Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare arbetar för att stödja elever med avkodningssvårigheter. Studiens frågeställningar är: Hur motiverar lärarna sina val av avkodningstester för att stödja elever med avkodningssvårigheter? På vilket sätt anser lärarna att testerna är användbara? samt Hur använder lärarna sig av testerna för att arbeta med att stödja elever med avkodningssvårigheter? I bakgrunden redogör vi kortfattat för avkodningsförmågans innebörd. Därefter presenteras även centralt innehåll samt kursplanen för ämnet svenska för årskurserna 1–3. Studien bygger på följande teorier: sociokulturella perspektivet och pragmatismen. I avsnittet litteraturöversikt och tidigare forskning presenterar vi läsningens definition, olika steg för att uppnå en automatiserad avkodning samt andraspråksinlärning. För att besvara studiens frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna bestod av både fokusgruppsintervjuer med klasslärare i årskurserna F - 3 och en semistrukturerad intervju med specialläraren. Studien genomförs på en mångkulturell skola i Mellansverige. I den tematiska analysen genomför vi en analys av intervjuerna utifrån lärarnas samtal. Resultatet presenteras utifrån olika valda teman i tre tabeller, en tabell för varje intervju. Vidare genomför vi en analys av svar från samtliga intervjuer och jämför respondenternas svar under varje tema. Av studien framgår det att lärarna belyser att många avkodningssvårigheter som de upptäcker kan upptäckas i klassrummet utan att det behöver genomföras något avkodningstest. Under intervjuerna framgick det att testerna kan ge en tydligare bild av elevernas utveckling eller svårigheter. Lärarna anser att testerna är användbara för att både för att eleverna och deras vårdnadshavare ska få en tydlig bild av var eleven befinner sig. Slutligen för vi en diskussion där vi lyfter fram respondenternas uttalanden. Undersökningens slutsats är att lärarna som deltog i studien hade svårt att definiera avkodning som begrepp. Det framgick även att klasslärarna inte genomför testerna tillsammans med eleverna, utan att detta är något specialläraren har ansvar för. Majoriteten av lärarna ansåg att det inte var något specifikt test som de ansåg var mer användbart än de andra. Lärarna lyfter bland annat fram exempel på några vanliga svårigheter som elever med svenska som andraspråk möter. Under intervjuerna förklarade lärarna att testresultaten kan vara till hjälp när vidare åtgärder ska sättas in.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-36477 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Sara, Samuelsen, Kader Dahir, Siham |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds