Syftet med denna uppsats är att utreda hur gudstjänstdeltagare i Svenska kyrkan ser på språket i gudstjänsten och om det finns faktorer såsom ålder, kön, utbildningsnivå eller kyrkogångsfrekvens som påverkar deras attityder. Studien är utförd genom en enkätundersökning bland gudstjänst-deltagare på kyrkkaffet efter gudstjänsten i tre församlingar i tre olika städer i Sverige. Dessutom har de skrivna ordningarna till gudstjänsterna samlats in och undersökts stilistiskt, som ett språk-vetenskapligt referensmaterial att jämföra enkätundersökningens resultat med. Gudstjänstdeltagarna har på enkäten fått sätta kryss på skalor mellan två olika stilistiska mot-poler för att beskriva hur de upplever språket i gudstjänsten. Polerna på enkäten var vagt–precist, vardagligt–högtidligt, känslofyllt–känslofattigt, ålderdomligt–modernt och originellt–vanligt. Infor-manterna har också fått kryssa i hur de tycker att gudstjänstspråket borde vara utefter de fem skalorna, om det borde vara mer åt någon pol eller om det är bra som det är. Den stilistiska undersökningen av gudstjänstordningarna är också genomförd utefter dessa adjektivpoler. Resultatet visar att gudstjänstdeltagarna upplever språket i gudstjänsten som snarare precist än vagt, snarare högtidligt än vardagligt, och ungefär mitt på de tre andra adjektivskalorna. Frågan om hur de skulle vilja att språket ska vara visar inget tydligt resultat på de flesta polerna, med undan-tag av polerna vagt–precist där de som vill ha en förändring vill ha ett mer precist språk. Svars-frekvensen för förändring på den frågan är dock låg, de flesta är nöjda med hur det är nu. Man kan se en skillnad i hur informanterna svarar vad gäller faktorerna ålder och kön, men inte vad gäller utbildningsnivå eller kyrkogångsfrekvens. Yngre och äldre upplever gudstjänstspråket olika och det skiljer sig även i hur de skulle vilja att språket ska vara. För män och kvinnor ligger skillnaden i enkätresultatet främst i hur de skulle vilja att språket ska vara. Den stilistiska undersökningen av gudstjänstordningarna visar att språket stilistiskt är snarare högtidligt och ålderdomligt än vardagligt och modernt. Det är dock svårt att med denna begränsade undersökning säga något om de andra polerna; det går att finna belägg för såväl precist som vagt språk och för polerna känslofyllt–känslofattigt och originellt–vanligt saknas relevant jämförelse-material för att dra några slutsatser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-201860 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Fjellander, Gabriel |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds