dels döljer smygande kumulativa effekter av ökad vattenutvinning. Slutligen anlyseras ländervis framtida vattenbehov för att möta matbehovet i världens utvecklingsländer, vilket visar på en fördubbling fram till 2050. Tack vare ökad vattenproduktivitet kan behovet emellertid halveras. Endast en bråkdel av det resterande behovet kan mötas genom ökad bevattning, dvs. med mera blåvatten. En stor del av vattenbehovet måste istället täckas med mera grönvatten via uppodling av andra terrestra ekosystem. Uppgiften innebär en betydande utmaning och global handel med jordbruksprodukter kommer att öka avsevärt i betydelse.