<p>As stocks have become a more common way for people to save their money, the range of financial information has had a substantial increase. To understand the assumptions that stock valuation and analysis are built upon, it is important for the reader to have an understanding for the models that are used by banks and institutions when recommendations are published.</p><p>The cash flow model, which is the most commonly used stock valuation tool, is based on CAPM. This model describes the relationship between an assets return and its risk in relation to an index. The risk parameter is called the beta value and has grown to be the dominating risk factor within financial economics literature.</p><p>The use of beta values has been widely discussed in the world of academics and some researchers claim that the degree of explanation brought about by the beta is so low that it should be discarded, others are faithful to the beta and believe that it still serves a purpose. As a result of this criticism other ways to calculate the beta have surfaced, models that take other factors of risk into consideration. One of these “adjusted betas” is the Bottom-up beta which considers a business financial structure, cost structure and the level of risk of the industry when calculating the beta value. This is where our study takes its starting point. The study aims to find out if the beta value can explain the unsystematic risk on the Swedish market. It further investigates whether the Bottom-up beta has a higher degree of explanation than the traditional beta calculated over different periods of time and with different intervals of result.</p><p>The results show that the Bottom-up beta to a high degree can explain the unsystematic risk on the Swedish market. It is however hard to rank the different beta values by falling degree of explanation since the differences between them can be caused by random elements. The study also shows that all methods for calculating beta values tend to underestimate the true beta value. Some differences in returns between high and low risk stocks have also been found where low risk stocks have performed a lot better than what CAPM recommends.</p> / <p>I takt med att aktieplaceringar blivit en allt vanligare sparform har utbudet av finansiell information ökat kraftigt. För att förstå vilka antaganden som ligger bakom de analyser och aktievärderingar som publiceras av banker och institutioner är det av vikt att läsaren förstår de underliggande modeller som används, samt de antaganden dessa gör. En modell som ligger till grund för det vanligaste värderingsverktyget, kassaflödesmodellen, är CAPM. Denna formel beskriver sambandet mellan en tillgångs avkastning och dess risk mätt i förhållande till ett index. Denna riskparameter benämns betavärdet och har vuxit fram till att bli det dominerande riskmåttet inom finansiell litteratur.</p><p>Betavärdets funktionalitet har under lång tid debatterats i den akademiska världen och vissa forskare hävdar att betavärdets förklaringsgrad är så lågt att det bör förkastas, medan andra forskare fortfarande är trogna betavärdet. Detta har resulterat i att alternativa beräkningssätt för betavärdet har kommit fram som söker involvera fler aspekter av risk i analysen. Ett sådant alternativt betavärde är Bottom-up betat som tar hänsyn till ett företags finansiella uppbyggnad, kostnadsstruktur samt branschens relativa risk. Det är i denna akademiska splittring gällande betavärdet som vår studie tar vid. Studiens problem är att undersöka huruvida betavärdet kan förklara den osystematiska risken på den svenska marknaden. Syftet är vidare att undersöka om Bottom-up betavärdet ger en högre förklaringskraft än traditionella betavärden beräknade över olika tidsperioder och med olika resultatintervall.</p><p>Undersökningen har en deduktiv ansats och tar sin grund i befintliga välgrundade teorier inom det finansiella området.</p><p>Framkomna resultat har visat att Bottom-up betat i hög utsträckning kan förklara den osystematiska risken på svenska marknaden. Det är dock svårt att rangordna betavärdena efter förklaringsgrad då skillnaderna dem emellan kan bero på slumpmässiga inslag. Vidare har studien funnit att samtliga metoder för att beräkna betavärdet tenderar till att underskatta betavärdets sanna storlek. Skillnader i avkastning mellan hög- och lågriskaktier har också skymtats där lågriskaktier presterat avsevärt bättre än vad CAPM förespråkar som rimligt.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:sh-233 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Lindström, Petter, Willig, Tobias |
| Publisher | Södertörn University College, School of Business Studies, Södertörn University College, School of Business Studies, Huddinge : Institutionen för ekonomi och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0023 seconds