Background: Triathlon athletes often encounter various critical situations that adversely affect performance. The ability to handle these is called self-efficacy. Aim: This study aimed to identify stressors that reduce performance the most for triathlon athletes in Sweden. Method: An online survey with structured reflections and the Endurance Sport Self-Efficacy Scale (ESSES) was used. The structured reflections were analyzed in relation to the participants’ outcomes at ESSES using statistical procedures and thematic analysis. Results: A total of 10 respondents answered to the survey. Mean values of ESSES were higher at good performance. There were significant differences between the performances for variables ESSES1 (0,002); ESSES3 (0,002); ESSES5 (0,048); ESSES8 (0,030); ESSES9 (0,01); ESSES10 (0,021); och ESSES11 (0,016). Effect sizes showed that ESSES1 (d= 1,9) och ESSES3 (d= 2,8) was the most prominent variables. Analysis revealed that performance anxiety and pain were the most prominent stressors. Conclusion: Weak self-efficacy combined with performance anxiety and pain led to less good performance. The results could be used at group level as starting point to create effective self-regulation strategies to deal with these stressors. / Bakgrund: Under träning eller tävling stöter triathlonidrottare ofta på olika situationer som kan räknas som stressfaktorer. Sådana situationer kan påverka prestation negativt om idrottarna inte har välutvecklade förmågor att hantera dem. Dessa förmågor heter self-efficacy, som är specifika för varje kritisk situation. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera stressfaktorer som hanteras sämst och som minskar prestationen mest hos triathlonidrottare i Sverige. Metod: Det har använts en retrospektiv beskrivande undersökningsdesign med statistiska procedurer och tematisk analys. Tidigare bra- och mindre bra prestationer har undersökts med hjälp av en online enkät som inneburit strukturerade reflektioner om situationella faktorer och Endurance Sport Self-Efficacy Scale (ESSES). Resultat: Totalt 10 respondenter svarade på enkäten. Erfarenheter varierade mellan halv- och full Ironman, SM och EM på olympisk och sprint distanser. Träningsvolym varierade mellan 5-13 timmar/vecka (N=5) och 20-30 timmar/vecka (N=5). Medelvärden av alla ESSES påståenden var högre vid bra prestationen i jämförelse med mindre bra prestationen. Det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan prestationerna på ESSES1 (0,002); ESSES3 (0,002); ESSES5 (0,048); ESSES8 (0,030); ESSES9 (0,01); ESSES10 (0,021); och ESSES11 (0,016). Effektstorlek visade att ESSES1 (d= 1,9) och ESSES3 (d= 2,8) var mest framträdande variabler. Utifrån analysen identifierades det att prestationsångest och ont var de mest framträdande stressfaktorer. Slutsats: Svaga self-efficacy förmågor som hantering av skada orelaterad smärta, och hantering av känslor under evenemang, i kombination med situationsfaktorer som prestationsångest och ont, ledde till mindre bra prestationerna. Studiensresultat kan vara en effektiv utgångspunkt för uthållighetsidrottare eller för utövare som arbetar med de för att få insikt av vad kan förväntas under en tävling och förbereda sig i förväg. Resultatet skulle kunna användas på gruppnivå för att skapa effektiva självreglerings strategier relaterade till takt, uppmärksamhet och hantering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-45674 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Spornovas, Artiomas |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen Idrottsvetenskap (IDV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds